
AI-genererad illustration
Sex dagar gammal pojke dog efter förlossning
Aida Bjurenfalks son Vidar avled sex dagar efter en svår förlossning på Skånes universitetssjukhus i Lund. Sjukhusets egen utredning pekar på hög arbetsbelastning, brister i följsamheten till rutiner och otillräcklig dokumentation som bakomliggande faktorer. Aida Bjurenfalk frågar sig fortfarande om sonen hade kunnat överleva om rutinerna hade följts.
Förlossningen skedde i juli 2025 och var Aida Bjurenfalks andra. Eftersom hon tidigare hade fött med kejsarsnitt bedömdes hon som medelriskföderska. Region Skånes regionala riktlinje placerar tidigare kejsarsnitt i denna riskkategori, medan bland annat patologiskt CTG och misstänkt uterusruptur räknas som högrisk. Under den aktiva förlossningen skulle barnet övervakas kontinuerligt med CTG, men övervakningen användes inte vid flera tillfällen.
Skånes universitetssjukhus beskriver CTG som en metod för att registrera barnets hjärtfrekvens och den födandes värkar. Övervakningen används bland annat för att upptäcka tecken på syrebrist och situationer där vården behöver ingripa. Enligt sjukhusets utredning kan bristerna i CTG-övervakningen ha bidragit till att det dröjde innan personalen upptäckte att Aida Bjurenfalks livmoder hade brustit. Vid upptäckten hade barnet allvarlig syrebrist och låg puls.
Personalen som arbetade under kvällen och natten beskrev i sina yttranden arbetsbelastningen som för hög. Barnmorskan och undersköterskan som ansvarade för Aida Bjurenfalk hade samtidigt hand om ytterligare en aktiv förlossning och behövde också hjälpa till vid en tredje komplicerad förlossning. Vid midnatt skedde ett personalbyte, och den nya barnmorskan upptäckte därefter uterusrupturen. Sjukhusets utredning anger att personalbyte bör undvikas under en aktiv förlossning.
Klockan 22 vårdades nio kvinnor i aktiv förlossning på avdelningen. En av dem var högriskföderska, fem bedömdes ha medelrisk och tre hade låg risk. Därutöver fanns två patienter på prenatalavdelningen och två igångsättningar hade inletts i hemmet. Under nattpasset föddes fem barn, och tre av födslarna utvecklades till urakuta situationer som krävde hög kompetens. Personalen uppgav även att telefonrådgivningen hade hög belastning.
Avdelningen hade tio förlossningsrum och skulle samtidigt bemanna polikliniska besök. Fyra barnmorskor arbetade med förlossningar, varav två var nya i yrket. Därutöver fanns en arbetsledande barnmorska som även ansvarade för telefonrådgivningen. På kvällspasset arbetade sju undersköterskor. Under natten var de fem, varav två ordinarie och tre oerfarna sommarvikarier.
Bemanningen på förlossningen minskar varje sommar från sex till fem barnmorskor, samtidigt som många barn föds under sommarmånaderna. Statistikmyndigheten SCB redovisar att juli var den månad då flest barn föddes i Sverige 2025, med 9 060 födda, och att födelsetalen generellt är högre under försommar och sommar.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en nationell kartläggning konstaterat att förlossningskliniker har särskilt svårt att klara bemanningen under sommaren. Enligt myndigheten är möjligheten att anpassa verksamheten efter lägre aktivitet på natten mindre inom förlossningsvården än inom många andra delar av vården.
Region Skåne uppgav inför sommaren 2025 att färre barnmorskor tjänstgjorde under semesterperioden. Förlossningsklinikerna hade därför tagit fram en gemensam handlingsplan för att kunna fördela födande mellan sjukhusen när en avdelning var full. Inför sommaren 2026 uppgav Region Skåne att bemanningsläget fortfarande var ansträngt, särskilt i Malmö men även i Lund. En regional arbetsgrupp hade då fått i uppdrag att ta fram en gemensam plan för åren 2026–2028 för bemanning och kompetens inom förlossnings- och mödravården.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anger att vårdgivare måste utreda händelser som har orsakat eller kunnat orsaka en vårdskada. Om utredningen visar att det handlar om en allvarlig vårdskada eller risk för en sådan ska en lex Maria-anmälan göras snarast. IVO granskar därefter vårdgivarens utredning och de åtgärder som ska förebygga liknande händelser.
