Skolverket ser minskad läsning bland elever

Elever i årskurs 4 ägnar i dag betydligt mindre tid åt läsning i skolan än för två decennier sedan. En studie från Skolverket visar att den genomsnittliga lästiden under en vanlig skolvecka har minskat med drygt en timme mellan 2001 och 2021. För en elev i fjärde klass motsvarar det omkring 40 timmars mindre läsning under ett läsår.

Studien bygger på den internationella undersökningen PIRLS, som följer utvecklingen av läsförmåga hos elever i årskurs 4. Skolverket har analyserat förändringar i elevers läsvanor, attityder till läsning och förutsättningar för läsning under perioden 2001–2021.

Trots att svenska elever fortfarande presterar relativt starkt i internationella jämförelser har skillnaderna mellan elever ökat. Enligt Skolverket är avståndet mellan de högst och lägst presterande eleverna i läsförståelse det största som uppmätts för Sverige sedan PIRLS-undersökningen startade. Myndigheten konstaterar också att Sverige har det största glappet i Norden mellan dessa elevgrupper. Nästan var femte elev i årskurs 4 når inte grundläggande läsförståelse enligt Skolverkets fördjupade analys av materialet.

Skolverket uppger att skolor med hög andel elever som har lägre grad av hemresurser också har den största andelen elever som inte når grundläggande nivå i läsförståelse. Det är dessutom på dessa skolor som resultaten har försämrats mest över tid.

Enligt undervisningsrådet Sepideh Westerberg är utvecklingen bekymmersam eftersom läsning har stor betydelse för elevers möjligheter att tillgodogöra sig kunskap även i andra ämnen. Hon uppger samtidigt att både läsningen i skolan och flera läsfrämjande faktorer i hemmet har försvagats under den studerade tjugoårsperioden.

Undervisningsrådet Tammi Gustafsson Nadel framhåller att tid för läsaktiviteter i skolan är viktig eftersom elever behöver läsa mycket och ofta för att utveckla sin läsförmåga. Sepideh Westerberg lyfter också fram bemannade skolbibliotek, lärare med stark kompetens och andra läsfrämjande miljöer i skolan. Hon pekar bland annat på vikten av god tillgång till olika typer av texter och böcker samt på fritidshemmens och förskolans betydelse, där högläsning spelar en central roll.

Studien visar även att läsningen utanför skolan har minskat. Vårdnadshavare uppger i enkäter att det finns färre böcker i hemmen, att biblioteksbesök tillsammans med barn sker mer sällan och att de själva läser mindre än tidigare. Nedgången i fritidsläsning syns oavsett socioekonomiska förutsättningar, men enligt Sepideh Westerberg är tappet större bland elever med starkare socioekonomisk bakgrund, vilket enligt henne visar att läsningen minskar brett i samhället.

Skolverket rekommenderar att vårdnadshavare håller fysiska böcker, dagstidningar och tidskrifter lättillgängliga i hemmet samt att vuxna besöker folkbibliotek tillsammans med barn. Myndigheten framhåller särskilt sommarlovet som en period då risken för kunskapstapp kan öka. Samtidigt påpekar Skolverket att flera reformer har införts efter den studerade perioden, vilket enligt myndigheten kan påverka utvecklingen framöver.