AI-genererad illustration
Surfare trotsar kriget för några sekunders frihet
Trots kriget och de stora riskerna fortsätter ett fåtal palestinska surfare att ge sig ut i havet utanför Gaza. Mohammed Abu Hasira och Mohammed Abu Ghanem beskriver surfingen som ett av de få tillfällen då de kan uppleva frihet, även om verksamhet till havs är förenad med stora faror.
31-årige Mohammed Abu Hasira, som växte upp vid hamnen i Gaza stad, började surfa som barn efter att ha inspirerats av sin farbror Ahmed Abu Hasira. Sedan kriget bröt ut har han förlorat sitt hem och flera anhöriga, däribland farbrodern. Han uppger att havet ger honom tröst och glädje och beskriver surfbrädan som en källa till frihet. Samtidigt säger han att stränderna har förändrats från platser för rekreation till områden med tältläger för människor på flykt.
Efter krigsutbrottet införde Israel omfattande begränsningar för verksamhet till havs utanför Gaza. Under 2025 förklarade israeliska myndigheter Gazas vatten som en zon där fiske, bad och annan havsaktivitet är förbjuden eller innebär stora risker. Enligt Förenta nationerna har fiskare under kriget utsatts för attacker både ute till havs och nära strandlinjen, även när de använt mindre båtar och paddelfarkoster. Trots detta fortsätter Mohammed Abu Hasira att paddla ut när förhållandena tillåter.
23-årige Mohammed Abu Ghanem från kustbyn Sheikh Ajilin säger att surfingen ger honom ett tillfälle att lämna vardagens svårigheter bakom sig. Han uppger att havet väcker rädsla men att glädjen finns i att möta riskerna. Ett av hans starkaste minnen från kriget är enligt honom ett surftillfälle samtidigt som krigsfartyg fanns utanför kusten, beskjutning pågick och människor flydde. Han beskriver att han då tänkte att han i så fall skulle dö medan han gjorde något han älskade.
Mohammed Abu Hasira säger att mycket få människor fortfarande surfar och att inga nya surfbrädor har förts in i Gazaremsan sedan 2007. Han uppger att många surfare har dödats eller förlorat sina brädor och att han själv kunnat fortsätta tack vare att han fått låna utrustning av en vän efter att hans egen förstördes. Surferen Tahseen Abu Assi uppger också att endast tre eller fyra personer fortfarande surfar i Gaza på grund av den stora bristen på surfbrädor och reparationsmaterial. Han säger att han tagit med sig sin surfbräda vid varje tvångsförflyttning under kriget eftersom den inte går att ersätta, och att Israel klassificerar surfbrädor som sportutrustning som inte tillåts föras in i Gazaremsan.
Tahseen Abu Assi uppger vidare att vågorna i Gaza sällan är tillräckligt stora för surfing och att de få surfare som finns därför lämnar arbete och andra sysslor när förhållandena är gynnsamma. Den 4 maj 2026 dokumenterade AP hur Tahseen Abu Assi, Khalil Abu Jayyab och Abed Rahim Alostaz surfade tillsammans vid stranden i Gaza stad.
När de inte befinner sig i vattnet går en stor del av vardagen åt till att hämta mat och vatten till familjerna. Mohammed Abu Ghanem säger att kriget har försämrat både hans hälsa och kondition, vilket har gjort det svårare för honom att fortsätta surfa.
Analys
Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen skriven i ett sakligt och neutralt språk, utan tydliga laddade ord eller journalistiska värderingar. Texten återger intervjupersoners och andra källors utsagor med tydlig källhänvisning, vilket undviker egna tolkningar eller slutsatser från journalisten. Några uttryck som kan uppfattas som känslomässiga, såsom "kriget har försämrat både hans hälsa och kondition", återges som uttalanden från intervjuade personer och påverkar därför inte oberoendet. Därmed exponeras läsaren för faktiska berättelser och uppgifter utan att de förstärks eller förminskas av journalistens egna formuleringar. Det finns inga spekulationer, överdrifter, dramatiseringar eller försök att styra läsarens känslor i journalistens ordval. Poängen är något sänkt från maximal nivå i avvaktan på att även en mycket neutral text kan innehålla subtila val i beskrivningar, men det finns inga tydliga exempel på egen vinkling eller värdering.
Förklaring:
Artikeln gynnas främst av vänstern då den lyfter fram utsatta palestinska individer, deras kamp för frihet och livskraft under svåra förhållanden orsakade av kriget och israeliska restriktioner. Det är en perspektivmedveten skildring som fokuserar på orättvisor och mänskligt lidande utifrån en kritisk syn på maktstrukturer, samtidigt som den saknar tydliga motvikter eller kritiska röster från högerperspektiv. Den neutrala och pragmatiska mitten får också utrymme via FN:s perspektiv, men artikeln är tydligt orienterad mot vänstra värden som solidaritet och kritik mot strukturell orättvisa.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av palestinska surfare i Gaza som utsatta och modiga individer som försöker finna frihet och glädje mitt i en krigszon. Israel framstår som ansvarig för restriktioner och faror till havs, medan de palestinska surfarnas kamp och motstånd framställs som en form av hopp och frihet.
Språk och ton:
Språket sätter fokus på de drabbades perspektiv och använder ord som 'tröst', 'glädje', 'frihet' och 'risker' för att framhäva männens personliga upplevelser och lidande. Det förstärker sympatin för palestinierna och deras svåra förhållanden utan att direkt anklaga någon, men negativt framstår restriktionerna och kriget som orsakar dessa svårigheter.
Källbalans:
Huvuddelen av rösterna tillhör palestinska individer som berättar om sina erfarenheter, med referenser till FN och israeliska myndigheter som informeras om restriktioner. Israeliska perspektiv saknas i form av direkta uttalanden eller motargument, vilket innebär att artikeln tilldelar största utrymmet till de utsatta palestiniernas berättelser.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett tydligt israeliskt perspektiv eller förklaring till restriktionerna och riskerna från deras sida, liksom bredare geopolitiska sammanhang eller åtgärder för säkerhet. Dessa faktorer skulle kunna balansera bilden och ge en mer neutral politisk kontext, men utelämnas här till förmån för en mer empatifokuserad skildring av palestinierna.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Miljoner liter avloppsvatten rann ut i Mälaren
Efter de kraftiga regnen i Stockholmsområdet förra helgen släpptes 5,8 miljoner liter orenat avloppsvatten ut...
Haroon Rashid Aswat friges efter vård i Storbritannien
Den brittiske medborgaren Haroon Rashid Aswat, 51, har skrivits ut från en säker psykiatrisk vårdinrättning...
Donald Trump bytte presidentplan efter säkerhetsvarning
Donald Trump återvände från Natomötet i Ankara med det ordinarie Air Force One efter att...
Ny avgift införs vid felaktiga uppgifter till Försäkringskassan
Den 1 juli 2026 började nya regler gälla som innebär att den som lämnat felaktiga...
