Rektor pekar ut två nycklar för en bättre skola

Rektorn Bengt Stenberg vid Gåvsta skola utanför Uppsala anser att skoldebatten ofta fastnar i en motsättning mellan fler resurser och större befogenheter. För honom ligger de viktigaste långsiktiga åtgärderna i stället i lärarnas kompetens att leda undervisningen och i skolornas fysiska miljö. Bengt Stenberg tillträdde som rektor på Gåvsta skola i januari 2026.

Gåvsta skola är en kommunal skola från förskoleklass till årskurs 9 med omkring 440 grundskoleelever. Skolverket redovisar 14,6 elever per lärare på skolan, jämfört med 12,0 i riket. Andelen legitimerade och behöriga lärare är 88,5 procent, mot 72,6 procent nationellt. Bland eleverna i årskurs 9 var 90,0 procent behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, jämfört med 84,1 procent i riket, och det genomsnittliga meritvärdet var 237,1 av maximalt 340.

Skolan arbetar med IBIS, Inkluderande Beteendestöd I Skolan, en modell som Uppsala universitet har utvecklat i svensk form utifrån en amerikansk förebild som även har en norsk motsvarighet. Uppsala universitet uppger att en fullständig implementering normalt tar omkring fyra år och att deltagande skolor har behövt minst 80 procents stöd bland personalen. Dokumentation och beslut grundade på insamlade data är centrala delar, där både skolans IBIS-team och övrig personal följer hur arbetssättet genomförs.

Arbetet syns i skolmiljön genom tydliga förväntningar på hur eleverna ska agera i bland annat korridorer, matsal och på skolgården. Fokus ligger på önskade beteenden snarare än på förbud. Läraren Sabine Schneider beskriver arbetssättet som ett sätt att förstärka konkreta positiva handlingar, exempelvis att uppmärksamma när en elev går lugnt i korridoren i stället för att ge ett allmänt omdöme om elevens uppförande.

I klassrummen används också en återkommande struktur. Dagens ämnen, tider och arbetsmoment står tydligt angivna och lektionerna byggs upp på liknande sätt även när olika lärare undervisar samma elevgrupper. Sabine Schneider framhåller att förutsägbarhet är en viktig del av trygghet och studiero, eftersom eleverna då vet vad som väntar när de kommer in i klassrummet.

Eleverna Colin Bjälmén, 12, och Ella Vikström, 11, upplever att det har blivit lugnare efter att de nya reglerna infördes. Colin Bjälmén beskriver att fler elever nu lyssnar och att det tidigare var vanligare att elever behövde lämna klassrummet efter dåligt beteende. Ella Vikström beskriver att en tillsägelse numera ofta räcker för att beteendet ska upphöra.

Skolans arbete sker samtidigt som reglerna om trygghet och studiero har skärpts nationellt. Sedan sommaren 2026 finns större möjligheter att visa ut elever från undervisningen, omplacera dem och i vissa fall stänga av eller helt hindra elever på högstadiet och gymnasiet från att vistas på skolan när säkerheten hotas. Lärare behöver inte längre skriftligt dokumentera varje beslut om utvisning från klassrummet.

Skolregler ska nu finnas på alla skolor och har ersatt de tidigare ordningsreglerna. Regeringen angav i propositionen om trygghet och studiero att reglerna ska innehålla en plan för vilka konsekvenser som följer vid överträdelser. Skolorna ska också använda ett förväntansdokument som tydliggör vad som förväntas av elever och vårdnadshavare. De nya bestämmelserna gör dessutom akutskolor möjliga på entreprenad, där elever tillfälligt kan undervisas utanför den egna skolenheten.

Mobilförbud gäller under hela dagen i skola, fritidshem och fritidsverksamhet. Registerkontrollen för personer som ska arbeta inom skolväsendet ändrades den 15 juli 2026. Polismyndigheten uppger att kontrollen nu omfattar fler brott och även uppgifter ur misstankeregistret när misstanken har lett till åtal för de aktuella brotten. Registerutdraget får vara högst sex månader gammalt, jämfört med det tidigare kravet på högst ett år.

