Svårigheter på bostadsmarknaden påverkar barnafödandet

Illustration

Nyheter

Svårigheter på bostadsmarknaden påverkar barnafödandet

Av RedaktionenPublicerad: 13 maj 13:084 min

Sveriges statsminister Ulf Kristersson uttrycker oro över det låga barnafödandet i landet, som år 2026 ligger på 1,42 barn per kvinna. Han kopplar detta till svårigheterna för unga att köpa hus och framhåller att två vanliga löner borde räcka för att köpa en villa. Kristersson har föreslagit att staten ska vara mer aktiv i bostadsfrågor och öppnar för att ge kommuner ekonomiska incitament att ta fram mer mark för småhusbyggande.

Det finns forskning som stödjer sambandet mellan bostadsmarknadens tillgänglighet och barnafödande. Redan 2010 presenterade nationalekonomen Cecilia Ernström Öst vid Uppsala universitet en avhandling som visade att bostadens ökade betydelse påverkar barnafödandet. Trots denna insikt har villapriserna i Sverige ökat med 90 procent under de senaste sexton åren.

Historiskt har det varit möjligt för två heltidsarbetande att köpa en villa med sina inkomster. För trettio år sedan var medellönen i Sverige 17 000 kronor per månad, vilket gav en årsinkomst på 408 000 kronor för två personer. Samtidigt låg genomsnittspriset för ett småhus på 679 000 kronor, motsvarande 1,66 årsinkomster. År 2024 hade medellönen ökat till 41 600 kronor per månad, medan genomsnittspriset för en villa hade stigit till 3 758 000 kronor, vilket motsvarar 3,76 årsinkomster.

I Stockholm, där lönerna är högst, låg genomsnittslönen 2024 på 46 600 kronor per månad. Med de nya bolånereglerna, som kräver en insats på 10 procent, kan ett par med två genomsnittliga inkomster och en insats på 750 000 kronor låna upp till 7,5 miljoner kronor. Detta räcker för att köpa en genomsnittlig villa i Stockholms län, där priset i april 2026 var 7,4 miljoner kronor. I Stockholms kommun var snittpriset dock 9,7 miljoner kronor. En större insats möjliggör ett högre lån.

Det finns dock flera förbehåll i denna kalkyl. Den förutsätter att båda parter arbetar heltid och har genomsnittliga löner. Många tjänar mindre än genomsnittet, särskilt under småbarnsåren, och vissa yrken har lägre löner. Exempelvis kan yngre grundskolelärare och poliser ha svårt att finansiera ett villaköp. En rapport från Swedbank från vintern 2025 visar att par utan barn som behöver låna 75 procent av bostadens värde och amortera tre procent har svårt att köpa småhus i storstadskommuner.

De nya bolånereglerna, som trädde i kraft i april 2026, har tagit bort den extra amorteringen för lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten. Samtidigt har bolånetaket höjts, vilket har lett till att bostadspriserna steg under samma månad, både för bostadsrätter och villor. Kritiker har påpekat att detta kan göra bostäder ännu dyrare och därmed bibehålla svårigheterna för unga att köpa bostad, samtidigt som lånebeloppen ökar. Ett förslag om att regelförändringarna endast skulle gälla förstagångsköpare har inte fått politiskt gehör.

Bostadsmarknaden i Sverige har blivit allt mer tudelad, delvis på grund av demografiska skillnader. I många delar av landet ligger bostadspriserna fortfarande långt under nivåerna från fyra år tidigare. Tidigare generationer har haft andra förutsättningar. Exempelvis köpte statsminister Ulf Kristersson och hans fru Birgitta Ed år 2002 en villa i Strängnäs för 3,9 miljoner kronor. Den såldes i slutet av 2024 för 11,5 miljoner kronor. Efter avdrag för lån uppskattas vinsten till cirka 5 miljoner kronor, vilket motsvarar mer än fem gånger insatsen.

Under de senaste decennierna har staten varit relativt frånvarande i bostadspolitiken. Åtgärder som avskaffad fastighetsskatt, bibehållna ränteavdrag trots låga räntor och rot-bidrag har främst gynnat de som redan äger bostad. Flera rapporter från bland annat Danske Bank och fastighetskonsulten Newsec har pekat ut den svenska bostadsmarknaden som den mest dysfunktionella i Norden.

Statsministerns uttalande om att bostadsmarknaden påverkar barnafödandet markerar en ny insikt på hög politisk nivå. Han framhåller att staten måste vara en aktiv del i bostadsfrågan och att det ska bli lättare att bygga småhus. Bostadspolitik har hittills inte varit en stor fråga inför valet 2026, men det kan komma att förändras.

ANNONS

Dela artikel:FacebookTwitter

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.