Storbankerna sänker bolåneräntor men lämnar rörlig ränta oförändrad

Under måndagsmorgonen meddelade Nordea att de sänker sina bolåneräntor för ett och två års bindningstid med 0,10 respektive 0,15 procentenheter. Beskedet kom efter att Riksbanken förra veckan valde att behålla styrräntan på 1,75 procent utan förändring. Trots sänkningen av bundna räntor kvarstår den rörliga räntan hos Nordea på 3,99 procent, vilket är den ränta som majoriteten av bolånekunderna har.

Statistik från SCB från hösten förra året visar att 74 procent av bolånekunderna har rörlig ränta. Även andra storbanker som Swedbank och Handelsbanken höjde sina rörliga bolåneräntor i slutet av mars och har sedan dess behållit dessa nivåer. Swedbank höjde sin rörliga ränta från 3,79 till 3,94 procent och Handelsbanken från 3,84 till 3,99 procent. Danske Bank är ett undantag och sänkte nyligen sin rörliga bolåneränta med 0,05 procentenheter.

Den oberoende finansiella rådgivaren Patrick Siegbahn påpekar att det kan finnas flera skäl till att bankerna väljer att inte sänka den rörliga räntan, men att detta inte gynnar kunderna. Han framhåller att rörlig ränta historiskt sett är billigast i längden och förväntas fortsätta vara det. Siegbahn uppmanar också kunder att vara beredda att byta bank om de upplever att räntorna är för höga, eftersom konsumenter generellt är dåliga på att agera på detta sätt.

Felicia Schön, sparekonom på Avanza, som också erbjuder bolån via samarbetspartners, anser att bankerna borde kunna sänka den rörliga räntan. Hon förklarar att den långa marknadsräntan har sjunkit något sedan mars och att den rörliga räntan nästan är tillbaka på samma nivå som innan kriget i Mellanöstern bröt ut. Hon menar att bankerna i nuläget har möjlighet att ta högre marginaler, vilket innebär att kunderna betalar mer än nödvändigt.

Professor Lars Calmfors, expert på internationell ekonomi, bedömer att bankernas tidigare höjningar av räntorna fortfarande är motiverade under en tid framöver. Han pekar på risken för högre inflation och eventuella framtida höjningar av styrräntan som faktorer som kan påverka bankernas beslut att låta den rörliga räntan vara oförändrad. Calmfors lyfter även fram kriget i Mellanöstern som en betydande faktor för den globala ekonomiska utvecklingen. Han nämner att konflikten kan bli långvarig och att Irans förhandlingsposition stärks ju längre processen drar ut på tiden, vilket kan leda till fortsatt höga oljepriser och ökad inflation.

Nordea har i ett mejl angett att det har varit stora rörelser på räntemarknaden den senaste tiden. De skriver att förändringar i marknadsräntor kan påverka olika bindningstider på olika sätt. Banken ser kontinuerligt över sin prissättning för att erbjuda konkurrenskraftiga bolåneräntor. Nordea beskriver också att de finansierar sig på flera olika sätt för att möta krav och regleringar, bland annat genom upplåning på de finansiella marknaderna via säkerställda obligationer. Marknadens förväntningar och internationella räntor påverkar bankens totala upplåningskostnader och därmed priserna på bolån.

I slutet av mars höjde Nordea flera bolåneräntor i samband med oro för en inflationschock till följd av kriget i Mellanöstern. Detta agerande har kritiserats av bland andra en kolumnist som kallade det ett självmål. När Riksbanken sedan valde att inte höja styrräntan har bankerna nu börjat justera sina räntor, men inte på alla områden.

Riksbankschefen Erik Thedéen har tidigare uttryckt kritik mot att storbankerna höjt sina rörliga bolåneräntor utan att motsvarande höjningar gjorts på sparräntorna. Han har angett att detta inte är förenligt.