SD vill skriva ned studieskulder i 73 kommuner

AI-genererad illustration

Nyheter

SD vill skriva ned studieskulder i 73 kommuner

Av Malin NilssonPublicerad: 5 aug 15:222 min

Sverigedemokraterna föreslår att personer som arbetar inom offentlig sektor och bor i eller flyttar till glest och mycket glest befolkade landsbygdskommuner ska få en femtedel av studieskulden avskriven varje år. Modellen ska gälla under fem år och omfatta totalt 73 svenska kommuner.

Förslaget presenterades av Sverigedemokraterna vid en pressträff i Piteå på onsdagen. Enligt partiet är syftet att locka fler invånare till glesbygden och göra det lättare för kommunerna att behålla offentlig service.

Tillväxtverket klassificerar en gles landsbygdskommun som en kommun där mer än hälften av invånarna bor i rurala områden och där majoriteten har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med minst 50 000 invånare. I en mycket gles landsbygdskommun bor hela befolkningen i rurala områden och har mer än 90 minuters bilresa till en sådan tätort.

Liknande förslag har tidigare behandlats politiskt. Sverigedemokraterna föreslog i sin studiestödsmotion 2020 att examinerade lärare som arbetade i glesbygdsområden skulle få studieskulden minskad med 15 procent. Under riksmötet 2021/22 avslog riksdagen en motion från Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson om snabbare avskrivning av studielån för personer som bosätter sig i glesbygdskommuner.

Kommunutredningen föreslog samtidigt i slutbetänkandet SOU 2020:8 att staten skulle finansiera minskade studieskulder som en åtgärd för att stärka mindre kommuners kapacitet och kompetensförsörjning.

CSN uppgav i mars 2026 att 1 811 350 personer hade studieskulder vid årsskiftet. Den sammanlagda skulden hade då stigit till 307 miljarder kronor. CSN:s analytiker Jonas Larsson uppgav att den genomsnittliga skulden var nästan 170 000 kronor, vilket var omkring 4,5 procent mer än ett år tidigare.

Norge har infört en distriktsmodell som omfattar landets 88 minst centrala kommuner. Enligt Norges regering kan yrkesverksamma invånare få 25 000 norska kronor avskrivna från studieskulden per år under högst tre år. Norska Lånekassen uppgav i april 2026 att omkring 50 000 låntagare hade ansökt och att 34 000 redan hade fått delar av sina studielån avskrivna. Under 2026 hade mer än 870 miljoner norska kronor skrivits av, varav 820 miljoner genom den nya ordningen för utvalda distriktskommuner.

Sverigedemokraterna presenterade även ett förslag om att arbetsgivare i landsbygdskommuner ska befrias från den allmänna löneavgiften. Avgiften är den del av arbetsgivaravgiften som utgör en skatt och motsvarar 12,62 procent av bruttolönen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 100%
100%
0%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan några laddade ord, överdrifter eller förstärkningar från journalisten själv. Texten innehåller tydliga källhänvisningar för all information som inte är ren faktaredovisning och gör inga egna slutsatser eller spekulationer. Den återger flera fakta och uppgifter utan värderande språk och utan att försöka styra läsarens känslor. Inga formuleringar framställer någon aktör bättre eller sämre än fakta kräver. Hårda uttryck förekommer inte i journalistens eget språk, och återges endast genom källor eller faktapåståenden på ett neutralt sätt. Därför bedöms artikelns språkbruk som helt oberoende och neutralt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
30%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på ett förslag från Sverigedemokraterna, ett parti placerat på högerkanten, som innebär marknadsliknande incitament och minskad arbetsgivaravgift – typiska högerpositioner. Innehållet gynnar högerns fokus på individens ansvar, ekonomiska incitament och minskad statlig skattebörda, samtidigt som offentlig sektor nämns i förslaget utan att den framställs som problematisk eller prioriterad på vänsters vis. Bristen på motperspektiv och att bara SD:s lösningar framhålls bidrar också till att artikeln huvudsakligen gynnar den högerorienterade agendan.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av Sverigedemokraterna som en aktör som försöker stödja glesbygden och offentlig sektor genom ekonomiska incitament, såsom studieskuldsavskrivningar och minskade arbetsgivaravgifter.

Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt, inga laddade ord eller förstärkningar som tydligt gynnar eller missgynnar någon aktör.

Källbalans:
Artikeln baserar sig främst på Sverigedemokraternas förslag och uttalanden från partiet, kompletterat med statistik från CSN och referens till norsk praxis. Det saknas oppositionens eller andra partiers reaktioner eller kritiska perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas motståndares eller oberoende experters kommentarer samt diskussion om möjliga negativa effekter av förslagen. Vidare ges inte någon bredare analys av studieskuldsproblematiken i ett större samhällsperspektiv, vilket kunde ha gett en mer balanserad bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.