Statsvetare varnar för AI-råd inför valet

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

Statsvetare varnar för AI-råd inför valet

Av Per ErikssonPublicerad: 28 aug 05:073 min

Generativ AI kan ge väljare politisk vägledning trots att direkta rekommendationer om hur någon bör rösta normalt inte lämnas. Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare vid Lunds universitet, bedömer att det finns flera problem med att använda chattbottar som vägledning inför ett val. Genom följdfrågor kan en användare enligt henne ändå få svar som i praktiken närmar sig en rekommendation.

Anamaria Dutceac Segesten framhåller att problemet inte enbart gäller risken för att en AI-modell anpassar svaret efter vad den bedömer att användaren vill höra. Hon pekar även på att informationen som modellen bygger sina svar på kan ha manipulerats. Lunds universitet uppger att Anamaria Dutceac Segesten är docent i Europastudier, biträdande dekan vid humanistiska och teologiska fakulteterna och arbetar med bland annat AI och politik, sociala nätverksanalyser och computational social science.

Enligt Anamaria Dutceac Segesten har ryska påverkansoperationer redan förekommit i samband med val på lokal, regional och nationell nivå i flera länder. Hon uppger också att kandidater har försökt påverka chattbottars svar genom att strategiskt placera information som systemen kan fånga upp.

Myndigheten för psykologiskt försvar bedömde i juni 2026 att det svenska valet då inte var ett prioriterat mål för utländska hotaktörer. Myndigheten konstaterade samtidigt att generativ AI har sänkt den tekniska tröskeln för informationspåverkan och gjort det betydligt enklare att anpassa budskap till särskilda målgrupper.

Regeringen uppgav att statsminister Ulf Kristersson den 6 februari 2026 samlade ledarna för riksdagspartierna till ett möte om skyddet av valet mot otillbörlig påverkan. Vid mötet presenterade Valmyndigheten, Säkerhetspolisen och Myndigheten för psykologiskt försvar sina respektive lägesbilder.

Internetstiftelsen uppgav i rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026 att 88 procent av svenskarna tror att AI kommer att användas för att skapa falska bilder eller videor i syfte att påverka valutgången. Samtidigt uppgav nära hälften att de har svårt att avgöra om politiska inlägg är skapade med AI.

Forskare bakom en studie som publicerades i Nature 2025 genomförde randomiserade experiment i samband med valen i USA 2024, Kanada 2025 och Polen 2025. Forskarna fann att samtal med AI-modeller som argumenterade för en kandidat kunde förändra deltagarnas kandidatpreferenser. Effekterna var större än vad som normalt har observerats för traditionella videoannonser, samtidigt som forskarna konstaterade att en del av de fakta som modellerna använde var felaktiga.

EU-kommissionens AI Act Service Desk anger att AI-system som är avsedda att påverka ett valresultat eller väljares röstbeteende omfattas av AI-förordningens kategori för högrisk-AI. Som uttryckligt exempel anges en politisk AI-chattbot som används för att övertyga väljare att stödja en kandidat eller en politisk linje.

OpenAI uppgav i maj 2026 att företagets tjänster inte får användas för valinblandning eller för storskaliga kampanjbudskap för eller emot kandidater och partier. Företaget uppgav samtidigt att det arbetar med tester för att hålla ChatGPT:s svar på politiska frågor neutrala. Den 25 augusti 2026 meddelade OpenAI att en grupp ChatGPT-konton med ursprung i Ryssland hade stängts av efter att de använts i en dold påverkansoperation som bland annat producerade AI-genererade inlägg och marknadsförde den självbeskrivna expertorganisationen International Burke Institute.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att journalistens egna värderingar eller slutsatser tränger igenom. Inga laddade ord eller förstärkningar används av journalisten själv, utan alla potentiellt laddade uttryck återges som påståenden från källor såsom statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, myndigheter eller företag som OpenAI. Artikeln spekulerar inte utan presenterar information tydligt från källor och myndigheter. Språket är faktabaserat och informativt, utan emotionell eller dramatiserande ton. De hårda uttryck som förekommer är tydligt tillskrivna respektive källa och påverkar således inte poängen. Enda nackdelen är att viss formulering som "bedömer att det finns flera problem" delvis kan upplevas som tolkande, men detta är ett återgivet uttalande från statsvetaren och påverkar inte bedömningen. Därför ges en mycket hög oberoendepoäng, 98.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
50%
45%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar i huvudsak vänster eftersom den lyfter fram behovet av starka statliga insatser, myndigheters och forskares roller för att hantera strukturella hot mot demokratin och fokuserar på problem med oreglerad teknologi och manipulation. Den betonar behovet av sociala skyddsnät kring valprocessen snarare än marknadsdrivna lösningar eller individuellt ansvar, vilket är typiskt för vänsterideologin. Mitten gynnas i viss mån genom framhävandet av expertis och institutionell hantering, medan högerns perspektiv på marknadslösningar och individuell ansvarstagande är nästan obefintliga.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att AI-teknologin, särskilt chattbottar, utgör ett allvarligt hot mot valprocessens integritet genom att möjliggöra manipulation och påverkan. Problem fokuseras på utländska hot, desinformation och tekniska risker snarare än på systemets fördelar. Ansvaret för att hantera hoten läggs på myndigheter, forskare och politiska institutioner, medan AI-företagen hålls under uppsikt som potentiella riskaktörer.

Språk och ton:
Artikeln använder en formell och saklig ton utan att ge uttryck för politisk färg, men framhäver problem och risker kopplade till AI och valpåverkan, vilket förstärker behovet av statlig och institutionell kontroll. Negativa konsekvenser betonas utan expansivt fokus på individuellt ansvar eller marknadslösningar.

Källbalans:
Källurvalet domineras av akademiska experter, svenska myndigheter och regeringsföreträdare, med tillägg av EU-institutioner och AI-företag med fokus på reglering och kontroll. Det saknas tydliga röster från marknadsförespråkare, politiska oppositionspartier eller individer med en stark frihets- eller marknadsliberal syn.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion kring marknadslösningar eller självreglering inom AI-sektorn. Det tas inte upp någon kritik mot statlig insyn eller ett bredare perspektiv på balans mellan säkerhet och individens frihet. Möjliga aspekter kring innovation eller teknologins positiva demokratiska effekter lyfts inte fram.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.