Små mätfel kan avgöra rysaren kring riksdagsspärren

Opinionsmätningarna inför riksdagsvalet ger delvis olika besked, samtidigt som små skillnader kan få stor betydelse för partier nära fyraprocentsspärren. Valmyndigheten anger att ett parti normalt måste få minst 4 procent av rösterna i hela landet för att delta i mandatfördelningen till riksdagen. Ett parti som når minst 12 procent i en enskild valkrets kan dock få del av de fasta mandaten där.

Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet, framhåller att resultaten i enskilda mätningar inte ska betraktas som exakta mått på opinionen. Som en förenklad tumregel anger Dan Hedlin ett intervall på omkring två procentenheter åt båda håll. Två undersökningar som visar olika siffror kan därför ändå vara statistiskt förenliga. SCB redovisade i maj 2026 Liberalerna på 2,5 procent med en osäkerhetsmarginal på ±0,5 procentenheter. SCB uppger att intervallet motsvarar ett 95-procentigt konfidensintervall under förutsättning att systematiska fel saknas och förklarar att felmarginalen bland annat påverkas av antalet intervjuade och storleken på den skattade andelen.

Skillnaderna mellan instituten syns tydligt för Liberalerna. I Novus mätning den 2 september fick partiet 3,3 procent, medan Sentios mätning från den 26 augusti gav 2,1 procent. Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sin egen sammanvägning av opinionsmätningarna Liberalerna på 2,3 procent. Henrik Ekengren Oscarsson anser därför att väljare bör väga samman flera mätningar i stället för att fästa stor vikt vid ett enskilt resultat.

Novus uppger att septembermätningen genomfördes mellan den 24 och 30 augusti bland 2 984 röstberättigade. Resultaten efterstratifierades efter kön, ålder, utbildning, region och partival i riksdagsvalet 2022. Andelen osäkra väljare var 1,4 procent. Ipsos använde i sin augustimätning svar från 1 661 röstberättigade mellan den 11 och 23 augusti och kombinerade telefonintervjuer, digitala enkäter, SMS-länkar och en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Ipsos redovisade 11,7 procent osäkra väljare.

Även andra institut använder olika metoder. Indikator Opinions augustimätning byggde på ett slumpmässigt urval av 4 296 röstberättigade, varav 1 824 svarade. Svarsfrekvensen var 43 procent. Uppgifterna samlades främst in genom postenkäter, men svar kunde även lämnas via webben och telefon. Deltagarna fick först ange vilket parti de kommer att rösta på den 13 september. De som inte kunde eller ville ange ett parti fick därefter uppge vilket parti de tycker bäst om. Resultaten viktades efter kön, ålder och partival 2022.

Verian uppger att företagets väljarbarometer normalt bygger på drygt 3 000 intervjuer per månad med ett slumpmässigt urval av personer över 18 år. Intervjuerna genomförs via internet eller telefon och viktas efter kön, ålder, utbildning och tidigare partival. Demoskop samlar i stället in opinionsdata löpande under året och skickar omkring 500 nya enkätinbjudningar varje dag. Demoskop uppger också att resultaten kalibreras med historiska uppgifter om hur företagets tidigare mätningar har förhållit sig till faktiska valresultat.

För ett parti som ligger nära riksdagsspärren bedömer Henrik Ekengren Oscarsson att nivåerna 3,5, 4,0 och 4,5 procent kan få olika betydelse för väljarnas agerande. Om Liberalerna visar en tydlig uppgång mot spärren kan väljare välja att stödrösta på partiet. Henrik Ekengren Oscarsson uppger att omkring en av fem svenska väljare röstar på ett annat parti än det som väljaren tycker bäst om.

Henrik Ekengren Oscarsson bedömer att potentiella stödröster till Liberalerna framför allt kan komma från Moderaterna och att Moderaterna därmed kan förlora väljare om Liberalerna tar sig in i riksdagen. Han bedömer samtidigt att Liberalerna i det aktuella läget sannolikt inte lockar särskilt många stödröster över blockgränsen. Om Liberalerna i stället hamnar över fyraprocentsspärren i en opinionsmätning kan väljare uppfatta partiets riksdagsplats som mindre hotad och återvända till Moderaterna.

Henrik Ekengren Oscarsson beskriver läget som svårt för väljare att samordna och nervöst för partierna. Om ytterligare ett opinionsinstitut visar samma uppgång för Liberalerna anser han att signalen blir tydligare eftersom två oberoende mätningar då pekar åt samma håll.

Samtidigt hade en stor del av väljarkåren redan röstat innan de sista mätningarna inför valdagen publicerades. Valmyndigheten meddelade den 2 september att 992 863 personer hade förtidsröstat under de första sju dagarna, vilket var 40 procent fler än under motsvarande period 2022.

Dan Hedlin räknar inte med att opinionen självklart kommer att förändras dramatiskt under de sista dagarna före valet. Enligt Dan Hedlin skulle läget däremot kunna påverkas om något parti lyckas föra fram en fråga som får ett tydligt genomslag bland väljarna.