Strider och fördrivning i södra Libanon

Striderna i södra Libanon har lett till omfattande död och massfördrivning med över 2 000 döda och mer än en miljon människor som tvingats lämna sina hem.

Israel använder bulldozrar för att riva samhällen hus för hus i södra Libanon, samtidigt som flyganfall och marksoldater verkar i området.

Bostadsområden beskrivs som ruiner och civila flyr i skräck när markinsatserna och bombningarna fortsätter.

Rapporter anger att de stora förlusterna och fördrivningarna är en direkt följd av kombinerade flygbombningar och avancerande marktrupper.

En skör vapenvila förhandlad av USA råder för närvarande och kommer att diskuteras i Washington DC på torsdagen.

Under Gazakriget besköts norra Israel av Hizbollah, och den 2 mars avfyrades raketer som angetts som vedergällning för en attack som beskrivits som riktad mot Iran; Israel svarade med bombningar av södra Libanon och delar av Beirut samtidigt som markinsatser avancerade in i landet, och våren 2026 blossade striderna upp på nytt med ytterligare raketbeskjutning och markframryckningar.

Israel har nyligen dragit en så kallad gul linje som markerar en befäst gräns på libanesisk mark, och det förs diskussioner om en möjlig långvarig ockupation av södra Libanon.

Historiskt har Israel gått in med markstyrkor i Libanon vid sju tillfällen under de senaste 50 åren och den längsta närvaron var mellan 1982 och 2000, då landet stannade i 18 år.

En Mellanösternkännare bedömer att målet är att förhindra Hizbollah från att använda byar som bas för hot eller attacker och beskriver insatserna som ett försök att skapa ett framskjutet försvarsområde jämförbart med tidigare säkerhetszoner; experten konstaterar även att infrastruktur medvetet har avlägsnats för att minska möjligheten till framtida angrepp och påpekar att civila tidigare tilläts stanna i en säkerhetszon under 1980- och 1990-talen, samtidigt som frågan om statsledarskap och ett eventuellt valmanifest om att utvidga gränserna diskuteras inför höstens val.

I Israel finns delade politiska uppfattningar där vissa mitten-vänsterpolitiker vill använda intaget land som en förhandlingsbricka för fred och normalisering, medan andra i mitten och delar av högern vill behålla södra Libanon och anlägga bosättningar; det väcks frågor om huruvida rivningar och militära insatser är förenliga med internationell humanitär rätt, som kräver distinktion, proportionalitet och försiktighetsåtgärder och dessutom slår fast att mediearbetare ska behandlas som civila.

Hizbollah beskrivs som en Iranstödd libanesisk shiamilis med en politisk gren representerad i parlament och regering, grundad delvis med iransk hjälp efter Israels ockupation av södra Libanon på 1980-talet och agerar delvis som ombud för Iran; rörelsen har delvis terrorstämplats av Europeiska unionen och USA.

Källa: sammanställda uppgifter från offentliga rapporter och analyser