
Illustration
Strömmer: Preskriberat mord kan inte prövas
Trots att reglerna för preskription vid mord som begås av personer under 18 år har skärpts ser justitieminister Gunnar Strömmer inga möjligheter att få till stånd en rättslig prövning av det så kallade Stuvkällarmordet. Han säger att han har förståelse för att situationen kan upplevas som både sorglig och orättvis för anhöriga och närstående.
Mordet på Marie Johansson i butiken Stuvkällaren 2005 blev en central del av debatten om preskriptionsregler efter att förundersökningen lades ned i mars 2023. Kammaråklagare Ulrika Åberg avslutade då utredningen eftersom den misstänkta personen var 17 år vid tiden för brottet och mordet därför hade preskriberats enligt den lagstiftning som gällde då. Samtidigt uppgav Ulrika Åberg att den tekniska bevisningen tydligt pekade mot en och samma misstänkt person. Utredningen innehöll enligt henne flera bevisuppgifter, däribland fingeravtryck på butikens kassaapparat.
Den misstänkta kvinnan identifierades efter en DNA-träff som gjordes nästan 18 år efter mordet. Polisen uppgav att DNA-spår från brottsplatsen kunde knytas till kvinnan genom jämförelser med nationella register. Trots detta kunde åtal inte väckas eftersom brottet redan var preskriberat.
Redan i februari 2023 meddelade Gunnar Strömmer att regeringen ville gå vidare med ett tidigare utrett förslag om att höja preskriptionstiden för mord som begås av unga från 15 till 25 år. Han öppnade samtidigt för att utreda möjligheten att helt ta bort preskriptionstiden även för mord där gärningspersonen var under 18 år. Tre år senare har preskriptionstiden förlängts till 25 år, men något konkret förslag om att helt avskaffa preskriptionen har regeringen inte lagt fram.
Enligt Gunnar Strömmer markerar den nya tidsgränsen att mycket allvarliga brott ska kunna utredas under lång tid. Han beskriver samtidigt som principiellt rimligt att brott av mordkaraktär inte preskriberas alls. Regeringen hänvisade i propositionen om de ändrade reglerna till att modern kriminalteknik i allt större utsträckning gör det möjligt att lösa gamla brott långt efter att de begåtts.
Justitieministern säger att Stuvkällarmordet blivit ett viktigt exempel på vilka konsekvenser de tidigare reglerna kunde få. Fallet nämndes också särskilt i regeringens proposition som ett exempel på situationer där den tidigare lagstiftningen kunde ge orimliga resultat. Han framhåller att omständigheterna visar att även mycket unga personer kan begå mycket allvarliga brott.
Om lagändringen hade trätt i kraft innan mordet preskriberades hösten 2020 hade fallet kunnat prövas enligt dagens regler. Den nu 38-åriga kvinnan hade då kunnat höras om sin inställning till misstankarna och om sina förehavanden vid tiden för mordet.
För Marie Johanssons mamma Christina Borén Johansson är den största besvikelsen inte att någon fällande dom saknas, utan att den misstänkta aldrig kan förhöras om händelsen. Hon hoppas fortfarande få svar på frågor om varför just Stuvkällaren valdes och vad som låg bakom gärningen.
Gunnar Strömmer betonar samtidigt att ett brott som väl har preskriberats inte kan tas upp på nytt. Han hänvisar till grundläggande rättssäkerhetsprinciper i det svenska rättssystemet. Enligt Åklagarmyndigheten har mord som begås av vuxna sedan länge ingen preskriptionstid i Sverige, medan särskilda regler tidigare gällde för gärningspersoner under 18 år. Strömmer säger att även om ordningen är korrekt ur rättssystemets perspektiv kan den upplevas som mycket otillfredsställande för den som hamnar på fel sida av gränsen för när preskription inträder.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Journalisten återger uttalanden och uppgifter från källor som justitieminister Gunnar Strömmer, kammaråklagare Ulrika Åberg, polisen och anhöriga på ett faktabaserat och opartiskt sätt. Det finns inga egna värderingar, spekulationer, förstärkningar eller dramatiserande formuleringar från journalisten. Laddade ord som "sorglig", "orättvis" och "orimliga" förekommer, men de är tydligt återgivna som åsikter eller beskrivningar från källor (till exempel justitieministern och anhöriga), vilket inte sänker oberoendet. Journalisten drar inga egna slutsatser eller försöker styra läsarens känslor. Texten är balanserad och ger fakta utan överdrifter eller förminskningar. Därför bedöms artikeln som mycket neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln gynnas främst av mittenpositionen eftersom den fokuserar på en pragmatisk lösning genom stegvisa lagändringar, balanserar mellan rättssäkerhet och behovet av rättvisa, samt ger utrymme för statens officiella representanter och drabbade anhöriga. Samtidigt visar den viss sympati för en starkare statlig roll i brottsutredningar och rättsskipning, vilket ger en viss vänsterdimension, men utan uttalad kritik mot stat eller marknad. Högerns mer restriktiva syn på rättssystemet och statens roll är mindre framträdande.
Rubrik och framing:
En verklighetsbild skapas där rättssystemets nuvarande regler om preskription framstår som otillräckliga i svåra fall som Stuvkällarmordet. Offrens anhöriga framställs som drabbade och därmed offer, medan rättssystemets preskriptionsregler och lagstiftningen upplevs som hinder och ansvarig för att rättvisa inte kan skipas. Justitieministern representerar en lösning som är stegvis men fortfarande begränsad.
Språk och ton:
Artikeln har en formell och saklig ton utan laddade värdeord som kraftigt gynnar vissa aktörer. De som är negativa är rättssystemets begränsningar, vilket förstärker en känsla av orättvisa hos läsaren, men språket är ändå respektfullt mot de myndigheter och personer som kommenterar.
Källbalans:
Artikeln citerar främst justitieministern och åklagarkammaren, vilket ger tyngd åt den officiella statliga linjen. Anhöriga ges också utrymme för att visa konsekvenserna. Det saknas motstående röster såsom kritik mot statens hantering ur ett bredare ideologiskt perspektiv, eller försvar för preskriptionsregler utifrån rättssäkerhet eller konservativa principer.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas är mer kritisk debatt om preskriptionens roll ur ett rättssäkerhetsperspektiv eller diskussion om eventuella negativa konsekvenser av att ta bort preskription helt. Även synpunkter från rättspolitisk högerhåll eller alternativa förslag från oppositionen är frånvarande, vilket gör att artikeln lutar åt en progressiv förändringsvinkel.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
KD vill införa lagkrav för mindre barngrupper
Kristdemokraterna meddelade under partiets halvdag i Almedalen att partiet går till val på ett lagstadgat...

Partiledare möts i tv-sänd ekonomidebatt
Den 17 augusti arrangerar Expressen och Dagens industri en gemensam partiledardebatt som markerar starten på...

Iran kräver kontroll över Hormuzsundet
Irans parlamentsordförande Mohammad Bagher Ghalibaf, som ledde den iranska delegationen i samtalen med USA, uppger...

Andersson ökar förtroendeförsprånget över Kristersson
Förtroendet för Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson fortsätter att vara högre än för statsminister Ulf Kristersson...
