Sverige får beröm när biståndet minskar globalt

Den globala finansieringen av humanitärt bistånd ligger på den lägsta nivån sedan 2019 när halva 2026 har passerat. Samtidigt lyfter Flyktninghjelpens generalsekreterare Jan Egeland fram Sverige som ett land som fortsatt fördelar humanitärt stöd utifrån människors behov i stället för geopolitiska eller nationalistiska intressen, trots att även det svenska biståndet har minskat.

Enligt Flyktninghjelpen har FN efterfrågat 33,66 miljarder USA-dollar för humanitära insatser under 2026 för att kunna nå 143,2 miljoner av de totalt 252 miljoner människor som bedöms behöva hjälp. Den 24 juni hade 10,23 miljarder dollar betalats ut, vilket motsvarar 30,4 procent av det efterfrågade beloppet. Av de 88,7 miljoner människor som prioriteras som mest akuta inom FN:s humanitära planering behövs 24 miljarder dollar, men endast 9,83 miljarder hade då finansierats. Jan Egeland säger att minskat bistånd från bland annat Nordamerika och Europa gör att miljontals människor lämnas utan tillräcklig hjälp.

Jan Egeland säger att Sida och Sverige under lång tid haft en tradition att rikta humanitärt bistånd dit behoven är störst och att landet fortsatt upprätthåller den principen. Han framhåller samtidigt att humanitärt bistånd måste skiljas från utvecklingsbistånd och militärt stöd och säger att människor i nöd inte ska drabbas av beslut som riktas mot regimer.

Afghanistan hör enligt Flyktninghjelpen till de länder som fått minst finansiering under året och finns för första gången med på organisationens lista över världens mest förbisedda flykting- och fördrivningskriser. Organisationen uppger att 21,9 miljoner människor i landet är i behov av humanitärt bistånd under 2026 och att den humanitära responsplanen endast var finansierad till 16,9 procent den 24 juni. USA har avslutat allt humanitärt bistånd till Afghanistan, trots att landet fram till 2024 stod för mer än 40 procent av den humanitära finansieringen dit. Flyktninghjelpen hänvisar också till uppgifter från Internationella organisationen för migration om att endast 11 procent av vuxna personer som återvänt till Afghanistan har full sysselsättning.

Särskilt utsatta är enligt Jan Egeland de omkring fyra miljoner afghanska flyktingar som befinner sig i Iran efter att USA:s krig mot Iran brutit ut. Han säger att många förlorat sina hem och att den ekonomiska krisen i Iran ytterligare försämrat deras situation. Jan Egeland uppger också att familjer han besökt i Sudan, Iran, Gaza och Ukraina under 2026 beskrivit att de känner sig bortglömda av omvärlden.

Medan flyktingsituationerna i Libanon, Ukraina och Gaza fått stor uppmärksamhet har konflikterna i bland annat Sudan, Somalia och Kongo-Kinshasa fått betydligt mindre fokus. Enligt Flyktninghjelpen hör Jemen, Afghanistan, Niger, Burkina Faso och Mali till de fem humanitära insatser som har lägst finansieringsgrad under 2026. Jan Egeland säger att viljan att visa internationell solidaritet är svagare än den var för 30–40 år sedan.

Hittills under 2026 har USA bidragit med 4 873 miljoner USA-dollar i humanitärt bistånd, vilket är drygt en tredjedel av landets totala bidrag under 2024. Storbritannien har bidragit med knappt 646 miljoner dollar jämfört med 2 263 miljoner under hela 2024. Sverige har enligt Flyktninghjelpens och Ochas registreringar bidragit med 747 miljoner dollar under året, att jämföra med 1 280 miljoner dollar under 2024. Regeringens strategi är att stödet ska nå de mest utsatta för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet, även i underfinansierade och mindre uppmärksammade humanitära kriser.