Vidar döptes på sjukhuset innan han avled, sex dagar gammal. Ett år senare beskriver Aida Bjurenfalk sorgen som fortsatt mycket stor och säger att hon aldrig upphör att vara mamma till honom. Hon återkommer också till frågan om sonen hade kunnat överleva om vårdens rutiner hade följts.
Aida Bjurenfalk försöker samtidigt se framåt. Läkarna har bedömt att hon ska kunna bli gravid igen, vilket hon beskriver som hoppfullt eftersom hon i framtiden vill kunna få ett småsyskon till Vidar och Yngve.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är övervägande neutralt och sakligt skriven utan laddade ord eller egna värderingar från journalisten. Texten återger information och uttalanden tydligt kopplade till källor, såsom sjukhusets utredning, personalens beskrivningar och myndighetsrapporter, vilket gör att eventuella hårda eller känslomässigt laddade uttryck inte kan betraktas som journalistens egna. Det saknas egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar från journalisten. Den enda nästan subjektiva tonen finns när det beskrivs att Aida Bjurenfalks sorg är "fortfarande mycket stor" och att hon "försöker samtidigt se framåt". Dessa formuleringar är dock återgivna i kontexten av hennes upplevelse och uttalanden och anses inte som värderande journalistiska tillägg utan mer personligt berättande. Sammantaget håller texten en mycket god nivå av oberoende och neutralitet.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänstersidan genom att lyfta fram brister i offentlig vård och höga arbetsbelastningar som orsakade en allvarlig vårdskada, något som pekar mot behov av bättre resurser och starkare statliga lösningar. Fokus ligger på en utsatt familj och kritik mot sjukhusets organisation istället för privata eller marknadsliberala perspektiv, vilket innebär en tydlig vänsterlutning. Mitten ges viss plats via myndigheters faktarapportering medan högerns perspektiv nästan helt saknas.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en bristfällig vårdsituation med hög arbetsbelastning på sjukhuspersonal och kritiska brister i följsamheten till vårdrutiner, vilket har lett till en tragisk död. Sjukhuset och personalen framstår som ansvariga för bristerna medan familjen och det drabbade barnet framställs som offer.
Språk och ton:
Artikeln använder ett faktabaserat och allvarligt språk och lyfter fram negativa konsekvenser av bristande resurser och organisation inom offentlig vård. Det finns inga tydliga ordval som direkt förstärker eller förminskar, men fokus på hög arbetsbelastning och otillräcklig bemanning framhäver problem inom offentlig sektor.
Källbalans:
Källorna är främst vårdpersonal, sjukhusets egen utredning, regionens uppgifter samt myndigheter som IVO och SCB. Offentliga myndigheter och den drabbade mamman får utrymme, medan motparten i form av privata vårdgivare eller marknadsperspektiv saknas helt. Texten saknar kritik eller perspektiv från exempelvis högerpolitiska aktörer som kan förespråka marknadslösningar eller nedskärningar.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om alternativa lösningar som ökad privatisering eller marknadsstyrda insatser, samt avsaknad av kritik mot välfärdsstatens kostnader eller effektivitet. Perspektiv på individuellt ansvar eller alternativ syn på bemanningsproblem har inte tagits upp. Detta gör att artikeln framstår som inriktad på behovet av starkare statliga insatser och bättre villkor för offentlig vård.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Brand på avfallsanläggning i Hästveda
Räddningstjänsten arbetar med en brand på en avfallsanläggning i Hästveda. Larmet om händelsen kom klockan...

Flicka gripen på gymnasieskola i Lund
En flicka har gripits på en gymnasieskola i Lund. Polisen uppgav händelsen på sin webbplats...

Kristallennominerad skådespelare riskerar utvisning till Syrien
Skådespelaren Mohammed Nour Oklah, som till vardags arbetar som vaktmästare på Malmö latinskola, har nominerats...

Tågstopp mellan Ystad och Simrishamn utan prognos
All tågtrafik mellan Ystad och Simrishamn står stilla sedan klockan 09.27 den 28 augusti. Stoppet...
