AI-genererad illustration
Stors Palestinarop anmäls efter Allsångsframträdande
Granskningsnämnden har fått in en anmälan efter att rapparen Stor ropade Free Palestine under ett direktsänt framträdande i Allsång på Skansen. Nämnden kan pröva om inslaget strider mot reglerna om politiska budskap, men Mediemyndigheten uppger att anmälningar behandlas som tips och att myndigheten prioriterar vilka program som granskas. En anmälan leder därför inte automatiskt till ett slutligt beslut.
Stor, vars fullständiga namn är Ulises Infante Azócar, framförde låten Bimini Road tillsammans med Anna-Carolina. Efter att Anna-Carolina sjungit en textrad om att kunna resa överallt utom till Tel Aviv ropade Stor budskapet från scenen. Enligt programmets exekutiva producent Henrik Stockare fanns uttalandet inte med under genrepet och ingick inte i det planerade upplägget.
Henrik Stockare uppger att agerandet bröt mot de förhållningsregler som artisterna hade fått. Han säger också att produktionen vill hålla programmet fritt från den typen av uttalanden. Själva låten hade godkänts i förväg, medan ropet beskrivs som ett spontant utspel. Klipp från händelsen har därefter fått stor spridning i sociala medier.
SVT Play publicerade framträdandet som ett separat klipp den 22 juli 2026. Klippet är tre minuter och tio sekunder långt. Bimini Road finns även på Stors album Grindarna Till Ithaka från 2026 och framförs där tillsammans med Anna Carolina. Albumet innehåller elva låtar och har en sammanlagd speltid på 32 minuter och 48 sekunder.
Mediemyndigheten anger att anmälningar till Granskningsnämnden ska lämnas in senast tre månader efter publiceringen. Myndigheten beskriver opartiskhetskravet som ett krav på ett neutralt förhållningssätt och uppger att public service-program inte får ta ställning i kontroversiella frågor på ett sätt som strider mot reglerna.
Granskningsnämnden är ett självständigt beslutsorgan inom Mediemyndigheten och kan pröva både traditionella tv-sändningar och material på SVT Play. Nämnden granskar bland annat frågor om saklighet och opartiskhet och består av en ordförande, sex ledamöter och ersättare. Ordföranden ska vara eller tidigare ha varit domare. Tidigare praxis visar att bedömningar av politiska eller personligt präglade uttalanden görs utifrån sammanhanget, programmets utformning och om uttalandet framstår som ett otillåtet ställningstagande.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är sakligt och neutralt skriven utan att journalisten använder laddade ord, egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar. Alla påståenden om känsliga eller potentiellt värderande uttryck som "Free Palestine" och beskrivningar av händelsen kommer tydligt från källor såsom Mediemyndigheten, Granskningsnämnden och programmets exekutiva producent. Det finns inga egna slutsatser eller känslomässigt styrande formuleringar från journalisten. Även hårda uttryck återges som citat eller källpåståenden och påverkar därför inte poängen. Därför bedöms artikeln som helt saklig, neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på redovisningen av en administrativ och regelbaserad hantering av ett politiskt uttryck i public service, där myndigheter och regler står i centrum. Det saknas tydliga ideologiska vinklar eller värderande språkliga drag som skulle gynna vänster- eller högerperspektiv. Artikeln gynnar därför främst en teknokratisk, institutionell mittlinje som betonar regler, opartiskhet och saklig prövning utan större ideologisk inriktning.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden fokuserar på konflikten kring uttrycket 'Free Palestine' i ett offentligt mediaframträdande, där rapparen Stor framställs som ansvarig för det politiska ropet. Granskningsnämnden och Mediemyndigheten framstår som ansvariga för att bedöma och eventuellt lösa konflikten kopplat till regelverk, medan produktionen ses som villig att undvika politiska budskap i programmet.
Språk och ton:
Neutral ton utan tydliga värderande ord som skulle påverka perceptionen starkt åt något håll. Beskrivningen är faktabaserad och undviker förstärkningar eller förminskningar av någon aktörs agerande.
Källbalans:
Mest utrymme ges åt myndigheter och programmets producent som beskriver regler och producerande instansens hållning. Framträdandet och artisten nämns men ges mindre möjlighet att förklara eller framföra sitt perspektiv. En tydlig motpart i debatten (t.ex. palestinska aktivister, kritik mot censur eller motsatta röster) ges inte utrymme.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som alternativ syn på yttrandefrihet, palestinska synpunkter, eller kritik mot att reglera politiska uttryck i public service saknas. En djupare kontext kring konflikten bakom uttrycket 'Free Palestine' saknas, vilket kan påverka hur uttalandet och dess reglering uppfattas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Unika enäggsfyrlingar födda efter högriskgraviditet
Jenitar Sau Na’amoana, 34, födde den 14 juli fyra genetiskt identiska flickor på Royal Brisbane...
Paketet hamnade 950 kilometer från norska kunden
Paul André Sommerfelt i Bergen fick besked om att hans ersättningspaket fanns att hämta på...
Tre kvinnor knivskurna – frihetsberövande hävt av psykiatriska skäl
Tre kvinnor skadades när en man beväpnad med två köksknivar attackerade människor i nordvästra Paris...
Riksdagsanställd åtalas för misstänkta sexköp
En man i 50-årsåldern som är anställd vid Sveriges riksdag åtalas för två misstänkta köp...
