Skördad vass kan bli ny resurs i Östersjön

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Skördad vass kan bli ny resurs i Östersjön

Av RedaktionenPublicerad: 10 sep 13:274 min

Vass från Östersjön används nu i försök och kommersiella produkter samtidigt som skörden kan föra bort näringsämnen ur kustvattnet. Vid Skenäs på Vikbolandet visades i samband med Östersjödagen hur vassen kan skördas, hanteras och förädlas. Race For The Baltic, Raws, Sportfiskarna, Weibulls och Trifilon deltog på plats.

När vass växer tar den upp bland annat kväve och fosfor. Om växtmaterialet bryts ner på plats återförs näringsämnena till vattnet, medan skörd och borttransport kan föra dem ur systemet. Sveriges lantbruksuniversitet uppgav den 24 augusti 2026 att försök med sommarskörd under juli och augusti gav en bortförsel på omkring nio kilogram fosfor per hektar och år. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet kunde skörden även minska vassens täthet och gynna annan vattenvegetation. De undersökta metoderna visade inte några negativa effekter på fisk- eller fågelsamhällen.

Axfoundation uppger att skörd av ett hektar vassbädd kan föra bort omkring 5–10 kilogram fosfor och 50–100 kilogram kväve. Organisationen uppskattar att det finns omkring 260 000 hektar vass längs Sveriges och Finlands kuster och testar användning av råvaran som bland annat jordförbättring, hästfoder, förpackningsmaterial och odlingssubstrat för svamp.

Anil Ramel Singh från Race For The Baltic uppger att organisationens utgångspunkt är miljönyttan, men att ett kommersiellt intresse och lönsamhet för privata aktörer också kan skapa möjligheter för en större användning av vassen. Han uppger att Sverige har ett mål om att minska fosfortillförseln med 111 ton per år och att mer omfattande åtgärder av det här slaget kan bidra till arbetet.

HELCOM:s senaste bedömning visar att Sverige har nått de nationella taken för fosfortillförsel till Bottenhavet, Öresund och Danska sund samt Kattegatt. För egentliga Östersjön behövs fortfarande ytterligare minskningar. HELCOM anger samtidigt att Sveriges fosfortillförsel till egentliga Östersjön har minskat med omkring 20 procent jämfört med systemets referensnivå.

Skörden ska samtidigt göras selektivt. Sveriges Radio uppgav den 10 september 2026 att vassbältena vid Skenäs inte ska tas bort helt eftersom de har betydelse för djurlivet och även skyddar kusten mot erosion. Inriktningen är därför en hållbar skörd där delar av vassen lämnas kvar.

Arbetet vid Skenäs ingår i en större satsning i Östergötland. Race For The Baltic uppgav i januari 2026 att tolv hektar kustvass hade skördats och transporterats bort vid Skenäs och Stegeborg längs Slätbaken tillsammans med RAWS och Apotea. Länsstyrelsen Östergötland uppgav samma månad att EU-projektet BalticReed under perioden 2023–2026 omfattade skörd av omkring 200 hektar vass och samarbete med fler än 100 företag och andra aktörer. Projektets budget var 2 999 595 euro, varav omkring 2,4 miljoner euro finansierades genom EU:s Interreg Central Baltic-program.

Flera företag arbetar samtidigt med produkter baserade på vass. Weibulls uppger att företagets Täckvass, som lanserades 2026 tillsammans med Race For The Baltic, tillverkas av vass från Östersjön och bearbetas av RAWS Sweden AB. Vassen skördas ovanför vattenytan för att rotsystem och bottensediment inte ska skadas och samlas upp direkt efter skörden.

Trifilon uppgav i februari 2026 att företaget tillsammans med Arcada University of Applied Sciences inom BalticReed utvecklar granulat där vass som förnybar biomassa kombineras med polymerteknik. Materialet utvecklas för bland annat konsumentprodukter och komponenter till fordonsindustrin.

Utvecklingen sker samtidigt som EU:s regler för förpackningar förändras. EU-kommissionen meddelade i augusti 2026 att förordningen om förpackningar och förpackningsavfall började tillämpas den 12 augusti 2026. Från 2030 införs bland annat krav på att all förpackning ska vara återvinningsbar, restriktioner för vissa engångsförpackningar och krav på återvunnet material i plastförpackningar.

Europeiska unionens råd anger att medlemsländerna enligt de nya reglerna ska minska mängden förpackningsavfall per person med 5 procent till 2030, 10 procent till 2035 och 15 procent till 2040 jämfört med 2018. Anil Ramel Singh från Race For The Baltic uppger att mindre hållbara material tidigare har varit billigare men att kostnadsskillnaderna minskar, och att vass därför kan vara ett alternativ som biomassa i framtida material.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven i en övervägande neutral och saklig ton. Journalisten återger fakta och uppgifter från olika organisationer, myndigheter och företag utan att använda laddade eller värderande ord i egen regi. Laddade eller förstärkande uttryck finns endast i citat eller rapporterade påståenden där källan är tydligt angiven, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Inga egna slutsatser, spekulationer eller känslomässigt styrande formuleringar från journalisten förekommer. Några små brister som att vissa övergångar mellan källor kunde ha varit något tydligare finns, men detta påverkar inte den huvudsakliga språkbehandlingen negativt. Därför ges artikeln mycket höga poäng för oberoende och neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar en pragmatisk mittlinje där vetenskapliga fakta och samarbete mellan statliga institutioner, miljöorganisationer och företag betonas. Den lyfter fram stegvisa, teknokratiska lösningar för miljöproblem och balanserar miljöhänsyn med kommersiella möjligheter. Detta gynnar en mittenposition snarare än en tydlig vänster- eller högeridéologi.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en positiv verklighetsbild kring användning av vass som en miljövänlig resurs i Östersjön, där både miljön och näringskedjor gynnas. Lösningen framstår som en kombination av hållbar miljövård och kommersiella initiativ, med ansvariga aktörer inom forskning, företag och miljöorganisationer.

Språk och ton:
Språket är sakligt och informativt utan tydliga värdeladdningar. Betoningen ligger på vetenskapliga fakta och samarbeten mellan olika aktörer, vilket förstärker en pragmatisk och lösningsorienterad ton.

Källbalans:
Källor inkl. forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, miljöorganisationer som Race For The Baltic, företag och myndigheter som HELCOM och Länsstyrelsen presenteras i samverkan. Det finns inga påtagliga röster som motsätter sig metoden eller ifrågasätter dess effekter, vilket kan ses som ett avgränsat perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om eventuella negativa ekonomiska eller sociala effekter av kommersialisering, samt om alternativa miljömetoder eller kritik mot EU:s regelverk. Perspektiv från traditionella fiskare eller miljöaktivister med mer kritisk hållning till kommersialisering av naturresurser är inte med.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.