Sexuell utpressning mot pojkar ökar – polisen får hundratals ärenden

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Sexuell utpressning mot pojkar ökar – polisen får hundratals ärenden

Av Per Eriksson•Publicerad: 8 nov 06:42•3 min

Polisen ser en ökning av sexuell utpressning på nätet, särskilt bland tonårspojkar. Under årets första nio månader registrerades 654 ärenden om internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i Polisregion Öst. Samtidigt visar uppgifter från barnrättsorganisationen Ecpat att anmälningarna om sexuell utpressning har ökat kraftigt jämfört med föregående år.

Erika Ellertsson, cyberutredare vid polisens enhet för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, ISÖB, beskriver en utveckling där allt fler unga pojkar utsätts för så kallad sextortion. Brotten innebär att en person hotas med spridning av känsliga bilder eller annat material för att tvingas betala pengar eller skicka ytterligare nakenbilder.

Den 2 november 2026 redovisade Polismyndigheten statistik över inkomna ärenden i region Öst. Under januari registrerades 99 ärenden, följt av 79 i februari och 88 i mars. I april inkom 87 ärenden, medan antalet uppgick till 71 i maj och 70 i juni. Därefter registrerades 32 ärenden i juli, 51 i augusti och 77 i september.

Av de sammanlagt 654 ärendena befann sig 470 fortfarande under beredning. Polismyndigheten förklarar att det rör sig om ärenden där någon skäligen misstänkt person ännu inte har identifierats och som därför inte har lämnat vidare för utredning på respektive ort. I Polisregion Öst kommer det in fler än två nya ärenden om dagen som rör internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.

Även Ecpat har rapporterat om en tydlig ökning. Den 25 augusti 2026 redovisade organisationen att antalet ärenden om sexuell utpressning mot barn hade stigit med 93 procent i juni, 108 procent i juli och 125 procent i augusti jämfört med samma månader 2025.

Enligt Ecpat etableras kontakten med barnen ofta genom sociala medier som TikTok och Snapchat. Gärningspersonen kan utge sig för att vara i samma ålder som barnet. I vissa fall används information om barnets kontakter på sociala medier för att göra hoten om att sprida känsligt material mer påtagliga.

Polisens utredningsarbete försvåras i vissa fall av att personer bakom brotten befinner sig utanför Sverige. Erika Ellertsson uppger att internationella kriminella nätverk ibland är inblandade och att det är särskilt komplicerat att utreda brott när en misstänkt person kan kopplas till verksamhet utanför Europeiska unionen.

Polismyndigheten framhåller att hot om att offentliggöra nakenbilder i syfte att få pengar kan utgöra utpressning. Om någon tvingas skicka ytterligare nakenbilder kan även andra brott bli aktuella. Beroende på omständigheterna kan det bland annat handla om grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.

Undersökningar från andra myndigheter visar också att barn möter olika former av kränkningar i digitala miljöer. Mediemyndigheten har identifierat Snapchat, TikTok, Instagram, Roblox och Discord som några av de plattformar där barn och unga oftast uppger att de har utsatts för exempelvis sexuella närmanden, hot eller mobbning. Myndigheten konstaterar samtidigt att relativt få barn polisanmäler sådana händelser direkt till polisen.

Internetstiftelsen redovisade i undersökningen Svenskarna och internet 2023 att nästan vart åttonde barn hade fått nakenbilder skickade till sig av okända personer. Samtidigt kände endast fyra procent av föräldrarna till att deras barn hade fått sådana bilder.

Polismyndigheten klargör i sin information om nakenbilder att den som hotar att sprida en persons nakenbilder för att få pengar kan göra sig skyldig till utpressning. Myndigheten anger också att tvång att skicka fler nakenbilder kan innebära andra brott, bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, beroende på omständigheterna.

Novahuset har även tidigare arrangerat utbildningstillfällen tillsammans med Erika Ellertsson. Den 5 oktober hölls en föreläsning där deltagare kunde medverka antingen digitalt eller på plats i Linköping. Organisationen meddelade den 9 september att föreläsningsverksamheten finansierades genom medel från Brottsoffermyndigheten.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln är i hög grad sakligt och neutralt. Samtliga påståenden som går längre än presentation av siffror och händelser är tydligt hänvisade till källor såsom Polismyndigheten, Ecpat och Erika Ellertsson. Berättelsen bygger på dokumenterad statistik och uttalanden från myndigheter och experter, inte journalistiska egna värderingar. Tonen är neutral utan laddade ord eller emotionell dramatisering; termer som sextortion återges som etablerad benämning eller som beskrivet av källor. Flertalet meningar är språkligt passiva eller attributioner ( enligt uppgifter, uppgav, redovisade ), vilket minskar journalistens tolkningar. Sammanhanget mellan meningarna följs logiskt och inga spekulationer eller egna slutsatser förekommer. Exempelvis redovisas tidsramar och siffror, och uppgifter från myndigheter och organisationer återges utan förminskning eller förstärkning. En möjlig liten förbättring skulle vara fler direkta citat för tydligare källförankring, men den nuvarande formuleringen bedöms vara i huvudsak neutral och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
25%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar brott, rättsväsendets arbete och internationell samverkan som lösningar, vilket speglar en rätts- och ordning-ram där staten spelar en central roll. Detta gynnar en högerorienterad profil som prioriterar lag och ordning samt starka myndigheter, samtidigt som den ger mindre utrymme åt sociala skyddsnät, kritisk granskning av privata plattformars ansvar eller bredare förebyggande åtgärder som adresserar orsaker till brottsligheten.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på ökningen av sexuell utpressning bland barn och tolkar det främst som ett säkerhetshot som kräver polisiär insats och internationell samverkan.

Språk och ton:
Allvarlig, säkerhets- och rättsväsendesfokuserad ton som prioriterar skydd av barn och effektiva åtgärder mot brott.

Källbalans:
Polisens utsagor och data från myndigheter dominerar, kompletterade av Ecpat och några myndigheter/organisationer; viss kritik saknas mot plattformarnas ansvar.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: plattformars ansvar och reglering, barns egna röster utan representation, förebyggande åtgärder utanför rättsväsendets ram samt kritisk granskning av teknikbolag.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.