Ryssland förhandlar om kärnkraftsprojekt med fyra afrikanska länder

AI-genererad illustration

Nyheter

Ryssland förhandlar om kärnkraftsprojekt med fyra afrikanska länder

Av Peter Karlsson•Publicerad: 31 okt 01:42•4 min

Det statliga ryska kärnkraftsbolaget Rosatom har inlett förhandlingar med fyra afrikanska länder om flytande kärnkraftverk. Egypten, Tanzania, Togo och Namibia ingår i förhandlingarna, medan sammanlagt nio länder har visat intresse för tekniken.

Rosatoms generaldirektör Aleksej Lichatjov presenterade uppgifterna efter det tredje toppmötet mellan Ryssland och afrikanska länder i Moskva. Ledare från 50 afrikanska länder deltog i mötet med Rysslands president Vladimir Putin. Sammankomsten ingår i Rysslands arbete med att utveckla politiska och ekonomiska förbindelser med den afrikanska kontinenten.

Den 30 oktober meddelade Aleksej Lichatjov att Rosatom hade fört samtal med företrädare för fler än 25 afrikanska länder och undertecknat tre samarbetsavtal under toppmötet. Företaget diskuterar även större landbaserade kärnkraftsanläggningar med Uganda, Ghana, Etiopien och Egypten. I Egypten arbetar Ryssland redan med landets första kärnkraftverk.

Tanzania har enligt Aleksej Lichatjov särskilt prioriterat möjligheten att placera ett flytande kärnkraftverk vid ön Zanzibar. Rosatom har samtidigt diskussioner om en liknande anläggning i Togo.

Intresset från Tanzania har tidigare behandlats av Institute of Economic Affairs Ghana. I en genomgång från september 2026 uppgav organisationen att Tanzanias regering redan i juni hade uttryckt intresse för att tillsammans med Rosatom undersöka små modulära kärnreaktorer, däribland flytande anläggningar. Något avtal hade vid tidpunkten för genomgången ännu inte undertecknats.

Den 28 oktober 2026 skrev Togos energiminister Robert Koffi Messan Eclo och Rosatoms generaldirektör Aleksej Lichatjov under en avsiktsförklaring om att utreda möjliga kärnkraftsprojekt. Överenskommelsen omfattar även utbildning, kompetensutveckling och andra användningsområden för kärnteknik.

Rosatoms vice chef för maskinbyggnadsdivisionen, Vladimir Aptekarev, har presenterat tekniska uppgifter om de anläggningar som erbjuds till afrikanska länder. De föreslagna flytande kärnkraftverken ska ha en elektrisk kapacitet på omkring 100 megawatt och utrustas med reaktorer av modellen RITM-200M, anpassade för drift i varmare klimat.

Enligt Vladimir Aptekarev har 38 afrikanska länder kuststräckor där flytande kärnkraftverk skulle kunna placeras.

Den modell som Vladimir Aptekarev beskrivit omfattar en planerad drifttid på 60 år, med sju år mellan bränslebytena. Rosatom ska ansvara för underhåll och hantering av använt kärnbränsle. Kunden ska i stället köpa den elektricitet som produceras.

Rosatom har presenterat motsvarande affärsupplägg för Indonesien, där företaget uppgett att ett samarbetsavtal har ingåtts med en privat industripartner. Enligt bolaget ska Rosatom behålla ägandet av anläggningarna och ansvara för driften, medan kunden betalar för elleveranserna.

Den 16 oktober 2026 tecknade Rosatom dessutom ett avtal om att leverera elektricitet till North Maluku i Indonesien från två flytande kärnkraftsenheter. Varje enhet ska ha en kapacitet på 100 megawatt. World Nuclear Association uppger att Rosatom presenterat en tidsplan där den första enheten beräknas kunna börja leverera elektricitet inom omkring fem år.

Flytande kärnkraftverk kan transporteras till sina planerade driftplatser genom bogsering med fartyg. Tekniken har presenterats som ett billigare alternativ för att tillföra ny elproduktion.

