Rekordmånga förtidsröster när Sverige går till val

AI-genererad illustration

Nyheter

Rekordmånga förtidsröster när Sverige går till val

Av RedaktionenPublicerad: 13 sep 07:529 min

När Sverige går till val på söndagen har 3 642 832 förtidsröster registrerats. Det är fler än vid riksdagsvalet 2022, då omkring 3,1 miljoner personer förtidsröstade. Förtidsröstningen har pågått sedan den 26 augusti. Valmyndigheten har fastställt att 8 046 725 personer är röstberättigade i årets riksdagsval, jämfört med 7 772 120 personer 2022. Av årets väljare är 483 182 förstagångsväljare.

Jenny Stad vid Valmyndigheten betonar att den högre siffran för förtidsröster måste ses mot bakgrund av att antalet röstberättigade också har ökat. Hon uppger att det slutliga valdeltagandet ännu inte är känt och att det därför inte går att avgöra om andelen som förtidsröstat faktiskt har ökat.

Valdagen inleds när vallokalerna öppnar klockan 08.00. De håller öppet till klockan 20.00, då den preliminära rösträkningen börjar. Länsstyrelsernas slutliga rösträkning inleds den 14 september. Statsvetaren Jan Teorell har uppgett till Sveriges Radio att en stor del av valdistrikten normalt har rapporterat sina resultat omkring klockan 23 på valkvällen, men att samtliga röster blir färdigräknade först senare under veckan. Vid ett jämnt resultat kan därför valutfallet fortfarande förändras efter söndagskvällen.

Valmyndigheten har under valperioden arbetat med felregistreringar som påverkat vissa röster. I den ursprungliga rapporteringen angavs att maximalt 300 röster hade förklarats ogiltiga till följd av felregistreringar. Valmyndigheten uppgav den 7 september att en fördjupad analys samtidigt hade minskat antalet väljare vars röster sannolikt inte går att identifiera från omkring 4 000 till högst 500. Myndigheten framhöll att även den siffran kunde minska ytterligare. Den 9 september meddelade Valmyndigheten att röstningslokaler i minst 114 kommuner inte hade några väljare som påverkats av de upptäckta felen, medan analysen fortsatte tillsammans med de övriga 176 kommunerna.

Natten mot valdagen brann en valstuga i Kumla. Larmet kom klockan 02.17. Ilona Lindholm vid räddningstjänsten uppgav att branden började när en valaffisch på valstugan fattade eld och att räddningstjänsten snabbt kunde släcka branden innan den spred sig vidare i byggnaden. Ingen person skadades.

Jens auf der Heide, befäl vid polisens regionledningscentral, uppgav att det finns iakttagelser av en person som eldat. Någon misstänkt hade inte identifierats och polisen upprättade en anmälan om skadegörelse genom brand.

På valrörelsens sista dag fortsatte Liberalerna sin kampanj i centrala Stockholm. Flera företrädare för partiet befann sig på Östermalm och vid Stureplan, där väljare bjöds på varmkorv som partiet kallade stödkorv. Arbetsmarknadsminister Johan Britz och jämställdhetsminister Nina Larsson deltog i kampanjen.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sade tidigare under dagen att väljare som vill ha ytterligare fyra år med det hon beskrev som det blågula laget bör rösta på Liberalerna och att väljarna inte bör riskera att partiet faller ur riksdagen. Senare på kvällen serverade hon stödöl på en bar i centrala Stockholm tillsammans med bland andra Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Under natten fortsatte Liberalernas stödkorvsutdelning vid Stureplan.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson besökte också Stureplan och åt korv tillsammans med Liberalernas Gulan Avci och den tidigare partiledaren Lars Leijonborg. Liberalerna hade inför valdagen tagit sig över riksdagsspärren i de senaste opinionsmätningarna.

TV4 och Novus redovisade den 9 september ett stöd på 5,8 procent för Liberalerna. Det var första gången under mandatperioden som partiet låg statistiskt säkerställt över fyraprocentsspärren i en Novusmätning. I augusti hade stödet varit 1,9 procent. I Aftonbladet och Demoskops mätning den 11 september fick Liberalerna 4,7 procent, samtidigt som skillnaden mellan de politiska blocken hade minskat till 2,5 procentenheter.

SVT:s sammanställning av de sista opinionsmätningarna före valet visade att Liberalerna låg över riksdagsspärren i samtliga undersökningar. Skillnaden mellan blocken varierade samtidigt från 0,3 procentenheter i DN och Ipsos mätning till 5,6 procentenheter i SVT och Verians undersökning.

Under lördagskvällen samlades partiledarna i SVT-programmet Skavlan och Sverige. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson deltog inte. Hans presschef Oscar Cavalli-Björkman uppgav att Åkesson i stället var ute och träffade väljare.

I programmet uppstod en ordväxling om Ebba Buschs namn när Fredrik Skavlan presenterade henne. Busch förklarade att hennes fullständiga förnamn är Ebba-Elisabeth och att hennes far ville att hon skulle heta så. Hon har norskt påbrå och dubbelt medborgarskap. Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist deltog också i programmet.

En annan fråga under valrörelsens slutskede gällde det misstänkta hotet mot Göteborgs socialdemokratiske kommunstyrelseordförande Jonas Attenius. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kopplade den aktuella händelsen till Sverigedemokraternas retorik. Hon hänvisade till att personen som misstänks ha hotat Attenius ska ha kallat honom landsförrädare och till att Sverigedemokraternas Richard Jomshof några timmar tidigare hade använt samma ord om Attenius i ett inlägg på sociala medier.

