Rekordmängder fjärsing öppnar för nytt fiske

Fjärsingen har blivit betydligt vanligare i Kattegatt och årets danska fångster har redan nått omkring 800 ton på bara några månader. Henrik S. Lund, biolog vid Danmarks Fiskeriforening, bedömer att mängden fjärsing i området sannolikt aldrig tidigare har varit så stor. SLU Aqua har samtidigt redovisat en tydligt uppåtgående trend i provfisketrålningar i både Skagerrak och Kattegatt sedan början av 2000-talet, även om variationerna mellan enskilda år har varit stora.

En möjlig förklaring som lyfts fram är den kraftiga minskningen av torsk, som äter fjärsing. Mathias Ivarsson, fiskeexpert och ordförande för Sveriges fiskares producentorganisation, anser att förklaringen är rimlig men betonar att det handlar om spekulation. Svenska fiskare har enligt Mathias Ivarsson inte sett samma kraftiga ökning som de danska, vilket bland annat kan hänga samman med att Sverige inte bedriver ett lika omfattande riktat fiske efter arten.

Historiskt har de svenska fångsterna varit betydligt större än i dag. SLU Aqua uppgav att svenska landningar av fjärsing från Kattegatt nådde 897 ton 2014, medan omkring tre ton per år landades där 2020 och 2021. Arten omfattas inte av EU:s gemensamma landningsskyldighet eftersom den inte är kvoterad. Fångster används både som livsmedel och inom industrifiske.

I Danmark pågår under 2026 ett försöksfiske som ska undersöka möjligheterna till ett mer riktat kommersiellt fiske. Styrelsen for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri uppger att försöket pågår från den 20 mars till den 31 juli och får omfatta högst fem trålfartyg. Tre fartyg som är längre än 12 meter får fånga högst 250 ton vardera, medan två mindre fartyg får ta upp högst 75 ton vardera.

Endast kameraövervakade fartyg får delta och fisket ska bedrivas med en trålpose med maskstorleken 60–62 millimeter, enligt Styrelsen for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri. DTU Aqua och Danmarks Fiskeriforening ska bland annat använda uppgifterna från försöket för att undersöka bifångster, fångst per fiskeansträngning och möjligheten att ta fram en beståndsbedömning för fjärsing i Kattegatt.

Danska fångster har ökat även under tidigare år. Danmarks Fiskeriforenings Fiskeri Tidende uppgav att 349 ton fjärsing fångades i Kattegatt under hela 2022, jämfört med 13 ton året före. Landningsvärdet 2022 låg strax under en miljon danska kronor. Merparten av den fjärsing som fångas i danska vatten kommer enligt samma källa från Kattegatt och huvuddelen landas i Grenå.

Mathias Ivarsson uppger att svenska fiskare på vissa platser får stora mängder fjärsing som bifångst vid fiske efter havskräfta och därför försöker undvika dessa områden. Arten kan även störa krokfiske efter makrill genom att ta kroken innan den når makrillen. Sverige har tidigare haft ett riktat fiske efter fjärsing, men enligt Mathias Ivarsson har det upphört eftersom de aktuella vattnen har fredats.

Mathias Ivarsson beskriver fjärsingen som en uppskattad matfisk och anser att den skulle kunna användas mer när kvoterna för andra arter minskar. Han framhåller samtidigt att ett sådant fiske kräver redskap som kan fånga fjärsing utan att samtidigt ta exempelvis torsk. DTU Aqua uppger att det normalt landas omkring 1 000–2 000 ton fjärsing per år i Europa och att Danmark under perioden 2013–2016 stod för 40–62 procent av de europeiska landningarna.

Fjärsingen, Trachinus draco, förekommer längs den svenska västkusten och finns enligt Havs- och vattenmyndigheten även i Öresund samt mer sällsynt i södra Östersjön. Arten kan bli omkring 40–45 centimeter lång och väga drygt ett kilo. Dagtid ligger fisken ofta nedgrävd i sanden och väntar på byten.

DTU Aqua uppger att fjärsingen blir könsmogen vid ungefär två till tre års ålder och en längd på cirka 14–18 centimeter. Leken sker från juni till augusti. Undersökningar i Kattegatt visar enligt DTU Aqua att fortplantningen lyckas bäst vid vattentemperaturer på omkring 15–18 grader och vid relativt låg salthalt, förhållanden som förekommer i området.

Arten är den enda fisken i Sverige med ett farligt gift. Giftet finns i taggar på gälarna och den främre ryggfenan och kan orsaka mycket kraftig smärta och långvarig svullnad. Även en död fjärsing kan fortfarande vara giftig. Danska Patienthåndbogen på sundhed.dk uppger att giftet kan finnas kvar i ett par dagar efter att fisken dött, vilket kräver försiktighet även vid rensning och tillagning.

Vid ett stick rekommenderas att den skadade kroppsdelen så snart som möjligt hålls i vatten som är omkring 40–45 grader varmt, utan att temperaturen orsakar brännskador. Behandlingen kan fortsätta i upp till en timme eller tills smärtan avtar. Vård bör sökas om smärta och svullnad förvärras, om delar av taggen finns kvar eller om såret blir svullet och varigt. Den som efter ett stick får huvudvärk, yrsel, frossa, svettningar eller illamående bör omedelbart söka vård.