AI-genererad illustration
Riksrevisionen pekar ut brister i säkerhetsärenden
Riksrevisionens granskning av svenska säkerhetsärenden visar brister i arbetet med att identifiera utländska medborgare som kan utgöra hot mot Sveriges säkerhet. Granskningen omfattar Migrationsverkets och Säkerhetspolisens arbete samt regeringens hantering av överklaganden i sådana ärenden. Riksrevisionen bedömer att verksamheten i huvudsak fungerar väl men pekar samtidigt på flera problem.
Migrationsverket missar i vissa fall tecken på möjliga säkerhetshot. Riksrevisionen bedömer att det medför en risk för att personer som kan utgöra säkerhetshot beviljas uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap. Migrationsverket uppger att myndigheten är skyldig att hjälpa Säkerhetspolisen att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet och terrorism och därför ska uppmärksamma möjliga säkerhetshot i ärenden om uppehållstillstånd och medborgarskap.
Under 2022 skickade Migrationsverket 296 ärenden om uppehållstillstånd och 788 medborgarskapsärenden på remiss till Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen lämnade samma år erinran i 160 av ärendena om uppehållstillstånd och i 490 av medborgarskapsärendena. Riksrevisionen konstaterade i en tidigare granskning att Säkerhetspolisen under 2022 tog in omkring 1 000 medborgarskapsärenden på remiss och lämnade erinran i ungefär hälften av de ärenden som myndigheten avgjorde under året.
Riksrevisionen pekar även ut Säkerhetspolisens uppföljning som en allvarlig brist. Myndigheten följer inte systematiskt upp träffsäkerheten i sina bedömningar av säkerhetshot. Granskningen tar dessutom upp långa handläggningstider och situationer där beslut om utvisning inte kan verkställas.
Enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar ansvarar Säkerhetspolisen för verkställigheten av utvisningar som beslutas med stöd av lagen. Säkerhetspolisen får ge Polismyndigheten i uppdrag att genomföra utvisningen, men ansvaret ligger fortfarande kvar hos Säkerhetspolisen. Lagen innebär samtidigt att ett utvisningsbeslut inte får verkställas om personen bland annat riskerar behandling som omfattas av utlänningslagens hinder mot verkställighet. Beslutet kan då inhiberas.
Regeringen beslutade i december 2025 om ett förslag till ändrade regler för personer vars utvisningsbeslut tillfälligt inte kan verkställas. Huvudregeln skulle vara att verkställigheten skjuts upp i stället för att personen beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket uppger att reglerna trädde i kraft den 1 juni 2026 och att en utvisning vid tillfälliga verkställighetshinder därmed som huvudregel kan stoppas utan att personen får uppehållstillstånd. Migrationsverket hade begärt en sådan lagändring hos regeringen 2023.
Frågor om säkerhetsärenden har även prövats av Migrationsöverdomstolen. I ett prejudikat från den 19 mars 2024 fastställde domstolen att en migrationsdomstol inte är behörig att överpröva Migrationsverkets avslag på en begäran om att avgöra ett medborgarskapsärende när ärendet klassas som ett säkerhetsärende.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln återger information från Riksrevisionen, Migrationsverket, Säkerhetspolisen, regeringen och Migrationsöverdomstolen på ett sakligt och neutralt sätt utan att journalisten själv uttrycker värderingar eller gör slutsatser. Språket är neutralt, faktabaserat och utan förstärkningar eller spekulationer. Begrepp som "allvarlig brist" återges som Riksrevisionens bedömning och inte som journalistens egna värdering. Inga laddade ord används utan koppling till källan. Handläggningstider, brister och beslut beskrivs i neutral ton. Ingen känslomässig styrning eller värderande språk förekommer från journalistens sida. Därför bedöms texten som högst oberoende, dock inte full p.g.a. indirekt värderande ord som dock tydligt tillskrivs källan (exempelvis "allvarlig brist"), vilket är tillåtet men kan dra ner något från perfekt poäng.
Förklaring:
Artikeln framhäver brister i myndigheters säkerhetsarbete i migrationsärenden och lyfter fram behovet av striktare lagar och bättre kontroll, vilket typiskt gynnar en högerinriktad politik med fokus på lag och ordning samt statlig kontroll av migration. Balansen mellan myndigheternas ansvar och regeringens åtgärder ger viss centerbetoning, men avsaknaden av humanitära och rättighetsperspektiv gör att artikeln i huvudsak gynnar högerns approach.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av att det finns betydande säkerhetsbrister inom migrations- och säkerhetspolitiken, där myndigheter som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har delar av ansvaret för att hantera hot mot Sveriges säkerhet. Problemen framstår som allvarliga men hanterbara, och regeringen lyfts fram som aktiv i att föreslå regeländringar som svar på problemen.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och neutralt utan laddade ordval som explicit gynnar någon sida. Myndigheters brister beskrivs sakligt men med fokus på risker, vilket framhäver behovet av ordningspolitik och statlig kontroll.
Källbalans:
Källorna är främst offentliga myndigheter som Riksrevisionen, Migrationsverket, Säkerhetspolisen och regeringen, vilket ger en officiell och institutionell bild. Kritik kommer från Riksrevisionen medan myndigheter får möjlighet att förklara sin roll. Saknar dock perspektiv från organisationer som exempelvis migrationsrättsgrupper eller kritik från vänstersidan.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar debatt om humanitära aspekter av migration eller kritik av hur regler och säkerhetsverksamhet påverkar migranters rättigheter, vilket skulle kunna ge en mer vänsterinriktad bild. Fokus på brister i myndigheternas säkerhetsarbete utan bredare diskussion tenderar att gynna en rättighetssäkerhets- och ordningsfokuserad konservativ linje.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Naturskyddsföreningen sågar regeringens restaureringsplan
Naturskyddsföreningen riktar hård kritik mot regeringens utkast till Sveriges nationella naturrestaureringsplan och anser att de...
Svenska 15-åringar når lägsta Pisa-resultatet hittills
Svenska 15-åringar presterar sammantaget sämre än vid någon tidigare Pisa-mätning under de senaste 25 åren....
Extremt låga vattenflöden torkar ut skånska vattendrag
Omkring 50 vattendrag i södra Sverige har låga flöden, enligt SMHI. I Skåne har vissa...
Oslo stängs inför kung Harald V:s begravning
Omfattande trafikavspärrningar gäller i Oslo inför kung Harald V:s begravning den 9 september. Oslo kommun...
