Svenska 15-åringar når lägsta Pisa-resultatet hittills

Svenska 15-åringar presterar sammantaget sämre än vid någon tidigare Pisa-mätning under de senaste 25 åren. I Pisa 2025 sjunker resultaten i både läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket, beskriver utvecklingen som en bred och mycket oroande resultatnedgång.

Det största svenska tappet jämfört med Pisa 2022 gäller läsförståelse, där resultatet faller med 21 poäng till 466. I matematik minskar resultatet med 18 poäng till 464, medan naturvetenskap sjunker med 8 poäng till 485. Omkring 20 Pisa-poäng motsvarar ungefär ett års lärande.

Trots nedgångarna ligger Sverige på eller över OECD-genomsnittet inom samtliga tre områden. En förklaring är att resultaten samtidigt har försämrats i många andra länder. I Norden har Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island alla backat inom samtliga tre kunskapsområden jämfört med föregående undersökning.

I läsförståelse placerar sig Sverige på plats 22 med 466 poäng, jämfört med OECD-genomsnittet på 463. Singapore ligger högst med 535 poäng, följt av Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang i Kina med 527 och Taiwan med 508. Finland får 474 poäng, Danmark 460, Norge 453 och Island 422. Sedan 2022 har även bland annat Singapore, Japan och Sydkorea försämrat sina resultat i läsning.

I naturvetenskap får Sverige 485 poäng och plats 25, medan OECD-genomsnittet är 484. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang ligger högst med 597 poäng, Singapore får 560 och Macao 541. Finland når 504 poäng, Danmark 478, Norge 470 och Island 441.

I matematik får Sverige 464 poäng och plats 25, strax under OECD-genomsnittet på 465. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang får 612 poäng, Singapore 563 och Macao 549. Danmark når 471 poäng, Finland 469, Norge 452 och Island 450.

Andelen svenska 15-åringar som presterar på låg nivå inom samtliga tre områden uppgår till 19,4 procent. Motsvarande andel inom OECD är 19,7 procent. Nästan var femte svensk elev har därmed svårt både att förstå en enkel text och att tolka enkla data. Ser man enbart till läsförståelsen ligger 31 procent av de svenska eleverna under den grundläggande nivån, vilket är samma andel som OECD-genomsnittet.

Anna Castberg, analyschef på Skolverket, uppger att omkring en tredjedel av de svenska 15-åringarna inte når OECD:s grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Hon framhåller att läsning och räkning är centrala färdigheter både i skolan och i vardagen. Vid ett offentligt riksdagssammanträde om läsning har Anna Castberg även uppgett att skillnaden mellan de högst och lägst presterande eleverna har ökat i de internationella mätningarna och att andelen svenska elever under grundläggande nivå i läsning har fördubblats jämfört med Pisa 2000.

Skolverket konstaterade inför publiceringen av Pisa 2025 att skillnaderna mellan olika elevgrupper i den svenska skolan fortsatt att öka och att elever inte har samma möjligheter att lyckas. OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher pekar särskilt ut den försämrade läsförmågan som oroande eftersom den har betydelse för elevernas möjligheter att prestera även i andra ämnen.

Andreas Schleicher beskriver flera möjliga förklaringar till utvecklingen: mer skärmläsning och mindre fördjupad läsning, minskad nöjesläsning, svagare koncentrationsförmåga samt förändrade attityder till lärande och skola. Han bedömer att utbildningsansvariga behöver arbeta med att åter väcka ungas intresse för läsning.

OECD konstaterade redan i sin ekonomiska genomgång av Sverige 2025 att de svenska Pisa-resultaten förbättrades tydligt 2015 och 2018 efter bottennivån 2012, men att nästan hela förbättringen hade försvunnit i Pisa 2022. OECD kopplade den internationella nedgången 2022 till störningar under covid-19-pandemin och noterade för Sveriges del omfattande frånvaro bland elever och personal samt problem med hybridundervisning.

Pisa 2025 omfattar 15-åringar i 91 länder och regioner. De svenska deltagarna är födda 2009. Undersökningen mäter kunskaper och färdigheter i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, där naturvetenskap är huvudområde denna gång. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet, medan Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har det övergripande ansvaret för undersökningen.

Det naturvetenskapliga ramverket ändrades inför Pisa 2025. Forskarna Git Börjesson och Marlene Sjöberg vid Göteborgs universitet har på Skolverkets uppdrag analyserat hur det nya ramverket förhåller sig till de svenska kursplanerna i biologi, fysik och kemi. Skolverket uppger att ytterligare svenska resultat från den naturvetenskapliga delen ska publiceras i ett faktablad i slutet av 2026.

Pisa 2025 innehåller också för första gången området Learning in the Digital World. OECD uppger att delen undersöker elevers förmåga att bygga kunskap och lösa problem med digitala och beräkningsbaserade verktyg. Swedish Edtech Industry har inför resultatpubliceringen särskilt uppmärksammat de nya digitala delarna och undersökningen av elevers lärande i digital miljö.

Skolverket uppger att svenska resultat från en särskild Pisa-undersökning av kunskaper i engelska samt en rapport om elevers lärande i digital miljö ska publiceras under våren 2027. Sverige deltog också i en OECD-pilot med anpassade Pisa-prov för elever med bland annat koncentrationssvårigheter, specifika lässvårigheter och viss synnedsättning. Omkring 20 elever vid tre svenska skolor deltog i pilotstudien.

Sverige valde däremot att inte använda det anpassade provet i själva Pisa 2025. Enligt Skolverket är OECD:s mål att länder i Pisa 2029 ska kunna välja att erbjuda ett sådant prov till berörda elever. Pisa 2029 får läsförståelse som huvudområde och ska enligt OECD även innehålla det nya området Media and AI Literacy, som ska mäta medie- och AI-kunnighet.

Pisa har hittills genomförts vart tredje år och resultaten har publicerats året efter mätningen. Resultaten har tidigare offentliggjorts i december, men Pisa 2025 publiceras för första gången i september. Framöver ska undersökningen genomföras vart fjärde år. Förkortningen Pisa står för Programme for International Student Assessment.

Utbildningsdepartementet meddelade att utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson samt gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm skulle kommentera de svenska resultaten vid en pressträff i Rosenbad den 8 september klockan 10.30.