Surströmmingsbristen lättar efter flera svaga år

Tillgången på surströmming är bättre inför årets säsong och efterfrågan tycks samtidigt vara lägre än under de senaste årens brist. Fiskaren Björn Lundgren i Rovögern uppger att mindre surströmming har producerats i år eftersom både butiker och konsumenter fortfarande har burkar kvar från fjolåret.

Enligt Björn Lundgren köpte många extra mycket under 2025 när tillgången förbättrades efter flera år med svaga fångster. Han beskriver därför marknaden som mer mättad i år. Under tidigare år var bristen betydligt större, vilket kopplades till ett svagt kustnära fiske och misstankar om att omfattande trålfiske efter fisk till foder i Bottenviken påverkade tillgången.

Utvecklingen sker samtidigt som beståndssituationen för sill och strömming i Bottniska viken fortsatt är pressad. Europeiska unionens råd minskade fångstbegränsningen för 2026 med 40 procent och konstaterade att beståndet hade fortsatt att minska till en av de lägsta registrerade nivåerna. Havs- och vattenmyndigheten anger den preliminära svenska kvoten i ICES-områdena 30–31 till 10 064 ton för perioden 1 januari–31 oktober 2026. Europeiska unionens totala kvot för samma period är 55 869 ton.

Inför beslutet rekommenderade Internationella havsforskningsrådet ICES ett fångstintervall på 55 869–62 684 ton när Europeiska unionens fleråriga förvaltningsplan tillämpas. Efter kvotförhandlingarna i oktober 2025 meddelade regeringen att Sverige motsatte sig uppgörelsen eftersom regeringen ville se lägre kvoter, särskilt för sill och strömming. Landsbygdsminister Peter Kullgren uppgav då att ytterligare åtgärder behövs för att beståndet ska kunna återhämta sig.

SLU Aqua uppger att mängden stor sill och strömming har minskat och att fiskens medelvikt har sjunkit. Enligt universitetet är det en viktig förklaring till att kust- och fritidsfiskare har upplevt kraftigt försämrade fångster trots att det fortfarande finns betydande mängder strömming i havet. SLU Aqua följer också försöket med utflyttad trålgräns längs delar av ostkusten genom ett vetenskapligt program som pågår till 2027 och undersöker bland annat effekter på sill och strömming, pelagiskt fiske, genetik och andra delar av ekosystemet.

Jordbruksverket bedömer att salterier som producerar surströmming tar emot omkring 500 ton strömming per år. Myndigheten beskriver samtidigt kapaciteten för beredning av pelagisk fisk i norra Sverige som starkt begränsad.

Surströmmingstillverkaren Oskars i Tynderö uppgav vid årets premiär att produktionen ligger på omkring 60 ton, ungefär samma nivå som året före. Under de senaste årens svagaste fångster hade produktionen som lägst varit nio ton, medan omkring 120 ton tillverkades när tillgången var som bäst. Företaget uppger att det endast använder småskaligt nätfångad strömming och inte köper trålfångad fisk.

Även handeln i Västerbotten beskriver efterfrågan som lugn inför surströmmingspremiären den 20 augusti. Sara Karlsson, charkansvarig på Coop Tärnaby, uppger att butiken fortfarande har sålt burkar från föregående år och att någon tydlig rusning inte har märkts. Enligt henne äts surströmming lokalt under hela året, men framför allt under hösten.

Sara Karlsson bedömer att butikerna byggde upp för stora lager när tillgången förbättrades efter året med större brist. Hon uppger också att kunder har köpt tidigare års burkar när de sålts till reducerat pris och att äldre surströmming kan vara uppskattad eftersom smaken förändras med lagringen.

På Ica i Åsele finns också burkar kvar från förra året. Butikschefen Amelia Wilhelmsson uppger att försäljning har skett men att lagret ännu inte är slut och att hon inte har sett någon ovanligt stor efterfrågan under 2026.

Surströmmingsakademien listar samtidigt flera publika evenemang efter årets premiär, bland annat i Söderhamn, Järvsö, Sundsvall, Kramfors, Alfta och på Ulvön.