Sex kandidater vill leda FN genom krisen

Sex personer är enligt FN:s aktuella kandidatregister nominerade till posten som generalsekreterare efter António Guterres. Den nya chefen tillträder den 1 januari 2027 som organisationens tionde generalsekreterare. Urvalsprocessen inleddes formellt den 25 november 2025 genom ett gemensamt brev från ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen till medlemsländerna.

De nominerade är Michelle Bachelet Jeria från Chile, María Fernanda Espinosa Garcés från Ecuador, Rafael Mariano Grossi från Argentina, Rebeca Grynspan Mayufis från Costa Rica, Carolyn Rodrigues Birkett från Guyana och Macky Sall från Senegal. Olara Otunnu från Uganda finns inte med på FN:s officiella kandidatlista. Säkerhetsrådets 15 medlemsländer ska enligt El País inleda slutna konsultationer om kandidaterna den 30 juli 2026.

Den som utses tar över en organisation som präglas av politiska låsningar och ekonomiska problem. Säkerhetsrådet har haft svårt att agera enhetligt under krigen i Ukraina och Gaza. Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA är permanenta medlemmar och kan stoppa beslut genom sin vetorätt. António Guterres har vid flera tillfällen uttryckt missnöje med rådets insatser.

Vetorätten har också kritiserats sedan Ryssland och USA blockerat resolutioner som andra säkerhetsrådsmedlemmar velat anta med anledning av krigen. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi beskrev i en intervju med TT under 2025 organisationen som ganska dysfunktionell. Han framhöll att institutionens styrka beror på medlemsstaterna och att FN:s anseende som system för internationell samexistens försvagas när stödet från länderna urholkas.

USA:s president Donald Trump kritiserade under hösten 2025 FN för att vara ineffektivt. Donald Trump sade att organisationen enligt hans bedömning främst formulerar skarpa brev utan att följa upp dem och att sådana uttalanden inte löser krig.

De ekonomiska problemen har samtidigt blivit akuta. FN uppgav att USA i början av februari 2026 var skyldigt omkring 2,2 miljarder dollar till den ordinarie budgeten och ytterligare cirka 1,8 miljarder dollar till fredsbevarande insatser. António Guterres varnade medlemsländerna för att den ordinarie verksamheten kunde få slut på pengar under juli 2026 om avgifterna inte betalades.

Besparingar har redan genomförts inom organisationen. FN:s generalförsamlings budgetorgan godkände en minskning med 117 tjänster vid FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter i budgeten för 2026. Reformprogrammet UN80, som António Guterres lanserade i mars 2025, omfattar effektiviseringar, en översyn av organisationens mandat och möjliga strukturella förändringar inom FN-systemet.

Michelle Bachelet Jeria har tidigare varit Chiles president, chef för FN:s jämställdhetsorgan UN Women och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. I sin presentation av kandidaturen har hon framhållit att FN:s framtid är beroende av organisationens förmåga att anpassa och förnya sig samt utöva ledarskap.

María Fernanda Espinosa Garcés har varit ordförande för FN:s generalförsamling, Ecuadors utrikesminister och landets permanenta representant vid FN. Hon har nominerats av Antigua och Barbuda och föreslagit att organisationen ska minskas på ett ansvarsfullt sätt utan att dess centrala uppdrag försvagas. Hon vill också inrätta ett särskilt centrum för tidig varning, beskrivet som ett fredsrum, för att konflikter snabbare ska kunna upptäckas och förebyggas.

Rafael Mariano Grossi är generaldirektör för FN:s atomenergiorgan IAEA. Rebeca Grynspan Mayufis har varit vicepresident i Costa Rica och är generalsekreterare för FN:s handelsorgan Unctad. Under kandidatdebatten uppgav Rebeca Grynspan Mayufis att hennes mål är att FN inom fem år åter ska ha en synlig och konkret roll vid förhandlingsborden i världens konflikter.

Carolyn Rodrigues Birkett har varit Guyanas utrikesminister och landets permanenta representant vid FN. Vid sin kandidatutfrågning sade Carolyn Rodrigues Birkett att FN behöver bli mer flexibelt och effektivt, samtidigt som medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för att bevara organisationens handlingsförmåga.

Macky Sall har varit Senegals president och ordförande för Afrikanska unionen. Senegals utrikesdepartement meddelade att president Bassirou Diomaye Faye den 20 juli 2026 ställde sig bakom kandidaturen och instruerade regeringen att mobilisera internationellt stöd för Macky Sall.

FN har uppmanat medlemsstaterna att nominera kvinnor eftersom samtliga tidigare generalsekreterare har varit män. Kön är dock inte ett formellt urvalskriterium. Det finns även en tradition av geografisk växling. Fyra tidigare generalsekreterare har kommit från Europa, två från Asien, två från Afrika och en från Latinamerika.

Säkerhetsrådet granskar kandidaterna och rekommenderar därefter en person till generalförsamlingen, som fattar det formella beslutet. De fem permanenta medlemmarna kan använda sin vetorätt även under denna process. Fler kandidater kan bli aktuella om säkerhetsrådet inte kan enas om någon av de sex registrerade personerna.

António Guterres från Portugal har lett FN sedan 2017. Före honom innehades posten av Ban Ki-Moon från Sydkorea mellan 2007 och 2016, Kofi Annan från Ghana mellan 1997 och 2006, Boutros Boutros-Ghali från Egypten mellan 1992 och 1996 samt Javier Pérez de Cuéllar från Peru mellan 1982 och 1991.

Tidigare generalsekreterare var även Kurt Waldheim från Österrike mellan 1972 och 1981, U Thant från Myanmar mellan 1961 och 1971, Dag Hammarskjöld från Sverige mellan 1953 och 1961 samt Trygve Lie från Norge mellan 1946 och 1952.

Förenta nationernas stadga undertecknades av 51 länder sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. Organisationen har i dag 193 medlemsstater. Arbetet leds av generalsekreteraren och bedrivs bland annat genom generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc.

Samtliga medlemsländer har en plats och en röst i generalförsamlingen vid FN-högkvarteret i New York. Församlingens resolutioner är inte bindande men betraktas som uttryck för den internationella opinionen. En ny session inleds varje år i september, då medlemsländernas ledare deltar i den allmänna debatten, håller möten och presenterar initiativ.