Representanthuset blockerar riksrättsåtal mot Pete Hegseth

USA:s representanthus har beslutat att inte gå vidare med en omedelbar omröstning om riksrättsåtal mot försvarsminister Pete Hegseth. I stället har förslaget överlämnats till kammarens justitieutskott. Beslutet fattades den 10 november 2026 efter att republikanen Thomas Massie lagt fram en resolution med åtta anklagelsepunkter mot försvarsministern.

Omröstningen genomfördes klockan 18.02 lokal tid i Washington. Totalt röstade 211 ledamöter för att hänskjuta ärendet till utskottet och 204 emot. Av representanthusets officiella röstprotokoll framgår att 210 republikaner och en oberoende ledamot stödde beslutet, medan 203 demokrater och en republikan motsatte sig det. Ytterligare 18 ledamöter deltog inte.

Resolutionen, som hade beteckningen H.Res. 1655, behandlades vid omröstning nummer 317. Republikanen Darrell Issa från Kalifornien hade klockan 17.34 samma dag begärt att ärendet skulle överlämnas till justitieutskottet. Representanthuset behandlade därefter begäran innan beslutet fattades.

Thomas Massie använde ett särskilt parlamentariskt förfarande för frågor som berör representanthusets privilegier. Proceduren innebar att kammaren inom två lagstiftningsdagar behövde ta ställning till resolutionen genom att behandla den, avvisa den eller hänskjuta den till ett utskott.

Massies resolutionsförslag omfattar 34 sidor och innehåller åtta grunder för att ställa Peter Brian Hegseth, försvarsministerns fullständiga namn, inför riksrätt. Tre av anklagelsepunkterna gäller påstådda överträdelser av den amerikanska krigsbefogenhetslagen War Powers Resolution från 1973.

En central del av anklagelserna rör USA:s militära insatser mot Iran. Thomas Massie hänvisar till att operationerna inleddes den 28 februari 2026 och att president Donald Trump underrättade kongressen den 2 mars. Massie anser att insatserna därefter fortsatte längre än vad lagens tidsgränser medger och har beskrivit kriget som genomfört utan en formell krigsförklaring.

Förslaget omfattar också anklagelser om olaglig krigföring i Jemen. Därutöver ifrågasätter Thomas Massie USA:s dödliga militära angrepp mot båtar som misstänkts användas för narkotikasmuggling samt bortförandet av Venezuelas tidigare president Nicolás Maduro.

I resolutionen riktas även anklagelser mot Pete Hegseth om bristande skydd av civila vid militära insatser. Thomas Massie hänvisar bland annat till en attack mot en skola i den iranska staden Minab och till förändringar i försvarsdepartementets arbete för att begränsa civila förluster. De påstådda överträdelserna har inte fastställts rättsligt.

Ytterligare en anklagelse gäller påstådda repressalier mot den demokratiska senatorn Mark Kelly från Arizona. Ärendet rör åtgärder från Pentagon efter att Kelly medverkat i en video där militär personal informerades om att olagliga order inte behöver följas.

Frågan om riksrätt mot Hegseth hade väckts redan före höstens mellanårsval. Thomas Massie presenterade åtta anklagelsepunkter i september 2026, men representanthusets talman Mike Johnson avslutade då kammarens arbete inför valet innan förslaget hade kommit upp till omröstning.

Inför den nya behandlingen den 10 november meddelade Vita husets budgetmyndighet Office of Management and Budget att Trumpadministrationen motsatte sig resolutionen. Myndigheten uppmanade uttryckligen representanthusets ledamöter att stödja en överlämning till justitieutskottet.

President Donald Trump välkomnade därefter omröstningsresultatet på sin plattform Truth Social. Han beskrev riksrättsinitiativet som ett fullständigt misslyckande, kritiserade Thomas Massie och framhöll att de övriga republikanska ledamöter som deltog hade stött försvarsministern.

Trump har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot Massie, som ska lämna kongressen kring årsskiftet. Presidenten uttryckte även sitt stöd för Pete Hegseth i samband med tisdagens omröstning.

USA:s vicepresident JD Vance försvarade också försvarsministern i ett inlägg på X den 10 november. Vance avvisade att de framförda anklagelserna utgjorde grund för riksrätt och kritiserade att förfarandet används i samband med politiska meningsskiljaktigheter.

Pete Hegseth har själv avfärdat initiativet och beskrivit riksrättsdiskussionerna som ett politiskt spektakel. Vid en presskonferens på tisdagen hävdade försvarsministern att resolutionen hade sin grund i Thomas Massies personliga motsättningar och missnöje.

På den demokratiska sidan väckte omröstningen kritik eftersom elva demokratiska ledamöter saknades. Deras röster hade matematiskt kunnat förändra utgången. Demokraten Alexandria Ocasio-Cortez kritiserade frånvaron och framhöll att kongressledamterna har ett ansvar att närvara och utföra sitt arbete.

Demokraternas gruppledare i representanthuset, Hakeem Jeffries, meddelade efter beslutet att försöken att ställa Pete Hegseth till ansvar skulle fortsätta. Jeffries uteslöt därmed inte att riksrättsfrågan kan tas upp igen.

Även demokraten Adam Smith från delstaten Washington, den högst rankade demokraten i representanthusets försvarsutskott, hade före omröstningen uttryckt stöd för initiativet. Smith hade räknat med att representanthuset skulle godkänna ett riksrättsåtal och därefter överlämna ärendet till senaten.

Stöd för resolutionen kom också från Everett B. Kelley, ordförande för det amerikanska statsanställdas fackförbund American Federation of Government Employees. I ett brev till representanthusets ledamöter den 9 november uppmanade Kelley dem att stödja förslaget. Han hänvisade bland annat till risker för militär och civil personal samt förändringar av anställningsskyddet inom försvarsdepartementet.

Efter omröstningen uttryckte Thomas Massie besvikelse över resultatet. Han meddelade samtidigt att han avsåg att försöka få till stånd en separat omröstning om kongressens befogenheter i frågor som gäller militära insatser.

Republikanerna behåller sin majoritet i kongressen fram till januari 2027. Därefter tar Demokraterna kontroll över både representanthuset och senaten till följd av partiets framgångar i mellanårsvalet den 3 november. Den nuvarande mandatfördelningen hade redan före omröstningen bedömts göra det svårt att få stöd för riksrättsinitiativet.

Tidigare har två amerikanska regeringsmedlemmar ställts inför riksrättsåtal. Krigsminister William Belknap åtalades 1876 men friades av senaten. År 2024 ställdes ministern för inrikes säkerhet, Alejandro Mayorkas, inför riksrättsåtal, men senaten avvisade anklagelserna.

Beslutet den 10 november innebär att Thomas Massies resolution tills vidare ligger hos representanthusets justitieutskott i stället för att gå vidare till ett omedelbart avgörande om riksrättsåtal.