Spermadonatorer saknas – långa väntetider i flera regioner

Flera svenska regioner har brist på spermadonatorer samtidigt som många barnlösa väntar på behandling. Situationen är ansträngd bland annat i Västra Götaland, Östergötland, Örebro och Skåne. Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg uppger specialistläkaren Sara Malchau Lauesgaard vid Reproduktionsmedicinsk mottagning att regionen försöker nå fler möjliga donatorer, bland annat genom sociala medier.

Urvalet av donatorer är omfattande. Enligt Sara Malchau Lauesgaard blir omkring 15 av 100 personer som anmäler sig godkända. Bedömningen påverkas bland annat av ärftliga sjukdomar, användning av vissa läkemedel och spermiernas kvalitet. Skånes universitetssjukhus uppger att utredningen där omfattar sperma- och urinprov samt blodprov för bland annat HIV, HTLV, hepatit B och C samt syfilis. En godkänd donator vid Skånes universitetssjukhus lämnar normalt spermier vid fyra till tolv tillfällen och får 750 kronor i ersättning per donationstillfälle.

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala måste spermieprovet uppfylla WHO:s kriterier, ge tillräckligt utbyte efter preparering och klara både nedfrysning och upptining innan den medicinska och psykosociala utredningen går vidare. Godkända donatorer lämnar där spermier för nedfrysning vid 8–20 tillfällen. Ett halvår efter den sista donationen tas nya infektionsprover innan spermierna kan användas vid behandling.

Läget beskrivs som bättre i Umeå och Uppsala, men Akademiska sjukhuset uppger samtidigt att antalet donatorer har minskat under senare år och att även Uppsala därför kan få brist. Donatoruppgifter, däribland fotografi och en levnadsbeskrivning, sparas enligt Akademiska sjukhuset i en särskild journal i minst 70 år för barn som senare vill söka information om sitt genetiska ursprung.

I Skåne försöker Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus nå fler donatorer genom bland annat filmer, information på Instagram och rekrytering via högskolor. Överläkaren Margareta Kitlinski uppger att verksamheten saknar ekonomiska möjligheter till större reklamkampanjer. Region Örebro län använder samtidigt en särskild digital intresseanmälan via 1177 för personer som vill bli spermiedonatorer vid regionens reproduktionscentrum.

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm samarbetar med den privata kliniken Livio Stockholm för att minska väntetiderna. Vid regionfinansierade behandlingar används Karolinskas egna donatorer, men sjukhuset har sedan drygt ett år även köpt in spermier från Danmark på grund av bristen. Svensk lagstiftning ska följas även när spermierna kommer från utlandet.

Camilla Stenfelt, fertilitetsläkare och verksamhetschef vid Livio Stockholm, anser att det behövs både ett svenskt och ett internationellt register över donatorer för att kunna kontrollera och begränsa hur många familjer en donator kan ge upphov till. Socialstyrelsen fick tidigare regeringens uppdrag, med diarienummer S2025/00747, att ta fram förslag till ett nationellt register över könscellsdonatorer. Uppdraget finansierades med tre miljoner kronor under 2025 och skulle slutredovisas senast den 30 maj 2026.

Socialstyrelsen publicerade den 29 maj 2026 sin rapport med författningsförslag, integritetsanalys och konsekvensbedömning för ett sådant register. Regeringen skickade förslaget på remiss den 18 juni 2026. Sista dag för remissvar är den 12 oktober 2026.

Omkring 700 barn föds varje år i Sverige efter spermiedonation. Donatorn är anonym för föräldrarna, men barnet har enligt lag rätt att få veta donatorns identitet vid 18 års ålder. Den som vill donera ska vara mellan 23 och 45 år, vara fysiskt och psykiskt frisk och ha varit rökfri i minst tre månader.

Sveriges Kommuner och Regioner uppger att donation av könsceller ska vara altruistisk. Donatorn ska därför inte få betalt för själva donationen, men kan få ersättning för omkostnader. Ersättningsnivåerna skiljer sig mellan regionerna.

Nationella kvalitetsregistret Q-IVF redovisar att IVF med egna ägg och donerade spermier under 2023 ledde till barn efter 28 procent av färska embryoöverföringar och 36,5 procent av överföringar med frysta embryon. Q-IVF framhåller samtidigt att procentsatserna inte kan jämföras direkt eftersom patientgrupper och behandlingsmetoder skiljer sig.

Sveriges Kommuner och Regioner uppger också att en ny EU-förordning om biologiskt material av mänskligt ursprung börjar tillämpas den 7 augusti 2027. Förordningen ersätter nuvarande EU-direktiv på området donation, celler, vävnader och blod.