Stormskador gav rekordhöga försäkringsbelopp i Jämtland

Försäkringsbolagen betalade ut 19 miljoner kronor för stormskador i Jämtlands län under 2025. Det är den högsta ersättningsnivån i länet på minst tio år. Bakom de omfattande skadorna låg bland annat stormen Johannes, som drog fram under julhelgen.

Enligt statistik som branschorganisationen Svensk Försäkring presenterade den 22 oktober 2026 omfattade ersättningarna 480 skadeärenden. Skadorna berörde bostäder, fritidshus, företagsfastigheter och skog. Statistiken har även sammanställts av försäkringsbolaget If.

Krokoms och Strömsunds kommuner hade de största ersättningsbeloppen i Jämtlands län. I båda kommunerna betalade försäkringsbolagen ut 8,7 miljoner kronor för naturskador under året.

Sett till folkmängden var Strömsund hårdast drabbat. Svensk Försäkring redovisade stormskadeersättningar på 570 kronor per invånare i kommunen, jämfört med länets genomsnitt på 140 kronor. Strömsund hade dessutom den högsta ersättningen per invånare i länet för hela perioden 2015–2025.

På nationell nivå blev 2025 det värsta stormåret sedan stormen Gudrun 2005. Stormen Johannes var samtidigt Sveriges kraftigaste storm på tio år. Försäkringsbolagens sammanlagda ersättningar för stormskador uppgick till närmare 1,2 miljarder kronor.

När samtliga typer av naturskador räknas in uppgick försäkringsbolagens kostnader till 1,6 miljarder kronor. Ersättningarna omfattade närmare 26 000 skadeärenden i Sverige.

Jämtland tillhörde inte de värst drabbade länen. En sammanställning från Svensk Försäkring den 29 oktober 2026 visade att Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län tillsammans svarade för 56 procent av landets totala försäkringskostnader för naturskador under året.

Pär Karlsson, expert på klimatanpassning och beredskap vid Svensk Försäkring, framhöll i samband med redovisningen att en enskild storm kan orsaka betydande ekonomiska skador inom vissa geografiska områden.

Stormen Johannes orsakade även omfattande störningar i Jämtland under julhelgen 2025. Den 27 december rapporterade Räddningstjänsten Jämtland om nedfallna träd, trafikproblem och störningar i både elförsörjning och telekommunikation.

Räddningstjänsten informerade samtidigt invånarna om möjligheterna att kontakta larmnumret 112 vid problem med mobilnäten. Under kvällen utfärdades också ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

Vindstyrkorna under stormen nådde rekordnivåer på vissa platser. Vid SMHI:s väderstation i Krångede i Jämtland uppmättes vindbyar på 27,2 meter per sekund. Det överträffade stationens tidigare rekord på 25,1 meter per sekund, som noterades den 7 december 2003.

Elavbrotten drabbade regionnäten och de lokala elnäten, medan det nationella transmissionsnätet klarade sig utan stormrelaterade fel. Det meddelade Svenska kraftnät den 31 desember 2025. Myndigheten deltog även i samordningen av arbetet med elförsörjningen och tillhandahöll beredskapsmaterial till de drabbade områdena.

Även skogsbruket drabbades i stor omfattning. Skogsstyrelsen fastställde den 17 februari 2026 att stormen Johannes hade fällt uppskattningsvis 10,9 miljoner skogskubikmeter i norra och mellersta Sverige.

Lennart Svennson, nationell skadesamordnare vid Skogsstyrelsen, uppgav att den slutliga beräkningen grundades på uppgifter från större skogsägare. Myndigheten kontaktade 77 markägare, varav 50 besvarade undersökningen.

Den 26 maj 2026 meddelade Skogsstyrelsen att granbarkborrar hade börjat svärma i flera av de stormdrabbade områdena. Stora mängder nedblåst virke fanns då fortfarande kvar i Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län. Myndigheten konstaterade att kvarliggande granar kunde skapa förutsättningar för ökad förökning av granbarkborrar.

Försäkringsstatistiken ger dock inte en fullständig bild av stormarnas samhällsekonomiska kostnader. Pär Karlsson vid Svensk Försäkring förklarade att utgifter för skador på bland annat vägar, järnvägar och annan infrastruktur tillkommer utöver de försäkrade egendomsskadorna.

I ett pressmeddelande den 5 november 2026 betonade Philip Thörn, hållbarhetschef på If, att fastighetsägare behöver arbeta med att skydda sina byggnader mot naturskador och att kommunerna behöver arbeta långsiktigt för att minska samhällets sårbarhet.