Sluten förening har stort inflytande över Lundsberg

Föreningen Gamla Lundsbergare, FGL, har en central roll i styrningen av Lundsbergs internatskola. Stiftelsen Lundsbergs skola uppger att dess styrelse består av sju ordinarie ledamöter. Tre utses av FGL, tre av den sittande stiftelsestyrelsen och en är personalrepresentant. Peter Morfeldt är styrelseordförande. Modellen har historiska rötter. William Olsson överlät 1907 skolan, marken och byggnaderna till en stiftelse som skulle kontrolleras av tidigare Lundsbergselever, och FGL bildades 1913.

FGL har omkring 2 000 medlemmar, men betydligt färre deltar aktivt i föreningens beslut. Vid det senaste ordinarie föreningssammanträdet deltog 24 medlemmar samt verksamhetschefen Lars Jonsson, som inte är medlem. Bland familjer med lång anknytning till skolan finns adelsätterna De Geer och Wachtmeister. Familjen De Geers koppling till Lundsberg går tillbaka till 1899 och Louis De Geer. Säkerhetsföretagaren Philip Wachtmeister ingår i FGL:s valberedning, som beskrivs som särskilt inflytelserik.

Universitetslektorn Petter Sandgren, som forskar om internatskolor och tidigare satt i Lundsbergs styrelse i tre år, uppger att det under hans tid blev tydligt att andra än styrelsen i praktiken hade stort inflytande. Han pekar ut FGL och beskriver de mest engagerade medlemmarna som ofta konservativa och inriktade på att bevara traditioner från sin egen skoltid. En mångårig FGL-medlem ger en liknande bild och uppger att avvikande uppfattningar sällan framförs öppet inom föreningen.

Den interna diskussionen har blivit särskilt intensiv efter den så kallade januariincidenten 2025 och den efterföljande debatten om kulturen på skolan. Vid händelsen tog sig maskerade elever in i yngre elevers sovrum och slog dem med knytnävar och bälte. Värmlands tingsrätt registrerade målet som B 458-25. Fem elever åtalades. Fyra dömdes till ungdomstjänst för brott kopplade till händelsen, medan den femte friades helt eftersom det inte var visat att han hade deltagit i gärningarna. Målet tas upp i hovrätten i Göteborg den 31 augusti 2026.

Lars Jonsson, som tidigare var rektor och nu är verksamhetschef, beskrev i polisförhör sitt arbete med hänvisning till familjer som betalar stora belopp och har långa band till skolan. Han drog då en parallell till en sekt. När han senare fick frågor om formuleringen uppgav Lars Jonsson att den hämtats från en äldre utredning från 2013.

Föräldrar betalar 367 000 kronor per läsår för en plats på Lundsberg. Under våren 2026 ökade uppmärksamheten kring skolan när SVT sände den tredelade dokumentären Dokument inifrån: Arvtagarna. Där framfördes anklagelser om bland annat systematisk mobbning, rasism och så kallad kamratuppfostran. I dokumentären visades också filmer från ett låst Instagramkonto kopplat till elevhemmet Björke, där elever syntes publicera material med våld och förnedring.

En av de uppmärksammade företeelserna var en ritual där elever enligt uppgifterna stängdes in i en städskrubb och utsattes för deodorantspray, en handling som kallats gaskammaren. Entreprenören Gunilla von Platen, vars son var en av pojkarna som dömdes efter januariincidenten, uppgav i dokumentären att sonen hade utsatts för systematisk rasism under sin tid på Lundsberg. Även hennes make Alfred von Platen medverkade.

Dokumentären har mött stark kritik i FGL:s slutna Facebookgrupp. Medlemmar har bland annat ifrågasatt programmets saklighet, riktat kritik mot public service och diskuterat familjen von Platen. En medlem har ifrågasatt varför Alfred von Platen inte återfinns i Adelskalendern. Förklaringen är att svensk adlighet förs vidare genom manslinjen och att hans efternamn kommer från modern. En FGL-medlem som är kritisk mot föreningen uppger samtidigt att Gunilla von Platens utländska bakgrund ofta förs på tal vid interna diskussioner.

