
AI-genererad illustration
Rivningen av S Eriks ögonsjukhus inleds
Den första veckan i september inleder Skanska rivningen av huvudbyggnaden på det tidigare S:t Eriks ögonsjukhus på Fleminggatan på Kungsholmen. Weine Svensson, marknadsområdeschef på Skanska, uppger att arbetet med huvudbyggnaden startar då. Rivningen av omkringliggande byggnader på det 1,3 hektar stora området började redan i april och arbetet fortsätter under hösten 2026.
Området, fastigheten Tegelbruket 4, ska bebyggas med bostäder, kontor, service, restaurang och nya offentliga miljöer. Stockholms stad uppger att den gällande detaljplanen omfattar omkring 230 bostäder och cirka 7 000 kvadratmeter kontor och servicelokaler. Bebyggelsen ska delas upp i två kvarter där bostäder dominerar, medan kontor placeras längs Fleminggatan. Torg och park ingår också i planeringen.
Skanska uppger samtidigt att den nu planerade utbyggnaden omfattar cirka 240 bostadsrättslägenheter, en kontorsbyggnad på omkring 6 200 kvadratmeter mot Fleminggatan samt cirka 1 500 kvadratmeter affärslokaler i bottenvåningarna. En restaurang ingår också i projektet. Den första etappen av nyproduktionen mot Fleminggatan ska starta under hösten 2026 och de första byggnaderna är planerade att stå färdiga 2028 eller 2029.
Region Stockholm ägde tidigare fastigheten. Fastighets- och servicenämnden beslutade om försäljningen den 25 mars 2021 och regionfullmäktige godkände den den 8 juni samma år. Skanska köpte därefter området och uppgav 2026 att bolagets investering i Tegelbruket 4 uppgår till omkring 1,3 miljarder kronor.
Detaljplanen fick laga kraft den 21 augusti 2025. Stockholms stad uppger att Mark- och miljööverdomstolen då inte gav prövningstillstånd, vilket gjorde att Mark- och miljödomstolens avgörande stod fast. Som en del av utvecklingen kring området byggs även Polhemsgatan mellan Fleminggatan och Grubbens gata om från den 8 juni till november 2026.
Den stora sjukhusbyggnaden omfattade enligt Region Stockholm omkring 18 000 kvadratmeter lokalarea. Den mindre byggnad som bevaras omfattade omkring 1 900 kvadratmeter. Även den gamla brandstationen ska stå kvar och ingår inte i rivningen.
Byggnaden vid Fleminggatan uppfördes under 1970-talet och användes från början för annan sjukhusverksamhet. S:t Eriks Ögonsjukhus uppger i sin historik att behandlingsbyggnaden, ritad av arkitekten Anders Tengbom, invigdes 1972. S:t Eriks akutsjukhus lades ned 1986 och fyra år senare fick platsen en ny funktion som ögonsjukhus. Verksamheten fanns kvar på Kungsholmen till 2021, då den flyttade till Hagastaden.
Omkring 48 träd berörs av fällning i projektet, medan omkring 80 nya träd ska planteras. Skanskas projektutvecklare Peter Isacson har uppgett att bolaget vill återvinna så mycket som möjligt av stommar och ytterväggar från de byggnader som rivs, både i egna projekt och genom möjlig försäljning till andra byggföretag. En mindre restaurangpaviljong i det nya området har också planerats med återvunnet material från sjukhusrivningen.
En gruppbostad enligt LSS med sex lägenheter samt gemensamhets- och personalutrymmen fanns tidigare med i planeringen för Tegelbruket 4. Senare kommunala handlingar visar att socialnämnden därefter tackade nej till LSS-boendet inom projektet.
Stockholms stads handlingar anger att exploateringsprojektets investeringsutgifter beräknades till cirka 74,3 miljoner kronor och investeringsinkomsterna till cirka 72,5 miljoner kronor. Arkitekterna Kalle Dinell och Rosa Hereu på DinellJohansson uppger att gestaltningen har utformats som en övergång mellan Sankt Eriksområdets postmodernistiska bebyggelse och Kungsholmens äldre stenstad, bland annat genom kortare fasader och ett varierat taklandskap.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett helt sakligt och neutralt språk. Den återger information om rivningen och det pågående byggprojektet utan att använda värderande, spekulativa eller förstärkande uttryck från journalistens sida. Alla hårda eller värderande ord som förekommer är tydligt kopplade till källor, exempelvis myndigheter, företag och stadsplaneringsdokument, vilket innebär att dessa inte räknas som journalistens egna värderingar eller laddat språk. Artikeln undviker att dra egna slutsatser eller spekulera, och det finns inga formuleringar som försöker styra läsarens känslor eller framställa någon aktör bättre eller sämre än fakta kräver. Sammantaget är språket helt neutralt och oberoende i sin framställning.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på fakta, tekniska aspekter och ekonomiska investeringar med källor från offentliga institutioner och byggföretag, utan politisk disput eller tydlig ideologisk vinkling. Det saknas kritik som ofta förknippas med vänsterperspektiv och marknadskritik, liksom exempel på högerinriktad betoning på individansvar eller brottslighet. Det neutrala och pragmatiska förhållningssättet till stadsutveckling och balanserad presentation av projektet signalerar ett mittenspektum, där institutionell planering och teknokratiska lösningar värderas främst.
Rubrik och framing:
Framställningen kretsar kring rivning och nybyggnation av bostäder och kommersiella ytor, där fastighetsutveckling och investeringar står i fokus. Regionen ses som tidigare ägare som sålt marken, byggföretaget Skanska som ansvarig för projektet, och Stockholms stad som planerare och godkännare. Projektets utveckling och tekniska aspekter prioriteras framför sociala frågor eller kritik.
Språk och ton:
Sakligt och faktabaserat språk utan värdeladdade ordval. Ingen tydlig förstärkning eller förminskning av aktörer, vilket ger en neutral teknokratisk ton snarare än ideologisk färgning.
Källbalans:
Uppgifter kommer främst från byggföretaget Skanska, Stockholms stad och Region Stockholm. Det finns inga uttalanden från sociala grupper, politiska motståndare eller kritiska röster. Ingenting från boende, fackföreningar eller ideologiska organisationer som hade kunnat bredda perspektivet.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om sociala konsekvenser, frågor kring bostadsprisers påverkan, eventuellt motstånd eller kritik mot att LSS-boende togs bort. Inga perspektiv på statlig eller kommunal roll i omfördelning, välfärd eller samhällsservice tas upp, vilket kunde påverka hur projektet bedöms ideologiskt.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Polis larmades till fest med berusade minderåriga
Polisen i Linköping uppmanade på tisdagskvällen föräldrar till elever på Vretagymnasiet att kontakta sina barn...

Två gripna efter misstänkt mordbrand på Djurgården
Två personer har gripits efter en brand på en restaurang på Djurgården i Stockholm natten...

Linköping planerar trafikåtgärder när luftkraven skärps
Trafiken har blivit en central fråga inför valet i Linköping, där både köbildning och framkomlighet...

Livstidsdomar fastställda efter Farstaskjutningen
Farstaskjutningen, låga grundvattennivåer och en ovanligt torr svampsäsong hörde till de frågor som uppmärksammades i...
