SD och L vill ge staten hela assistansansvaret

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Liberalernas partiledare Simona Mohamsson vill att staten tar över hela ansvaret för den personliga assistansen. Försäkringskassan ska enligt förslaget ansvara för bedömningarna av assistansbehovet, vilket partiledarna anser skulle stärka rättssäkerheten.

Förslaget ingår i fem gemensamma vallöften som Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson presenterade på en debattsida under lördagen. De anser att den personliga assistansen har försvagats och vill även stärka lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Partiledarna föreslår att assistansersättningen höjs med sju procent. Därefter ska ersättningen enligt förslaget räknas upp varje år i takt med kostnadsökningarna. Försäkringskassan har fastställt schablonbeloppet för assistansersättning 2026 till 347,70 kronor per timme. Det högsta möjliga timbeloppet är 389,42 kronor.

Regeringen gav i juni 2026 Försäkringskassan i uppdrag att ta fram flera förslag till framtida schablonbelopp med olika beräkningsmodeller. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast den 1 mars 2027 och ska under arbetet höra Sveriges Kommuner och Regioner samt andra relevanta aktörer. Försäkringskassan ska även redovisa vilka avvägningar som ligger bakom förslagen.

Ett samlat statligt ansvar föreslogs redan 2023 av Huvudmannaskapsutredningen. Utredningen ville att Försäkringskassan skulle ansvara för både besluten om och finansieringen av personlig assistans. Kommunerna skulle samtidigt kunna fortsätta att utföra assistansen när den enskilde begär det.

Huvudmannaskapsutredningen föreslog också att kommunernas skyldighet att finansiera de första 20 assistanstimmarna per vecka skulle upphöra. Sveriges Kommuner och Regioner tillstyrkte förslaget om ett samlat statligt ansvar, men framhöll att Försäkringskassan behöver fatta fler tillfälliga beslut så att personer inte riskerar att stå utan ändamålsenligt stöd under handläggningen.

Inspektionen för socialförsäkringen har konstaterat att det nuvarande delade ansvaret mellan staten och kommunerna skapar otydlighet för den enskilde. Enligt myndigheten medför systemet även administrativt merarbete och ökade kostnader för både Försäkringskassan och kommunerna. Regeringens lagstiftningsöversikt visar samtidigt att 2023 års förslag om ett statligt huvudmannaskap ännu inte har följts av någon lagrådsremiss eller proposition.

Regeringen tillsatte i maj 2026 en ny utredning om hur rätten till personlig assistans ska bedömas mer förutsägbart och rättssäkert. Chefsrådmannen Erika Odung vid Förvaltningsrätten i Göteborg utsågs till särskild utredare. Utredningen ska bland annat pröva användningen av ICF-modellen, schabloner och funktionsförmågeutredningar och redovisa sitt uppdrag senast den 23 maj 2028.

Socialstyrelsen redovisade att nästan 82 800 personer hade minst en LSS-insats den 1 oktober 2025, omkring 1 700 fler än ett år tidigare. Samtidigt har antalet personer med kommunalt beslutad personlig assistans minskat varje år sedan 2020, trots att det totala antalet personer med någon LSS-insats har ökat.

Personer med statlig assistansersättning hade i december 2025 i genomsnitt 138 assistanstimmar per vecka, vilket motsvarar ungefär 20 timmar per dygn, enligt Försäkringskassan. Tre av fyra mottagare lät under 2025 ett privat företag organisera assistansen. Myndigheten har även redovisat att antalet mottagare av statlig assistansersättning har minskat med 13 procent sedan 2016, främst eftersom fler personer har lämnat ersättningen än fått den för första gången.

Inspektionen för socialförsäkringen har bedömt att lagändringarna 2023 ledde till att fler personer beviljades assistansersättning, men att ökningen blev mindre än regeringen hade räknat med. Myndigheten har också konstaterat att det schabloniserade föräldraavdrag som infördes samma år kan bli orimligt stort för vissa barn med assistansbehov.