Sjukhusavlopp kan skapa nya antibiotikaresistenta bakterier

Avloppssystem vid svenska sjukhus har visat sig vara miljöer där antibiotikaresistenta bakterier gynnas och kan utvecklas. En studie av avloppsvatten från tio sjukhus visar att antibiotika som utsöndras av patienter ger resistenta bakterier en fördel framför bakterier som är känsliga för läkemedlen.

Forskningsresultaten publicerades den 29 oktober 2026 i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Göteborgs universitet beskriver undersökningen som det första direkta fältbeviset på över 25 år för att läkemedel som utsöndrats från människokroppen orsakar mätbara miljöeffekter. Den tidigare jämförbara upptäckten gällde hormonella förändringar hos fisk nedströms reningsverk under slutet av 1990-talet.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom undersökningen, framhåller att studiens centrala resultat är att sjukhusens avloppsledningar kan fungera som miljöer där nya former av antibiotikaresistens utvecklas.

Förklaringen är de höga koncentrationer av antibiotika som förekommer i avloppsvattnet. En stor del kommer från patienter som utsöndrar läkemedelsrester genom urinen efter antibiotikabehandling. I avloppsrören kan dessa ämnen slå ut känsliga bakterier samtidigt som resistenta varianter fortsätter att föröka sig.

Forskarna undersökte bland annat hur E. coli-bakterier etablerade sig i biofilmer på ytor inne i avloppssystemen. Andelen resistenta bakterier ökade i biofilmer från sjukhusmiljöerna, medan motsvarande utveckling inte kunde påvisas i avloppsledningar vid kommunala reningsverk.

Undersökningen omfattade Sahlgrenska universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Göteborg, Mölndals sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan, Skaraborgs sjukhus i Skövde och Kungälvs sjukhus. Därutöver ingick Akademiska sjukhuset i Uppsala, Södersjukhuset i Stockholm och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

För att undersöka bakteriernas utveckling placerade forskarna plastplattor i avloppssystemen. På plattorna fick bakterier bilda biofilmer under 25–35 dagar innan materialet analyserades. Avloppsprover samlades dessutom in vid fyra eller fem tillfällen, med minst fyra dagar mellan provtagningarna.

Forskargruppen kombinerade kemiska analyser med experiment där E. coli-bakterier hade försetts med särskilda resistensgener. På så sätt kunde forskarna undersöka vilka antibiotika som gav resistenta bakterier bättre förutsättningar att växa.

Två antibiotikagrupper visade sig vara särskilt betydelsefulla: kinoloner och betalaktamer. Forskarna identifierade framför allt substanserna ciprofloxacin och cefotaxim. Ciprofloxacin tillhör kinolonerna och används bland annat vid behandling av urinvägsinfektioner, medan cefotaxim hör till betalaktamer.

I en del av experimenten användes genetiskt modifierade E. coli-bakterier med resistensgenerna blaNDM-1 och qnrB. Kombinationen gjorde att bakterierna kunde växa i samtliga undersökta sjukhusavloppsvatten i försöksserien. Forskargruppen betonar att försöket användes för att identifiera vilka antibiotikagrupper som påverkade bakteriernas tillväxtfördelar, inte för att visa att just dessa gener hade selekterats i avloppssystemen.

Vid sju sjukhus i Västra Götalandsregionen samlade forskarna även in detaljerad information om antibiotikaanvändningen. Uppgifterna omfattade de tre dagarna före respektive provtagning och jämfördes med koncentrationerna av antibiotika i avloppsvattnet.

Västra Götalandsregionen bidrog med stöd till forskningsprojektet. Enligt forskningsinformation från Sahlgrenska akademin utsågs Per Rosander vid regionens hållbarhetsavdelning till kontaktperson för den del av projektet som omfattade sju regionala sjukhus.

Enligt Joakim Larsson kan resistenta bakterier från sjukhusens avloppsledningar spridas vidare till omgivningen. Risken finns bland annat när kraftig nederbörd överbelastar avloppssystemen och orenat avloppsvatten släpps ut i vattendrag och sjöar. Bakterierna kan därifrån så småningom nå människor.

Göteborgs universitet framhåller att avancerad rening vid kommunala reningsverk kan begränsa fortsatt spridning av både antibiotika och resistenta bakterier. Sådan rening kan däremot inte förhindra att resistens redan har utvecklats i sjukhusens avloppsledningar. Universitetet pekar därför på behovet av insatser närmare sjukhusen.

Joakim Larsson understryker samtidigt att patienter som behöver antibiotika ska få behandling. Han anser att bättre kunskap om vilka läkemedel som driver resistensutvecklingen i avloppssystemen kan användas för att utforma åtgärder mot problemet.

Möjliga alternativ som Joakim Larsson lyfter fram är antibiotika som bryts ned snabbare eller utsöndras i mindre omfattning, liksom särskilda reningsmetoder. Forskargruppen arbetar bland annat med en riktad metod för att göra ciprofloxacin otillgängligt för bakterier i avloppsvatten.

Problemet ingår i ett bredare arbete mot antibiotikaresistens. Folkhälsomyndigheten redovisade i april 2026 att antalet rapporterade fall hade ökat under 2025 för samtliga anmälningspliktiga typer av antibiotikaresistens. Antalet fall av ESBL-CARBA steg med 19 procent till 487. Myndigheten bedömde att smittan hade skett i Sverige i 45 procent av fallen.

Samtidigt visar rapporten Swedres-Svarm 2025 från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt att den totala antibiotikaförsäljningen till människor i Sverige minskade med 2,8 procent jämfört med föregående år. Andelen E. coli-bakterier med resistens mot cefotaxim i blododlingar uppgick till 9,0 procent.

Världshälsoorganisationen WHO placerade i maj 2024 tarmbakterier med resistens mot tredje generationens cefalosporiner i den högsta prioritetskategorin för antibiotikaresistenta bakterier. WHO anger att klassificeringen ska ligga till grund för prioriteringar inom forskning, utveckling av antibiotika och förebyggande arbete.

Sveriges regering beslutade i november 2025 om en nationell strategi mot antimikrobiell resistens för perioden 2026–2035. Strategin innehåller bland annat ett mål om att den totala antibiotikaanvändningen ska minska med tre procent till 2030 jämfört med 2019. Regeringen har också angett att utsläppen av antimikrobiella ämnen till miljön ska minimeras.

Även inom Europeiska unionen har nya regler beslutats för avloppsrening. Europeiska unionens råd antog den 5 november 2024 ett reviderat direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet ställer krav på att större kommunala reningsverk successivt inför ytterligare reningssteg för att avlägsna mikroföroreningar, däribland läkemedelsrester. För de största anläggningarna ska kraven vara uppfyllda senast 2045.

Forskningsstudien finns publicerad i volym 17 av Nature Communications med artikelnummer 11162. Den registrerades den 29 oktober 2026 i den vetenskapliga databasen PubMed med identifikationsnummer 42957714. Declan A. Gray, Nguyen Thi Nhung och Roelof Dirk Coertze står som de tre första forskarna i författarlistan.

Antibiotikaresistens innebär att bakterier inte längre påverkas av läkemedel som tidigare kunnat användas mot dem. När behandlingar förlorar sin verkan kan även infektioner som normalt är möjliga att behandla bli livshotande.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?