Säpo står fast vid ryska hotbilden mot Sverige

Säkerhetspolisen har inte ändrat sin bedömning av hotet från Ryssland efter de senaste incidenterna i Europa. Säpos presstalesperson Jonathan Svensson uppger att myndigheten sedan flera år har varnat för att Ryssland blivit mer riskbenäget och aggressivt även utanför kriget i Ukraina.

I Säkerhetspolisens lägesbild för 2025–2026 beskrivs Ryssland fortsatt som det största hotet mot Sverige. Myndigheten bedömer att det finns ett ryskt sabotagehot som främst är riktat mot västs stöd till Ukraina och att Sveriges medlemskap i Nato har ökat det ryska underrättelseintresset för Sverige.

Säpo vill samtidigt inte bekräfta att svenska myndigheter har sett incidenter av samma slag som i Danmark och Tyskland. Jonathan Svensson uppger att Säpo inte kan redovisa detaljer ur underrättelsearbetet och att händelsen i Tyskland inte har lett till någon förändrad svensk hotbedömning.

I Danmark har Politiets Efterretningstjeneste, PET, bedömt att Ryssland blivit mer benäget att använda hybrida metoder och att sabotagehotet därför har skärpts. PET pekar bland annat på leveranser till Ukraina som möjliga mål och bedömer att Ryssland använder medhjälpare och ombud för att välja mål och genomföra sabotage. Emil Græsholm, chef för kontraspionage vid PET, har också varnat för att Ryssland försökt värva danska medborgare för uppdrag på rysk räkning.

Forsvarets Efterretningstjeneste, FE, bedömer att Ryssland bedriver hybridkrig mot Nato och väst och klassar sabotagehotet mot det danska försvaret som högt. FE uppger att Ryssland sedan 2023 har organiserat sabotageoperationer mot mål i Europa, ofta genom personer utan direkt koppling till de ryska underrättelsetjänsterna.

Den tyska regeringen samlade det nationella säkerhetsrådet den 7 augusti 2026 efter händelsen vid Leipzig/Halle-flygplatsen den 4 augusti. Regeringen har pekat ut Ryssland som ansvarigt för ett försök till drönarangrepp och har därefter prioriterat Leipzig/Halle tillsammans med sju andra stora tyska flygplatser för utbyggnad av mobil teknik för drönarbekämpning.

Nato uppgav den 31 augusti att alliansen ser ryska hybridaktiviteter i Europa i form av bland annat drönar- och flygplanskränkningar, mordbrandsförsök, sabotageförsök och underrättelseverksamhet. Nato beskrev utvecklingen som ett tecken på ett ökat ryskt risktagande. Natoländernas råd fördömde dessutom den 13 juli 2026 återkommande ryska cyberaktiviteter mot allierade och partner, där bland annat kritisk nationell infrastruktur och statliga verksamheter har varit måltavlor.

EU:s utrikestjänst har samtidigt beskrivit ett ökande antal hybridaktiviteter i Europa, däribland cyberangrepp, sabotage, brandanordningar i flygtransporter, skador på undervattensinfrastruktur, luftrumskränkningar och mordförsök. EU:s ministerråd uppger att sanktioner mot personer och organisationer kopplade till ryska destabiliserande hybridaktiviteter omfattar bland annat inreseförbud, frysta tillgångar och förbud mot att tillhandahålla ekonomiska resurser. Sanktionerna har förlängts till den 9 oktober 2026.

Sveriges regering uppgav i juli 2026 att landets första nationella strategi för att stärka det psykologiska försvaret har tagits fram för att öka motståndskraften mot hybridangrepp, särskilt otillbörlig informationspåverkan riktad mot demokratin och den samhälleliga sammanhållningen. Jonathan Svensson uppger att Säpo följer säkerhetsutvecklingen i Europa nära och samarbetar med säkerhetstjänster i andra länder, däribland de nordiska grannländerna.