Det enda flytande kärnkraftverk som för närvarande är i drift är ryska Akademik Lomonosov. Anläggningen passerade den svenska kusten under 2017 och kritiserades då av bland andra miljöorganisationen Greenpeace, som jämförde den med ett flytande Tjernobyl.

Akademik Lomonosov har två tryckvattenreaktorer av modellen KLT-40S. Enligt World Nuclear Association har varje reaktor en registrerad nettoeffekt på 32 megawatt. Anläggningen förser staden Pevek i nordöstra Ryssland med både elektricitet och värme.

Elleveranserna till det ryska elnätet inleddes den 19 december 2019. Den 22 maj 2020 övergick anläggningen till kommersiell drift.

Rosatom bygger också fyra ytterligare flytande reaktorenheter för gruvverksamheten vid Baimskaya i nordöstra Ryssland, enligt uppgifter som World Nuclear Association redovisade i oktober 2026. Tre av enheterna ska användas för den ordinarie elförsörjningen. Den fjärde är avsedd som reserv vid underhåll och bränslebyten.

World Nuclear Association meddelade att Rosatom den 16 oktober 2026 tecknade ett avtal om elleveranser till North Maluku i Indonesien från två flytande kärnkraftsenheter med en kapacitet på 100 megawatt vardera. Rosatom presenterade en plan där den första enheten förväntas kunna leverera el inom omkring fem år.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar i huvudsak sakligt och neutralt språk. Den återger uppgifter med tydliga källhänvisningar och markerar när information kommer från olika källor (t.ex. Aleksej Lichatjov, World Nuclear Association, Greenpeace). Det finns få eller inga journalistiska värderingar, egna slutsatser eller emotionellt laddat språk, och texten förmedlar påståenden utan att försöka styra läsarens känslor. När hederliga uttryck används för att beskriva förhållanden (såsom avtal, planer eller tekniska uppgifter) görs det som återgivna uppgifter från källor och inte som artikelförfattarens egna bedömningar. Artikeln följer en tydlig kedja av källhänvisningar och behåller därmed en observatörsroll snarare än en tolkande berättarröst. En potentiell aspekt är att mycket av informationen kommer från aktörer som Rosatom eller teknikorganisationer, men texten tydligt anger när uppgifterna kommer från dessa källor och placerar dem i kontexten av rapporterade händelser utan egna tolkningar. Sammantaget ger detta en mycket hög oberoende-poäng, inom intervallet 90–100, här bedömt till 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar pragmatiska, teknokratiska lösningar och ekonomiska affärer inom energisamarbeten där en statlig aktör (Rosatom) dominerar och marknadselementen används (kund köper el, ägande/drift behålls av leverantören). Det ger en neutral och saklig bild av internationell energipolitik utan tydligt vänster- eller högerpolitiskt pressat narrativ, utan lutar åt en mittenidé om att statligt stöd kombinerat med marknadsmekanismer kan lösa energibehov.

Rubrik och framing:
Framingen betonar Rysslands kärnkrafts-samarbeten som pragmatiska och kommersiella nytta-projekt mellan en statligt styrd aktör och afrikanska länder, med fokus på teknik, kapacitet och ekonomiska avtal som löser energibehov.

Språk och ton:
Tekniskt och sakligt tonläge som lyfter tekniska specifikationer, affärsmodeller och potential, med enstaka hänvisningar till tidigare kritik utan att driva en politisk värdering.

Källbalans:
Dominansen av källor är Rosatom och industriella/neutral teknikorganisationer (t.ex. World Nuclear Association); få kommentarer från afrikanska regeringar eller oberoende kritiker framträder tydligt.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller begränsas: afrikanska regeringar och samhällsaktuella röster, miljö- och säkerhetsbedömningar, ekonomisk hållbarhet och skuldförhållanden, alternativ energi och regional geopolitisk riskbedömning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.