Robert Cerny har genomgått stamcellstransplantation mot blodcancer

Efter att ha fått diagnosen högrisk-MDS har 43-årige Robert Cerny från Valbo nu genomgått en stamcellstransplantation. Behandlingen utfördes den 8 oktober 2026. Han behöver därefter leva isolerat i omkring tre månader eftersom hans immunförsvar är kraftigt försvagat.

Robert Cerny fick sin cancerdiagnos i oktober 2025. Sjukdomen hade först visat sig genom långvarig feber, som läkarna inledningsvis misstänkte berodde på en infektion. Ytterligare undersökningar visade att han hade högrisk-MDS, en ovanlig form av blodcancer.

Myelodysplastiskt syndrom, MDS, påverkar benmärgens förmåga att bilda blodkroppar. Blodcancerförbundet beskriver att sjukdomen kan störa produktionen av röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Symtomen omfattar bland annat trötthet, muskelsvaghet, yrsel, infektioner och blödningar. Sjukdomens utveckling varierar mellan olika patienter.

Robert Cerny är betydligt yngre än de flesta som drabbas. Cancerfonden uppger att omkring hälften av dem som får en MDS-diagnos i Sverige är äldre än 75 år. Endast 28 procent är under 70 år när sjukdomen upptäcks.

För Robert Cerny var en stamcellstransplantation nödvändig för att han skulle kunna bli frisk. Under sommaren 2026 väntade han fortfarande på behandlingen. Vården hade då inte lyckats identifiera någon lämplig donator genom det svenska Tobiasregistret och hade därför utvidgat sökningen till internationella register.

Efter intervjun i juni meddelade Robert Cerny att en donator hade hittats. Tobiasregistret ingår i ett internationellt nätverk med drygt 100 register. Totalt finns över 43 miljoner potentiella stamcellsdonatorer registrerade runt om i världen.

Regionala cancercentrum i samverkan fastställde den 30 september 2025 ett uppdaterat nationellt vårdprogram för MDS. Där anges att patienter med högrisksjukdom som kan bli aktuella för stamcellstransplantation bör diskuteras med eller remitteras till regionala specialistcentrum. En tidig bedömning inför transplantation rekommenderas.

För patienter med högrisk-MDS som inte kan genomgå en transplantation rekommenderar Regionala cancercentrum i regel behandling med azacitidin. Läkemedlet kan förlänga överlevnaden och minska behovet av blodtransfusioner, men botar inte sjukdomen.

Inför transplantationen får patienten höga doser cellgifter för att slå ut de celler som ska ersättas. Behandlingen slår även ut immunförsvaret. Därefter tillförs friska blodbildande stamceller från en donator genom dropp, på ett sätt som liknar en blodtransfusion.

Det såg ut som en påse med hallonsaft, säger Robert Cerny.

Socialstyrelsen uppger att de tillförda stamcellerna söker sig till benmärgen, där de börjar producera nya blodkroppar. Det kan ta omkring två år innan immunförsvaret fungerar helt eller nästan normalt igen, förutsatt att inga komplikationer uppstår.

Efter transplantationen tillbringade Robert Cerny 26 dagar isolerad på sjukhus. Under den perioden lämnade han sitt rum endast en gång. Han berättar att han gick in med tanken att han skulle sitta i fängelse.

Nu fortsätter isoleringen hemma i Valbo. Inför behandlingen hade han färdigställt ett attefallshus på gården där han planerar att bo under de närmaste tre månaderna, när infektionsrisken är som högst.

Byggnaden är utrustad med en kokvrå, ett litet badrum och en säng. Robert Cerny uppger att isoleringen i hemmet inte påverkar honom särskilt mycket, eftersom han fortfarande har möjlighet att vistas utomhus på gården.

Han säger att sitt immunförsvar är som hos ett nyfött barn och att transplantationsdagen den 8 oktober var som en ny födelsedag.

Tiden före transplantationen fortsatte Robert Cerny med olika projekt trots sin sjukdom. Han byggde bland annat en altan och födde upp kycklingar. Sedan sommaren har kycklingarna vuxit till höns, och på gården finns numera även flera vaktlar.

Efter transplantation behöver patienter vanligtvis lämna blodprover flera gånger i veckan och träffa läkare ungefär en gång per vecka under den första tiden, enligt 1177 Vårdguiden.

En möjlig komplikation är graft-versus-host disease, GVHD, som innebär att det nya immunförsvaret angriper patientens egna vävnader.

Socialstyrelsen uppger också att personer som genomgått stamcellstransplantation behöver vaccineras på nytt. Behandlingen medför att immunförsvarets tidigare minne av infektioner och vaccinationer går förlorat.

Patienterna följs dessutom upp under resten av livet för att kontrollera immunförsvarets funktion och upptäcka eventuella långvariga biverkningar.