Skolverket kräver fler utbildningsplatser på sju gymnasieprogram

Utbudet av gymnasieutbildningar i Östergötland behöver förändras för att bättre motsvara arbetsmarknadens efterfrågan. I ett nytt regionalt planeringsunderlag bedömer Skolverket att fler platser behövs på flera program, samtidigt som vissa yrkesutbildningar har svårt att locka tillräckligt många sökande.

Skolverkets undervisningsråd Agnes Duregård pekar ut sju program där utbildningsutbudet behöver utökas. Det gäller bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet samt vård- och omsorgsprogrammet. Även naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet omfattas av bedömningen.

De regionala planeringsunderlagen presenterades den 20 oktober 2026. Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket, framhöll då att myndighetens föregående kartläggning gjordes hösten 2023 och att behovet av fler personer med gymnasial yrkesutbildning fortfarande är stort.

Inför läsåret 2026/2027 antogs sammanlagt 1 912 elever till gymnasieskolans yrkesprogram i Östergötland. De utgjorde 30 procent av samtliga elever som antogs till gymnasiet i länet.

Skillnaderna mellan kommunerna är betydande. Högst andel elever som antogs till yrkesprogram hade Åtvidaberg, där 42 elever motsvarade 45,2 procent av kommunens antagna gymnasieelever. Därefter följde Boxholm med 29 elever och 44,6 procent samt Ydre med 19 elever och 44,2 procent.

I Finspång antogs 119 elever till yrkesprogram, vilket motsvarade 42,5 procent. Ödeshög hade 23 antagna och en andel på 38,3 procent, medan Kinda hade 46 elever och 37,1 procent.

Söderköping redovisade 84 elever och 36,7 procent. Motsvarande siffror var 29 elever och 35,4 procent i Valdemarsvik samt 221 elever och 35,2 procent i Motala. I Vadstena antogs 22 elever till yrkesprogram, motsvarande 31,9 procent.

Norrköping hade 609 antagna elever till yrkesprogram, vilket utgjorde 29,3 procent av kommunens gymnasieelever. I Mjölby var antalet 119 och andelen 29 procent. Linköping redovisade 550 elever, motsvarande 25 procent av de antagna elever som var bosatta i kommunen.

Samtidigt visar antagningsstatistiken för gymnasieskolorna i Linköping att totalt 2 531 elever fick en plats under det aktuella läsåret. Av dessa valde 38 procent ett yrkesprogram, exempelvis bygg- och anläggningsprogrammet eller fordons- och transportprogrammet.

Trots efterfrågan på yrkesutbildad personal har Linköpings kommun svårt att fylla samtliga utbildningsplatser inom vissa program.

Åsa Ridne, avdelningschef för gymnasie- och vuxenutbildningar i Linköpings kommun, uppger att kommunen särskilt vill se fler sökande till industritekniska programmet och vård- och omsorgsprogrammet. Hon hänvisar till ett stort behov av arbetskraft inom båda områdena.

Kommunen arbetar bland annat med en årlig yrkesmässa där elever i årskurs nio får testa praktiska moment från olika utbildningar. Åsa Ridne betonar även betydelsen av ett nära samarbete mellan gymnasieskolorna och de berörda branscherna.

Årets yrkesmässa arrangerades den 14–17 september 2026. Under kvällen den 17 september fick också elevernas vårdnadshavare möjlighet att besöka mässan och delta i praktiska aktiviteter.

Den 7 november arrangerar Linköpings kommun dessutom gymnasiemässan i Saab Arena mellan klockan 09.30 och 14.00. Där deltar både kommunala och fristående gymnasieskolor. Utbildningar från bland annat Linköping, Kinda, Mjölby, Motala och Åtvidaberg presenteras.

Arbetet med gymnasieutbudet sker även genom samverkan mellan kommunerna. Östsvenska Handelskammaren redovisade hösten 2024 att tio kommuner i Östergötland hade ingått ett gemensamt avtal om planering och dimensionering av gymnasieutbildningar.

Avtalet började gälla den 1 januari 2025 och löper under tre år. Om det inte sägs upp förlängs det automatiskt.

Boxholm, Ödeshög och Ydre ingår i stället i ett annat samverkansområde tillsammans med Aneby och Tranås. Genom samarbetet kan eleverna studera vid Holavedsgymnasiet i Tranås, samtidigt som de fortfarande kan söka gymnasieutbildningar i exempelvis Linköping och Mjölby.

Sveriges Kommuner och Regioner beskriver att kommunernas gemensamma planering kan omfatta både hur många utbildningsplatser som erbjuds och var utbildningarna ska finnas. Organisationen framhåller också att kommunerna kan behöva fördela ansvaret för utbildningar som kräver dyr utrustning.

Region Östergötland arbetar parallellt med att skapa kontakter mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för att utbildningarnas innehåll och utbud ska kunna anpassas till kompetensbehoven. Regionen deltar också i nätverk och projekt som rör yrkesutbildning, vägledning och validering av yrkeskunskaper.

Som underlag finns en regional utbildnings- och arbetsmarknadsprognos som omfattar 51 utbildningar. Prognosen undersöker tillgången på utbildad arbetskraft och arbetsmarknadens efterfrågan fram till 2035. Region Östergötland använder analyserna i sitt arbete med utbildningsplanering, kompetensförsörjning och matchning.

Behovet av yrkesutbildad arbetskraft framgår även av nationell statistik. Statistiska centralbyrån meddelade den 6 mars 2026 att svenska arbetsgivare under 2025 rapporterade en brist på omkring 61 000 personer inom olika yrken. Ungefär 27 000 av dessa avsåg yrkesområden där arbetsgivarna normalt efterfrågar gymnasial utbildning. Uppgifterna gäller hela Sverige.

