Ny avgift införs vid felaktiga uppgifter till Försäkringskassan

Den 1 juli 2026 började nya regler gälla som innebär att den som lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan och fått för hög ersättning inte bara måste betala tillbaka det felaktigt utbetalade beloppet, utan även en sanktionsavgift. Riksdagen beslutade om förändringen i maj 2026 efter ett förslag från regeringen i propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen. Reglerna omfattar även personer som inte anmält förändrade förhållanden som påverkar rätten till ersättning, exempelvis ändrad inkomst eller flytt.

Emma Grahn, områdeschef på Bidragsbrottsavdelningen hos Försäkringskassan, uppger att förändringen innebär ett skärpt ansvar för den enskilde att lämna korrekta uppgifter vid ansökan om ersättning från socialförsäkringen. Avgiften gäller även om den felaktiga uppgiften lämnats av misstag. Sanktionsavgiften motsvarar 25 procent av det felaktigt utbetalade beloppet. Den som exempelvis fått 10 000 kronor för mycket i föräldrapenning eller ersättning för vård av barn ska därför betala tillbaka ytterligare 2 500 kronor. För ett felaktigt utbetalt belopp på 8 000 kronor blir avgiften i stället 2 368 kronor eftersom lagen innehåller ett minimibelopp. För 2026 motsvarar det fyra procent av prisbasbeloppet och beloppet justeras när prisbasbeloppet förändras kommande år.

Försäkringskassan uppger samtidigt att sanktionsavgiften kan sättas ned eller helt tas bort om det finns förmildrande omständigheter, exempelvis om den enskilde haft svårt att lämna korrekta uppgifter på grund av hög ålder, sjukdom eller kognitiva svårigheter. En reducering kan också bli aktuell om avgiften annars skulle få oskäliga följder för någon annan, exempelvis ett barn som riskerar att påverkas ekonomiskt.

Vid upprepade felaktiga utbetalningar eller när någon medvetet eller genom grov vårdslöshet lämnar oriktiga uppgifter kan Försäkringskassan, och även Pensionsmyndigheten, besluta om bidragsspärr. En sådan avstängning från en eller flera ersättningar kan gälla i mellan tre månader och tre år. Det kan bland annat röra sig om personer som tidigare fått en sanktionsavgift och därefter gör om samma fel eller personer som dömts för bidragsbrott och fortsätter att lämna felaktiga uppgifter.

För att undvika fel rekommenderar Försäkringskassan att den som ansöker om ersättning granskar alla uppgifter innan ärendet signeras och kontaktar myndigheten så snart som möjligt om en felaktig uppgift upptäcks. Emma Grahn uppger att regeringens syfte med reformen är att skydda socialförsäkringen, motverka felaktiga utbetalningar och minska missbruk av systemet, som ska ge ekonomisk trygghet vid bland annat sjukdom, föräldraskap, funktionsnedsättning och ålderdom. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen uppskattar regeringen att mellan 15 och 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. Myndigheten har också fått i uppdrag att följa upp hur de nya sanktionsavgifterna och bidragsspärrarna används och vilka effekter reformen får.

Inspektionen för socialförsäkringen har tidigare riktat kritik mot Försäkringskassans hantering av återkrav efter en granskning av 200 ärenden. I en majoritet av fallen identifierades brister i handläggningen och i flera ärenden fanns rättsliga brister i bedömningen av om en utbetalning varit felaktig. Emma Grahn uppger att Försäkringskassan ser allvarligt på kritiken och arbetar med åtgärdsplaner för att stärka den rättsliga kvaliteten. Hon framhåller samtidigt att Inspektionen för socialförsäkringen inte konstaterat några felaktiga beslut, men att myndigheten pekat på en risk för sådana. Den som anser sig ha fått ett felaktigt återbetalningskrav kan begära omprövning efter att beslut har fattats.