Statlig utredning ska stärka landets civila skjutbanor

Regeringen har tillsatt en statlig utredning om villkoren för landets civila skjutbanor. Uppdraget, som beslutades i slutet av juli 2026 och har beteckningen Dir. 2026:84, leds av sportskytten Pia Clerté. Sveriges riksdag anger att hon formellt är särskild utredare sedan den 28 juli 2026 och redovisar utredningen som Fö 2026:05.

Utredningen ska bland annat undersöka hur tillgången till civila skjutbanor kan stärkas, med särskilt fokus på storstadsområden. Den ska också pröva om kommuner bör kunna bli skyldiga att erbjuda en alternativ plats när ett beslut innebär att en skjutbana måste upphöra. Pia Clerté ska dessutom lämna de författningsförslag som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2027 och utredningens kansli finns i Garnisonen på Karlavägen 100 i Stockholm.

Bakgrunden är att antalet skjutbanor har minskat under lång tid. Den organiserade svenska skytterörelsen växte fram under mitten av 1800-talet, då skjutbanor fanns i nära anslutning till många socknar. Från 1960-talet började ett större antal banor läggas ned. I dag finns 157 aktiva banor av olika slag i Östergötland och 25 på Gotland.

En statlig utredning från 2025 redovisade uppgifter från Polismyndigheten om 3 442 giltiga tillstånd för civila skjutbanor i Sverige i slutet av juni 2024. Polisregion Nord och Bergslagen hade då flest giltiga tillstånd, medan region Stockholm och region Öst hade minst antal.

För att en skjutbana ska få användas krävs enligt Polismyndigheten tillstånd. Myndigheten genomför en besiktning i samband med prövningen för att kontrollera att säkerhetskraven är uppfyllda. Naturvårdsverket anger samtidigt att en permanent utomhusskjutbana för finkalibriga vapen omfattas av anmälningsplikt enligt miljölagstiftningen om verksamheten överstiger 5 000 skott med skarp ammunition per kalenderår. Kommunens miljönämnd behandlar sådana anmälningar och ansvarar normalt för tillsynen.

Claes Samuelsson, ordförande i Mjölby Sportskytteförening, är positiv till regeringens initiativ. Karin Borén, ordförande i Norrköpings Jaktskytteklubb, beskriver samtidigt minskningen av antalet skjutbanor som sorglig.

Föreningarnas möjligheter att behålla, utveckla och bygga skjutbanor är också beroende av ideellt arbete och finansiering. Anders Davidsson, kassör i Mjölby Sportskytteförening, uppger att det finns pengar att söka, men det är rätt så krångligt. Lars Tofftén, ordförande i Gotlands skytteförbund, efterlyser stöd av det slag som föreningar tidigare fick från Försvarsmakten genom bland annat lån av vapen och tillgång till ammunition.

Riksidrottsförbundet meddelade i juni 2026 att 240 miljoner kronor hade fördelats till 576 projekt för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i 214 kommuner. Samtidigt uppgick föreningarnas ansökningar till omkring 500 miljoner kronor. Svenska Skyttesportförbundet uppger att medlemsföreningar kan söka särskilda medel för bland annat renovering och utbyggnad av skjutbanor, ljudisolering, bullerärenden, målmarkeringssystem och belysning.

Som en del av utredningsarbetet har Pia Clerté genom Svenska Skyttesportförbundets distriktsorganisation efterfrågat konkreta erfarenheter från skjutbanor som har begränsats, haft problem vid besiktningar, nekats tillstånd, mött nya krav eller tvingats stänga. Hon har uppgett att uppgifterna ska användas som bakgrundsmaterial i den statliga utredningen.

Svenska Jägareförbundets generalsekreterare Carl-Johan Djurstedt Holm har i samband med att utredningen presenterades efterlyst en paus i pågående sanerings- och bullerärenden som riskerar att leda till nedläggningar medan utredningen arbetar.