Arbetsförmedlingen följer rekryteringsläget genom sin yrkesbarometer, som uppdateras två gånger per år, i juni och december. Den innehåller bedömningar av rekryteringssituationen inom olika yrken samt prognoser över efterfrågan på arbetskraft under de kommande fem åren. Den senaste publicerade sammanställningen vid den aktuella tidpunkten avser juni 2026.

Även vuxenutbildning på gymnasial nivå ingår i de statliga satsningarna på yrkeskompetens. Utbildningsdepartementet meddelade den 20 februari 2026 att Myndigheten för yrkeshögskolan hade beviljat 70 studieplatser inom nationell yrkesutbildning i Östergötland med planerad utbildningsstart under 2026. Ytterligare 70 platser har beviljats för 2027.

Bland utbildningarna finns anläggningsarbetare i Norrköping och väktare i både Linköping och Norrköping. Utbildningsplatserna riktar sig till vuxna.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm meddelade att regeringens pilotverksamhet med nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå löper till och med 2028. Från 2026 omfattar satsningen 150 miljoner kronor årligen.

Skolverkets regionala bedömning visar samtidigt att fördelningen av gymnasieplatser i Östergötland inte motsvarar arbetsmarknadens behov. Myndigheten bedömer därför att utbildningsutbudet på de utpekade programmen behöver öka.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Skolverket presenterade den 20 oktober 2026 sina nya regionala planeringsunderlag. Anders Håkansson, enhetschef på myndigheten, framhöll att den föregående kartläggningen genomfördes hösten 2023 och att behovet av fler gymnasialt yrkesutbildade fortfarande kvarstår.

- Skolverkets undervisningsråd Agnes Duregård pekade ut sju gymnasieprogram som behöver få större utbildningsutbud i Östergötland: bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, vård- och omsorgsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

- Linköpings kommun meddelade att årets yrkesmässa genomfördes den 14–17 september 2026. Torsdagen den 17 september erbjöds även elevernas vårdnadshavare att delta under en kväll med praktiska prova-på-aktiviteter.

- Linköpings kommun meddelade att gymnasiemässan 2026 arrangeras den 7 november klockan 09.30–14.00 i Saab Arena. Mässan samlar kommunala och fristående gymnasieskolor och presenterar utbildningsutbud från bland annat Linköping, Kinda, Mjölby, Motala och Åtvidaberg.

- Östsvenska Handelskammaren redovisade i en rapport från hösten 2024 att tio kommuner i Östergötland ingått ett gemensamt avtal om gymnasieutbildningarnas planering och dimensionering. Avtalet började gälla den 1 januari 2025, omfattar tre år och förlängs automatiskt om det inte sägs upp.

- Östsvenska Handelskammaren redovisade också att Boxholm, Ödeshög och Ydre valt ett annat samverkansområde tillsammans med Aneby och Tranås. Samarbetet ger eleverna möjlighet att studera vid Holavedsgymnasiet i Tranås utan att hindra dem från att söka gymnasieutbildningar i exempelvis Linköping och Mjölby.

- Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beskriver att kommunernas gemensamma planering kan omfatta både antalet utbildningsplatser och var utbildningar ska placeras. Organisationen framhåller även att kommunerna kan behöva fördela ansvaret för utbildningar som kräver kostsam utrustning.

- Region Östergötland uppger att regionen arbetar med att sammanföra arbetsgivare och utbildningsanordnare för att utbildningarnas innehåll och utbud ska kunna anpassas till kompetensbehoven. Regionen deltar även i nätverk och projekt kring yrkesutbildning, vägledning och validering av yrkeskunskaper.

- Som underlag finns en regional utbildnings- och arbetsmarknadsprognos som omfattar 51 utbildningar. Prognosen undersöker tillgången på utbildad arbetskraft och arbetsmarknadens efterfrågan fram till 2035. Regionen använder analyserna i sitt arbete med utbildningsplanering, kompetensförsörjning och matchning.

- Behovet av yrkesutbildad arbetskraft framgår även av nationell statistik. Statistiska centralbyrån meddelade den 6 mars 2026 att svenska arbetsgivare under 2025 rapporterade en brist på omkring 61 000 personer inom olika yrken. Ungefär 27 000 av dessa avsåg yrkesområden där arbetsgivarna normalt efterfrågar gymnasial utbildning. Uppgifterna gäller hela Sverige.

- Arbetsförmedlingen följer rekryteringsläget genom sin yrkesbarometer, som uppdateras två gånger per år, i juni och december. Underlaget innehåller bedömningar av rekryteringssituationen inom olika yrken samt prognoser över efterfrågan på arbetskraft under de kommande fem åren. Den senaste publicerade sammanställningen vid den aktuella tidpunkten avser juni 2026.

- Även vuxenutbildning på gymnasial nivå ingår i de statliga satsningarna på yrkeskompetens. Utbildningsdepartementet meddelade den 20 februari 2026 att Myndigheten för yrkeshögskolan hade beviljat 70 studieplatser inom nationell yrkesutbildning i Östergötland med planerad utbildningsstart under 2026. Ytterligare 70 platser har beviljats för 2027.

- Bland utbildningarna finns anläggningsarbetare i Norrköping och väktare i både Linköping och Norrköping. Utbildningsplatserna riktar sig till vuxna.

- Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm meddelade att regeringens pilotverksamhet med nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå löper till och med 2028. Från 2026 omfattar satsningen 150 miljoner kronor årligen.

- Skolverkets regionala bedömning visar samtidigt att fördelningen av gymnasieplatser i Östergötland inte motsvarar arbetsmarknadens behov. Myndigheten bedömer därför att utbildningsutbudet på de utpekade programmen behöver öka.