Stora betygsskillnader mellan friskolor och kommunala skolor

Elever i fristående skolor får i genomsnitt högre betyg än vad deras bakgrund och lokala förutsättningar ger anledning att förvänta sig. Avvikelserna är särskilt tydliga i skolor som drivs med vinstsyfte. Det framgår av en avhandling från Uppsala universitet, som undersökt skillnader mellan förväntade och faktiska betyg.

I Eskilstuna hade elever vid vinstdrivande friskolor under åren 2014–2022 ett genomsnittligt försprång på omkring 25 meritpoäng jämfört med elever i kommunala skolor. Enligt Uppsala universitet kvarstod skillnaden även när hänsyn togs till elevernas familjebakgrund. Försprånget motsvarar ungefär skillnaden mellan betygen C och A i fem ämnen.

Liknande resultat återfanns i kommuner som tillsammans omfattade 91 procent av avgångseleverna i de 84 kommuner som ingick i undersökningen. Avhandlingen visar samtidigt att skillnaderna varierar mellan olika friskolekoncerner.

Undersökningen bygger på svenska registeruppgifter och uppföljningar av elever över tid. Analyserna omfattar bland annat perioden 1998–2022 och använder statistiska regressionsmodeller samt jämförelser mellan elevgrupper med liknande förutsättningar. Engelska och teknik framträder som ämnen där skillnaderna i betygsutveckling och kopplingen till socioekonomisk bakgrund är särskilt tydliga.

Av resultaten framgår också att friskolor utan vinstsyfte hade större positiva avvikelser mellan förväntade och faktiskt utdelade ämnesbetyg än vinstdrivande friskolor. Detta gällde samtliga sex ämnen som undersöktes under perioden 2014–2022.

Samtidigt har friskolorna generellt lägre lärartäthet och en lägre andel behöriga lärare än de kommunala skolorna. Doktoranden Tommie Rappe Petersson vid Uppsala universitet framhåller att högre betyg därför inte automatiskt kan betraktas som ett tecken på bättre undervisning. Enligt hans bedömning pekar resultaten i stället på skillnader i hur generöst betygen sätts.

Vilka enskilda skolbolag som uppvisar de aktuella avvikelserna kan inte offentliggöras. Kammarrätten i Göteborg fastslog i en dom från 2019 att uppgifter om vilka specifika skolbolag som ingår i den här typen av granskningar omfattas av statistiksekretess. Tommie Rappe Petersson får därmed inte namnge berörda skolkoncerner.

Frågan om betygsinflation har även behandlats i regeringens utredning SOU 2025:37. Där redovisas flera åtgärder, bland annat att de nationella provens betydelse vid betygssättningen har stärks. Utredningen tar också upp förberedelser för central rättning av nationella prov och ett utökat fokus hos Skolinspektionen på skillnader i betygssättning mellan skolor.