SHK pekar ut värmebelastning efter dödskraschen

Statens haverikommission bedömer att besättningen sannolikt förlorade kontrollen över det mindre flygplan som störtade i sjön Limmaren i Norrtälje den 5 september 2025. Något tekniskt fel på flygplanet eller motorn har inte kunnat konstateras. I stället pekar utredningen på att hög arbetsbelastning under flygningens slutskede, tillsammans med värmebelastning, kan ha påverkat besättningen.

Flygplanet var en Mooney M20J med registreringen SE-GXI. Statens haverikommissions utredning har ärendenummer L-75/25 och slutrapporten publicerades den 1 september 2026. Besättningen deltog i en rutinövning för en sjöinformationsgrupp, SIG. Efter drygt en timmes flygning genomförde flygplanet ett omdrag på låg höjd strax före en planerad sättning.

Ombord fanns Christer Dahlgren och Lennart Håkansson, som båda omkom. Frivilliga Flygkåren har med de anhörigas godkännande offentliggjort deras namn. Sveriges Radio uppgav med hänvisning till FFK:s länsflygchef Per Winberg att Christer Dahlgren var 78 år och Lennart Håkansson 68 år.

Larmet från flygfältet i Görla kom klockan 16.14 den 5 september 2025. De båda ombordvarande hittades omkring klockan 18. Flygplanet bärgades ur Limmaren den 8 september, tre dagar efter olyckan.

Statens haverikommission har inte kunnat fastställa exakt vad som inträffade. Utredningsordföranden Jonas Bäckstrand uppger att flera omständigheter kan ha påverkat besättningen och nämner värmebelastning som en sådan faktor. Han framhåller samtidigt att människors prestationsförmåga påverkas olika av värme.

Både piloten och spanaren bar överlevnadsdräkter trots att temperaturen var relativt hög. Statens haverikommission rekommenderar därför Frivilliga Flygkåren att genomföra dokumenterade riskanalyser av både flygbesättningarnas arbetsmiljö och värmebelastningen vid användning av överlevnadsdräkt. Organisationen rekommenderas också att införa rutiner och åtgärder för att minska identifierade risker.

De båda omkomna var erfarna piloter och medlemmar i Frivilliga Flygkåren, FFK, som är en frivillig försvarsorganisation med omkring 800 piloter och ingår i Sveriges totalförsvar. Organisationen kan bistå myndigheter från luften, bland annat vid sökande efter försvunna personer, identifiering av fartyg och stöd till hemvärnet.

Sveriges Radio uppger att Christer Dahlgren hade varit pilot i omkring 40 år och länsflygchef inom Frivilliga Flygkåren i 19 år. Enligt Sveriges Radio grundade han också ungdomsflyglägret Bunge 2005. Dagens Opinion uppger med hänvisning till Lennart Håkanssons arbetsgivare Burson att Håkansson var född 1957, hade arbetat på kommunikationsbyrån sedan 2001 och tog flygcertifikat 1990.

SE-GXI var privatägt och hade lånats ut till Frivilliga Flygkåren för övningen, enligt uppgifter som TV4 efter olyckan återgav från Per Winberg. TV4 uppgav, även där med hänvisning till Per Winberg, att tre FFK-flygplan deltog i övningen den aktuella dagen och att två av dem återvände till flygfältet.

Statens haverikommission beskriver också utformningen av certifikatkraven för FFK-piloter som en bakomliggande orsak till olyckan. Enligt utredningen är kraven inte anpassade till de uppdrag som piloterna ska genomföra. Jonas Bäckstrand anser att FFK:s regelverk inte motsvarar Försvarsmaktens krav och att ansvar och regler för hur Försvarsmakten använder FFK behöver förtydligas.

Statens haverikommission rekommenderar därför Försvarsmakten att tillsammans med Transportstyrelsen och Frivilliga Flygkåren göra en övergripande översyn av regelverket. I arbetet bör ansvarsfördelningen samt lednings- och lydnadsförhållandena vid Försvarsmaktens användning av FFK formellt klargöras.

Per Winberg, länsflygchef för Frivilliga Flygkåren i Norrtälje, delar inte bedömningen att certifikatkraven hade betydelse för själva olyckan. Han framhåller att FFK utför uppdrag åt Försvarsmakten men inte flyger inom Försvarsmakten, och att Statens haverikommissions utredning enligt honom inte visar att olyckan berodde på brister i piloternas utbildning.