Skånsk tegelproduktion återupptas med medeltida metoder

Efter ett uppehåll på nästan 25 år tillverkas åter tegel i Skåne. Vid Mikrotegelbruket i Borgeby sker arbetet till stor del för hand och med metoder som hämtats från äldre tegelproduktion. Den vedeldade ugnen är utformad efter förebilder från 1600-talet, medan leran anpassas för att så långt som möjligt motsvara material som användes under medeltiden.

Restaureringsmuraren Tor Ek, som är vd för Kulturkalk Syd, arbetar med projektet tillsammans med sin bror och flera kollegor. Mikrotegelbruket uppger att verksamheten består av sex personer med kompetens inom bland annat arkitektur, experimentell arkeologi, byggnadskonstruktion, murning, keramik och tegelproduktion. Arbetet kombinerar laboratorieanalyser med kunskap om historiska tillverkningsmetoder.

Den aktuella premiäreldningen inleddes den 28 augusti 2026 och skulle enligt Mikrotegelbruket pågå utan avbrott i fem dygn. För att få ugnen upp mot 1 000 grader behöver ved fyllas på ungefär var tjugonde minut. Tor Ek uppgav att det därför blir begränsat med sömn och att sällskap, kaffe och det löpande arbetet hjälper till att hålla dem vakna.

Före bränningen har lera hämtats från Stockholm eftersom projektet eftersträvar samma princip som vid historisk tegelproduktion, där materialet normalt togs nära byggplatsen. Leran har därefter formats för hand och fått torka på träställningar innan teglet placerades i ugnen. Tor Ek uppgav att processen även omfattar analys av historiskt tegel, kartläggning av lerans geologiska ursprung, provtagning och lerutvinning.

Projektet finansieras huvudsakligen av Svenska kyrkan med stöd från Statens fastighetsverk. Teglet ska användas vid restaureringsarbeten på medeltida och historiska byggnader i Stockholm. Tor Ek har pekat ut Sankt Jacobs kyrka och Wrangelska palatset som konkreta referensobjekt för arbetet.

Svenska kyrkan Stockholms stift uppger att den nuvarande Sankt Jacobs kyrka började byggas på 1580-talet och invigdes 1643. Vid en restaurering på 1960-talet fick kyrkan en röd färgsättning som valdes för att anknyta till den ursprungliga tegelkyrkans rödmålade fasad med vita fogar.

Statens fastighetsverk beskriver Wrangelska palatset som ett statligt byggnadsminne från 1600-talet. Sedan 1949 disponeras hela byggnaden av Svea hovrätt, som har tio sessionssalar i palatset.

Platsen har också en längre tegelhistoria. Tegelbruk.se anger med hänvisning till Riksantikvarieämbetets branschinventering att Borgeby tegelbruk grundades på 1860-talet. Ringugnen uppfördes under 1900-talets första decennium och verksamheten lades ned 1967. Kulturkalk Syd har sin besöksadress vid Tegelbruksvägen i Borgeby och arbetar med restaurering av kulturhistoriska byggnader.

Länsstyrelsen Skåne uppger att bränt tegel började tillverkas i Skåne från slutet av 1100-talet. Gumlösa kyrka, som invigdes 1192, beskrivs av myndigheten som Nordens äldsta säkert daterade byggnad uppförd i bränt tegel. Under medeltiden brändes teglet enligt Länsstyrelsen Skåne normalt i närheten av den byggnad där det skulle användas.