Ryska spionnätverk pekas ut i Japan

Ryska underrättelseofficerare som utvisats från västländer efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har enligt The New York Times byggt upp verksamhet i Japan. Där uppges de försöka köpa eller stjäla avancerad teknik som kan användas i rysk vapentillverkning. Europeiska underrättelsetjänster uppger samtidigt för Associated Press att ryska organ i allt större utsträckning använder bulvanföretag, mellanhänder, hackare och cyberangrepp för att få tag på teknik som blivit svårare att köpa öppet till följd av sanktionerna. Enligt samma uppgifter söker Ryssland särskilt teknik med både civila och militära användningsområden inom bland annat vapentillverkning, kvantdatorer, rymdteknik och marina system.

Enligt The New York Times har dussintals av de utvisade ryska spionerna etablerat sig i Japan, där kombinationen av en högteknologisk industri och en svagare spionerilagstiftning har gjort landet attraktivt. Den ukrainska regeringen uppskattar att omkring 90 procent av de ryska robotar och drönare som används i kriget innehåller japanska komponenter. Ukrainas presidentkansli uppgav den 28 maj 2026 att komponenter tillverkade under 2026 hade identifierats i ryska Zircon-, Kalibr- och Kh-101-robotar samt i Geran-2-drönare, vilket enligt presidentkansliet visar att nya delar fortfarande når den ryska vapenindustrin. Den 29 maj uppgav presidentkansliet även att en Kh-101-robot innehåller fler än 100 utländska komponenter medan en Kalibr-robot innehåller omkring 30 utländska delar. Den 3 juli 2026 meddelade presidentkansliet dessutom att Ukraina lämnat över hundratals serienummer från utländska komponenter i ryska robotar och drönare till partnerländer för att tillverkare och distributionskedjor ska kunna identifieras.

Granskningen pekar ut en hemlig enhet inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, det så kallade 20:e direktoratet, som navet i verksamheten i Tokyo. Medlemmarna uppges uppträda som affärsmän eller diplomater samtidigt som de arbetar med att skaffa känslig japansk teknik och föra den vidare till Ryssland. En veteran inom GRU leder enligt uppgifterna arbetet från en skyskrapa i Tokyo under täckmantel som anställd vid det statliga ryska flygbolaget Aeroflot.

Konsekvenserna av den misstänkta teknikspridningen har enligt artikeln kunnat kopplas till kriget i Ukraina. Efter att en rysk kryssningsrobot träffade ett höghus i Kiev i maj och dödade minst 24 människor kunde ukrainska utredare enligt The New York Times fastställa att roboten styrdes med japanska komponenter som omfattas av exportförbud till Ryssland. Ukraina har uppmärksammat Japan på att landets teknik används i ryska angrepp. Samtidigt har Japan infört sanktioner mot flera ryska militärindustriella företag, däribland robottillverkaren Novator, vapenkoncernen Kalashnikov, luftförsvarstillverkaren Almaz-Antey och drönaroperatören Aeroskan, enligt Ukrainas presidentkansli.

Japan har länge betraktats som sårbart för spioneri, delvis på grund av begränsningar som infördes efter andra världskriget och som bidrog till svagare underrättelseverksamhet. Enligt The New York Times har landet dock under de senaste månaderna vänt sig till USA, Tyskland och Australien för rådgivning om hur underrättelsetjänsten kan stärkas mot hot från Ryssland, Kina och Nordkorea. Enligt The Guardian har den japanska regeringen etablerat National Intelligence Bureau med omkring 700 anställda för att samordna underrättelse- och kontraspionagearbetet under ett råd lett av premiärministern. Samma tidning uppger att en särskild utlandsunderrättelsetjänst planeras till början av 2028 tillsammans med skärpt spionagelagstiftning. Al Jazeera rapporterar att japanska myndigheter samtidigt arbetar med landets första centraliserade underrättelseorganisation sedan andra världskriget. Japans parlament har dessutom enligt Financial Times antagit en lag om aktivt cyberförsvar som ger staten möjlighet att övervaka viss gränsöverskridande internettrafik, ingripa mot servrar som används vid angrepp mot Japan och ställer krav på att operatörer av samhällsviktig infrastruktur rapporterar allvarliga cyberincidenter. Japans utrikesdepartement uppger också att landet deltar i fyra internationella exportkontrollsystem och sedan 1993 varje år arrangerar ett seminarium i Tokyo där asiatiska exportkontrollmyndigheter utbyter erfarenheter om hur kontrollen av känsliga produkter och tekniker kan stärkas.