Även reglerna om kränkande behandling har ändrats. Riksdagen fastställde att personal från den 1 augusti 2026 ska informera rektor när en elev uppger att han eller hon utsatts för allvarlig eller upprepad kränkande behandling. När en elev uppger att en anställd har utsatt eleven för kränkningar eller trakasserier ska rektor alltid informeras.

De politiska partierna är i stor utsträckning överens om målet att öka tryggheten och studieron, men betonar olika vägar dit. Kristdemokraterna har lyft ordningsbetyg, Sverigedemokraterna traditionell undervisning och respekt för lärarens auktoritet och Moderaterna tydliga regler samt större mandat för rektorer och lärare. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i högre grad betonat fler vuxna i klassrummen och mindre klasser.

Skillnaderna mellan partierna är samtidigt mindre tydliga än tidigare. Socialdemokraterna har betonat att läraren ska ha en tydlig ledarroll i klassrummet, medan flera borgerliga partier också har lagt förslag som rör resurser. Kristdemokraterna vill stärka tillgången till speciallärare och specialpedagoger. Liberalerna meddelade den 27 augusti 2026 att regeringen tillsätter en utredning om nationell reglering av undervisningsgruppernas storlek. Utredningen ska även föreslå en lämplig lärartäthet och kartlägga dagens gruppstorlekar.

Bengt Stenberg anser inte att ett generellt tillskott av fler vuxna är svaret på skolans problem. Han framhåller i stället behovet av rätt kompetens och anser att lärarutbildningen behöver ge större utrymme åt ledarskap, metoder, arbetssätt och undervisning med lärandet i centrum. Enligt Bengt Stenberg kan flera vuxna i samma grupp också skapa otydlighet om vem som leder undervisningen om personalen inte arbetar på samma sätt.

Han utesluter inte två lärare i en grupp men pekar på att samma resurser också kan användas för att dela en klass. Ella Vikström anser att behovet bör avgöras utifrån hur den enskilda klassen fungerar och att vissa grupper kan behöva två lärare medan en lärare kan vara tillräckligt i andra.

Bengt Stenberg anser också att undervisningen inte kan individanpassas i varje moment för varje elev. I stället bör variation finnas i både undervisningen och formerna för redovisning. Elever kan ha olika styrkor i muntliga, skriftliga och praktiska moment, och han framhåller att undervisningen behöver ge fler typer av elever möjlighet att lyckas.

När en skola har tappat kontrollen kan större vuxenauktoritet och ökade befogenheter enligt Bengt Stenberg vara nödvändiga för att återställa ordningen och skydda undervisningen. Han och Sabine Schneider pekar dock ut två andra områden som särskilt viktiga för skolans utveckling: lärarnas pedagogiska ledarskap och skolornas lokaler.

Sabine Schneider anser att lärarutbildningen ger för lite utrymme åt ämnesdidaktik och att lärare behöver mer än rena ämneskunskaper för att kunna leda och förmedla undervisning. Utbildningen till IBIS-instruktör ges inte längre av Uppsala universitet inom det tidigare forskningsprojektet. Psykologpartners uppger att utbildningen från hösten 2026 i stället ges av Psykologpartners i samarbete med Martin Karlberg vid Uppsala universitet.

Den andra frågan gäller skolmiljön. Bengt Stenberg anser att lärare behöver hela, rena och välfungerande arbetsplatser och att även elever påverkas av hur skolans lokaler är utformade och underhållna. Sabine Schneider beskriver bristande ljudisolering, dålig belysning och andra fysiska problem som hinder i arbetet med en god lärmiljö. Hon framhåller också att lokaler som inte är ändamålsenliga kan kräva mer personal för tillsyn, vilket tar resurser som annars hade kunnat användas till lärarnas kompetens och utveckling.