Säpo varnar för fortsatt iransk rekrytering

Säkerhetspolisen bedömer att terrorhotet mot Sverige fortsatt ligger på en förhöjd nivå, motsvarande nivå tre på den femgradiga skalan. Inför Almedalsveckan framhåller myndigheten att det allvarliga säkerhetsläget består och att ett terrordåd fortfarande kan inträffa. Säkerhetspolischef Charlotte von Essen uppger samtidigt att terrorhot och andra säkerhetshot i allt större utsträckning överlappar varandra. Hon säger även att Säkerhetspolisen fortlöpande omprövar terrorhotnivån och kan besluta om en höjning om utvecklingen kräver det.

Under det senaste halvåret har Säkerhetspolisen hanterat flera olika säkerhetshot med koppling både till statliga aktörer och till terrorverksamhet. Ärenden som rör bland annat misstänkt spioneri, högerextremism, våldsbejakande islamism, förberedelse till terroristbrott, deltagande i terrororganisation, misstänkta sanktionsbrott och obehörig befattning med hemliga uppgifter har lett till flera häktningar och åtal.

Myndigheten uppger att Iran fortsatt använder ombud för att genomföra våldsdåd i Sverige och att rekrytering sker bland yngre personer med koppling till kriminella nätverk. Säkerhetspolisen konstaterade redan i maj 2024 att den iranska regimen använder kriminella nätverk i Sverige för att utföra våldshandlingar mot personer, grupper och stater som uppfattas som hot. Enligt myndigheten har flera attentatsplaner med koppling till iranska säkerhetstjänster avvärjts under senare år och i flera av fallen har kriminella nätverk använts som ombud för planerade attentat.

Charlotte von Essen säger att hoten mot amerikanska, judiska och israeliska intressen har ökat, liksom hoten mot framträdande personer inom den iranska diasporan. Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik Hallström uppgav i mars 2026 att även oppositionella exiliranier i Sverige hör till de grupper som kan utsättas för hot från iranska aktörer. Säkerhetspolisen har tidigare uppgett att iranska säkerhetstjänster bedrivit säkerhetshotande verksamhet riktad mot israeliska och judiska intressen samt personer inom den iranska diasporan i Sverige.

Tidigare har attentat mot israeliska ambassader och det israeliska företaget Elbit Systems i Göteborg kopplats till Iran. Nyligen dömdes också en pojke för mordförsök på en välkänd Irankännare i Sverige. Säkerhetspolisen uppger att det finns ytterligare aktuella ärenden men Charlotte von Essen vill inte kommentera enskilda fall. Enligt henne arbetar myndigheten med att identifiera och stoppa sådana aktiviteter så tidigt som möjligt, ofta genom åtgärder som inte offentliggörs.

Ryssland bedöms fortsatt vara det största hotet mot Sverige. Säkerhetspolisen ser att även ryska aktörer använder ombud för att utföra olika typer av dåd. Charlotte von Essen pekar på exempel från andra delar av Europa där unga personer rekryterats digitalt för sabotageuppdrag. Säkerhetspolisen har tidigare bedömt att det finns indikationer på att Ryssland blivit mer riskbenäget när det gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden, inklusive Sverige.

Myndigheten har bland annat identifierat försök till förstörande cyberangrepp som kopplats till Ryssland. Ett sådant angrepp riktades mot ett värmeverk i Västsverige under våren 2025. Att angreppet bedöms ha haft ett förstörande syfte ses av Säkerhetspolisen som ett tecken på ett mer riskbenäget ryskt agerande. Säkerhetspolisen uppger också att Ryssland har kartlagt skyddsvärd verksamhet i Sverige. Charlotte von Essen säger att sådan information kan användas vid ett senare tillfälle och att kartläggningen kan utgöra en del av krigsförberedande åtgärder.

Säkerhetspolisen ser för närvarande inget konkret hot riktat mot höstens val. Samtidigt beskriver myndigheten det svenska säkerhetsläget som fortsatt allvarligt. I tidigare bedömningar har Säkerhetspolisen pekat ut Iran, Ryssland och Kina som de största säkerhetshoten mot Sverige.