Stormskador för miljarder – Bollnäs hårdast drabbat i Sverige

Bollnäs hade de största försäkringsersättningarna för naturorsakade skador av samtliga svenska kommuner under 2025. Ersättningarna uppgick till 159,3 miljoner kronor, visar statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring som försäkringsbolaget If har presenterat.

Även andra kommuner i Gävleborg placerade sig högt i statistiken. I Ljusdal uppgick skadebeloppet till 102,1 miljoner kronor och i Ockelbo till 90,7 miljoner kronor. Sett till befolkningsstorleken var Ockelbo värst drabbat i landet, med omkring 15 900 kronor per invånare. Kommunen hade också Sveriges högsta skadebelopp per invånare för stormskador.

De omfattande skadorna kopplas bland annat till stormen Johannes, som drog fram över norra Sverige den 27 december 2025. Försäkringsbolaget If beskriver 2025 som det svåraste stormåret i Sverige sedan stormen Gudrun 2005. Enligt bolaget betalade försäkringsbranschen ut närmare 1,2 miljarder kronor i ersättning för stormrelaterade skador.

I en rapport som publicerades den 29 oktober 2026 redovisade Svensk Försäkring att Gävleborg, Dalarna och Västernorrland tillsammans svarade för 56 procent av landets samlade skadebelopp för naturorsakade skador under 2025.

Statistiken visar också att Gävleborg var det län som hade störst sammanlagda skadebelopp under hela perioden 2015–2025. Ersättningarna uppgick till närmare 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarade nästan en fjärdedel av skadebeloppen i Sverige under dessa elva år.

Totalt registrerades omkring 25 800 naturorsakade försäkringsskador i landet under 2025. Det var det näst högsta antalet under perioden 2015–2025. Det största årliga skadebeloppet noterades däremot 2021, då försäkringsersättningarna uppgick till 3,2 miljarder kronor. Enligt Svensk Försäkring berodde detta främst på översvämningarna i Gävleborg.

Stormen Johannes orsakade också ovanligt kraftiga vindar. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, konstaterade att flera mätstationer i Gästrikland och Hälsingland noterade nya vindbyrekord under stormen. Mätserierna sträcker sig omkring 30 år tillbaka.

I Gävle uppmättes vindbyar på 29,3 meter per sekund, vilket översteg det tidigare rekordet på 26,0 meter per sekund. I Edsbyn registrerades 28,0 meter per sekund, jämfört med det tidigare rekordet på 25,8 meter per sekund.

Ovädret fick omfattande följder för elförsörjningen. Den 28 december 2025 meddelade elnätsbolaget Ellevio att omkring 13 000 kunder i Gävleborg fortfarande saknade ström. Nedfallna träd hade skadat kraftledningar och bolaget tvingades periodvis avbryta reparationsarbetet på grund av säkerhetsrisker.

Tre dagar senare, den 31 december, var fortfarande omkring 2 600 av Ellevios kunder utan elektricitet. Bolaget hade då ett hundratal personer som arbetade ute i fält. Två helikoptrar och drönare användes för att undersöka skadorna och stödja arbetet med att återställa elnätet.

Under stormdagen den 27 december utfärdade Trafikverket ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, med uppmaningen att undvika vägtrafik i bland annat Gävleborg. Bakgrunden var risken för fallande träd och skadade elledningar.

Länsstyrelsen Gävleborg har i sin årsredovisning för 2025 beskrivit hur myndigheten under stormen samordnade arbetet mellan lokala, regionala och nationella aktörer. Insatserna omfattade bland annat gemensamma regionala lägesbilder, kommunikation och samordning av åtgärder.

Även skogsbruket drabbades hårt. Den 17 februari 2026 presenterade Skogsstyrelsen sin slutliga uppskattning av stormskadorna efter Johannes. Myndigheten beräknade att 10,9 miljoner skogskubikmeter hade blåst omkull. De största skadorna fanns i Gävleborg och östra Dalarna samt utmed delar av Norrlandskusten.

Beräkningen grundades på en enkät som skickades till 77 skogsägare med innehav på mer än 5 000 hektar skogsmark. Skogsstyrelsen fick 50 svar, vilka användes som underlag för uppskattningen av den skadade virkesvolymen.

Den stora mängden stormfälld skog föranledde ytterligare åtgärder under 2026. Den 28 april inledde Skogsstyrelsen övervakning av granbarkborrens svärmning i drabbade områden. I Gävleborg, Dalarna och Västernorrland fanns fortfarande stora volymer nedblåst virke kvar, vilket gjorde det särskilt angeläget att följa risken för insektsangrepp.

I maj gav regeringen Skogsstyrelsen ett särskilt uppdrag om att effektivisera hanteringen av skadorna efter Johannes och det efterföljande ovädret Anna. Uppdraget omfattade kortare handläggningstider, bättre samordning och särskild information till skogsägare som drabbats.

Regeringen beslutade även att förlänga möjligheten för utländska transportföretag att genomföra virkestransporter i Sverige. Beskedet lämnades den 27 augusti 2026. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson framhöll att den utökade transportkapaciteten hade gjort det möjligt för skogsägare att forsla bort stora mängder stormfällt virke.

Svensk Försäkrings sammanställning omfattar främst skador från stormar och vatten, men även exempelvis jordskred, bergras, laviner och hagel. Däremot ingår inte skador som har orsakats av åska eller skogsbränder.

Underlaget bygger på skadeanmälningar inom bland annat hemförsäkringar, villaförsäkringar, fritidshusförsäkringar och båtförsäkringar. Även företagsförsäkringar, fastighetsförsäkringar och andra försäkringskategorier omfattas. Skador inom trafik- och motorfordonsförsäkringar ingår inte.

Inrapporteringen till Svensk Försäkring är frivillig. Samtliga medlemsföretag samt ytterligare några större aktörer på den svenska försäkringsmarknaden har dock lämnat uppgifter. Organisationen bedömer att materialet täcker omkring 90 procent av skadeförsäkringsmarknaden i Sverige.

Eftersom vissa skadeärenden rapporteras med fördröjning är uppgifterna för 2025 ännu inte slutgiltiga. De sammanlagda skadebeloppen kan därför komma att justeras upp när ytterligare skador registreras.