Lundsbergs skola anmälde i maj 2026 Dokument inifrån: Arvtagarna till Granskningsnämnden och invände mot programmets opartiskhet och saklighet. Advokat Percy Bratt, som företrädde skolan, uppgav att Lundsberg ansåg att kritiska röster hade fått ett ensidigt utrymme och att skolans egna bemötanden inte hade återgetts i tillräcklig omfattning.

Skolan granskas också av Diskrimineringsombudsmannen. Tillsynen är registrerad som ärende DO 2026/1304 och omfattar Lundsbergs arbete med aktiva åtgärder under läsåren 2024/2025 och 2025/2026. Granskningen gäller grundskolan, gymnasiet och elevhemmen och har ett särskilt fokus på trakasserier och sexuella trakasserier mellan elever. Efter ett kompletterande svar från skolan i juni uppgav Diskrimineringsombudsmannens sektionschef Karin Henriksson att myndigheten skulle analysera materialet noggrant.

I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen uppgav Lundsberg att bristande vuxennärvaro hade ökat risken för att äldre elever kunde få informell makt över yngre. Inför höstterminen 2026 har skolan därför avskaffat den form av kamratuppfostran där äldre elever ansvarar för nya elever. Uppgiften har i stället lagts på vuxna. Lundsberg har också installerat nya lås och larmsystem med hänvisning till tryggheten.

Skolinspektionen genomförde en tillsyn av Lundsberg 2025 och utredde även förhållanden som senare berördes i dokumentären. I juni 2025 fick Stiftelsen Lundsberg kritik och krav på att rätta konstaterade brister. Ärendet avslutades i februari 2026 efter att bristerna bedömts som åtgärdade, men Skolinspektionen har uppgett att myndigheten ska följa upp arbetet för att kontrollera att åtgärderna består över tid.

Frågan om ansvar för tryggheten på internatskolor behandlades även i riksdagen den 5 juni 2026. Under interpellation 2025/26:504 om våld och kränkningar på internatskolor sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm att huvudmän och rektorer har ett särskilt ansvar för ett målinriktat arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt för elevernas trygghet och studiero.

Lundsberg har även tidigare varit föremål för ingripanden. Efter den så kallade strykjärnsincidenten 2013, då en 14-årig pojke brändes med ett strykjärn under en nollning, dömdes två elever. Skolan stängdes tillfälligt och styrelsen ställde sina platser till förfogande. Ian Wachtmeister, greve, företagare och tidigare riksdagsledamot för Ny demokrati, deltog då i den offentliga debatten mot författaren och internatkritikern Jan Guillou.

Ann-Marie Begler, som var chef för Skolinspektionen när Lundsberg tillfälligt stängdes 2013, anser numera att skolan bör stängas permanent. Hon har beskrivit traditionernas betydelse för skolans kultur och ifrågasatt om förändringsarbetet har fått tillräckligt genomslag. Lars Jonsson uppger däremot att Lundsberg bedriver ett långsiktigt förändringsarbete och att elever inte ska ha makt över andra elever. Han säger att skolan arbetar systematiskt med att förebygga och upptäcka kränkningar och olämpligt beteende.

Ann-Marie Beglers uttalanden har också diskuterats i FGL:s slutna Facebookgrupp, där medlemmar bland annat har föreslagit ett sakligt motangrepp eller att föreningen bör hålla en låg profil för att ge skolan arbetsro. Den FGL-medlem som är kritisk mot föreningens agerande uppger däremot att det finns tecken på ytterligare händelser både före och efter januariincidenten och att sådana uppgifter inte har hanterats öppet.

Inför sommarlovet skickade Lars Jonsson en intern hälsning till verksamheten där han beskrev den föregående perioden som ansträngande efter det omfattande mediala intresset. Han uppgav också att skolan skulle informera om ny information av betydelse framkom under sommaren.