Sockermolekyl upptäckt i gasmoln nära Vintergatans centrum

Forskare har identifierat sockermolekylen erytrulos i ett molekylärt gasmoln nära Vintergatans centrum. Upptäckten gjordes i gasmolnet G+0.693−0.027, omkring 8,2 kiloparsec, motsvarande cirka 26 700 ljusår, från jorden. Erytrulos förekommer bland annat i hallon och används även i brun-utan-solprodukter. Enligt forskarna ger fyndet nya ledtrådar om hur de kemiska byggstenarna för liv kan ha uppstått.

Forskargruppen, ledd av Izaskun Jiménez-Serra i Spanien, upptäckte molekylen med hjälp av spektroskopi, där olika ljusvåglängder analyseras. Observationerna genomfördes med radioteleskopen Yebes 40-m och IRAM 30-m i Spanien, vars bredbandsspektra omfattade mer än 91 gigahertz. Forskarna identifierade 12 uppsättningar spektrallinjer, motsvarande totalt 17 övergångar, vilket låg till grund för identifieringen. Enligt tidskriften Nature Astronomy är erytrulos den första sockerarten som har påvisats direkt i det interstellära mediet, även om socker tidigare har hittats i meteoriter och prover från asteroider.

Det är inte första gången sockermolekyler upptäcks i rymden, men forskarna bedömer att fyndet är särskilt intressant eftersom gasmolnet ligger i en miljö där stjärnor och planeter kan bildas. Deras beräkningar visar att erytrulos är minst åtta gånger vanligare där än motsvarande trekolssocker, som inte kunde påvisas i samma observationer. Med hjälp av kvantkemiska och astrokemiska modeller drar forskarna slutsatsen att erytrulos sannolikt bildas på interstellära stoftkorn från enklare tvåkolsmolekyler innan ämnet frigörs till gasfasen. Wired har beskrivit upptäckten som den första bekräftade fyrkolssackariden i interstellärt rymdmaterial, medan Live Science rapporterar att fyndet stärker hypotesen att komplexa organiska molekyler kan ha varit vanliga i stjärnbildande gasmoln redan innan planeter som jorden bildades.

Erytrulos är enligt forskarna en av de största sockermolekyler som hittills har upptäckts i rymden. Socker fungerar som energikälla för många livsformer och ingår också i livets grundläggande byggstenar, RNA och DNA. Rebecca Allen vid Swinburne University of Technology i Australien, som inte deltagit i studien, säger till NBC att ämnet kan ha nått jorden via en meteorit eller komet och därmed ge ledtrådar om ursprunget till livets byggstenar. Associated Press rapporterar samtidigt att forskarna bedömer att sådana sockerarter kan ha funnits i det material som senare bildade solsystemet, vilket innebär att livets byggstenar kan ha funnits där redan före planeternas bildning och inte enbart transporterats dit av kometer. Carlos Briones vid Spaniens nationella forskningsråd och Centro de Astrobiología säger att upptäckten även öppnar möjligheten att hitta andra sockerarter i rymden, exempelvis ribos som ingår i RNA.

Studien har publicerats i tidskriften Nature Astronomy. Forskarna skriver att den nyupptäckta sockerformen i sig inte är avgörande för liv, men att den kan ha haft en roll i de kemiska processer som satte igång utvecklingen av liv på jorden.