Magdalena Andersson betonade samtidigt att det är polisens uppgift att utreda exakt vad som har hänt. Hon hävdade att Sverigedemokraterna skiljer ut sig genom att kalla politiska motståndare och journalister för landsförrädare. Sverigedemokraternas presschef Oscar Cavalli-Björkman avvisade kopplingen och beskrev Anderssons agerande som fulspel.

Ulf Kristersson sade efter en partiledarduell att han nyligen hade fått kännedom om det misstänkta olaga hotet mot Jonas Attenius och beskrev händelsen som förfärlig. På frågan om det gick att koppla attacken till Sverigedemokraternas retorik svarade Kristersson att tonläget är högt från flera håll, särskilt i sociala medier. Han hänvisade även till kommentarer riktade mot honom från personer på vänsterkanten och sade att han ogillar sådant tonläge oavsett varifrån det kommer.

Ulf Kristersson och Magdalena Andersson var samtidigt överens om att tonen under valrörelsen periodvis varit för hård. Kristersson sade att politiker bör undvika att avbryta varandra under sändningar och att även svåra frågor måste kunna diskuteras på ett sansat sätt. Andersson sade att valrörelsen började dåligt men senare blev bättre, även om hon ansåg att delar av den föregående kvällens debatt hade haft ett dåligt tonläge.

När de båda fick frågan om de blivit mer lika lyfte Magdalena Andersson Moderaternas reform om avgiftsfri förskola som något hon tycker är bra. Ulf Kristersson framhöll att det länge funnits gemensamma utgångspunkter i svensk politik, bland annat kring demokratin och välfärdsstaten, samtidigt som partierna har tydliga skillnader i exempelvis skattepolitiken.

Båda partiledarna kommenterade också sina framträdanden i sociala medier under valrörelsen. Ulf Kristersson sade att han kan delta i olika upplägg så länge han anser att de är värdiga, men att han inte vill vara statist i någon annans upplägg. Magdalena Andersson berättade att hon bland annat deltagit i ett test av kebabsås och att hon privat tycker om att jämföra exempelvis burkbearnaise och ketchup. Hon sade att politiker ibland behöver bjuda på sig själva men samtidigt hitta en gräns för vad de är bekväma med. Kristersson sade att han delade den uppfattningen.

De båda berättade även att de sedan förra valet gjort sig av med den direktverkande el som de då hade. Elpriserna steg kraftigt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vilket särskilt påverkade hushåll som använde direktverkande el som huvudsaklig uppvärmning.

Regeringsfrågan stod också i centrum under de sista debatterna. Ulf Kristersson uppgav att han redan bokat ett möte med de övriga Tidöledarna på måndagskvällen. Om Tidöpartierna får möjlighet att fortsätta styra vill han att mötet ska kunna bli inledningen på förhandlingarna om nästa regering. Han framhöll samtidigt att partierna i Tidösamarbetet under mandatperioden har lagt fram åtta budgetar och ett stort antal propositioner.

Kristersson sade att väljarna bör kunna förvänta sig en regering som kan få igenom sin budget i riksdagen. Han ifrågasatte samtidigt oppositionens regeringsalternativ och framhöll att de partierna inte har visat upp motsvarande gemensamma regeringskonstellation.

Magdalena Andersson sade att hon är beredd att samarbeta med partier som ställer upp på hennes politiska inriktning. Hon framhöll att samarbete kan ske genom regeringsmedverkan, genom formella samarbeten eller i enskilda sakfrågor och sade att hon vill leda Sverige med en ny samarbetsanda snarare än genom polariserad blockpolitik.

På frågan om vilken roll Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar skulle kunna få i en regering ledd av Socialdemokraterna svarade Andersson att hon anser att Vänsterpartiet fortfarande har en lång väg kvar innan partiet kan sitta i en regering. Hon sade samtidigt att hon gärna samarbetar med Vänsterpartiet och hänvisade till tidigare budgetförhandlingar.

Magdalena Andersson varnade samtidigt för Sverigedemokraternas inflytande om Tidöpartierna vinner valet. Hon hävdade att Sverigedemokraterna skulle dominera en ny regering och sade att Ulf Kristersson inte kan lova att inte låta sig styras av extrema krafter. Andersson påstod även att Gunnar Strömmer inte skulle fortsätta som justitieminister och att en sverigedemokrat i stället skulle få posten. Hon hävdade också att Kristersson var beredd att lämna över ansvaret för Försvarsdepartementet till Sverigedemokraterna.

Ulf Kristersson svarade att han först trodde att Andersson syftade på Vänsterpartiet när hon talade om extrema krafter. Han hävdade att Vänsterpartiet kommer att få inflytande över en regering ledd av Andersson och ifrågasatte hur Centerpartiet i ett sådant läge skulle kunna budgetförhandla om skatter tillsammans med Vänsterpartiet.

Magdalena Andersson har inför en möjlig regeringsbildning också uppgett till Sveriges Radio att hon under regeringens första 100 dagar vill bjuda in till breda politiska samtal om bland annat energipolitik, kriminalitet, större infrastrukturprojekt, public service och bostadspolitik. Hon pekade ut energipolitiken som det första område där hon vill söka bredare överenskommelser.

Riksdagens talman Andreas Norlén har inför valdagen uppmanat partierna att vara beredda att ompröva politiska röda linjer om det krävs för att undvika en utdragen regeringsbildning. Han hänvisade till regeringsbildningen efter valet 2018, då det tog 134 dagar innan en ny regering kunde tillträda.

Förtalslagstiftningen diskuterades också under slutdebatten. Ulf Kristersson sade att han vill se en förändring och hänvisade till den utredning som regeringen tillsatt. Han anser att en person inte ska kunna dömas för förtal när det finns goda grunder för att varna en granne för en person som bedöms vara farlig, exempelvis en dömd pedofil eller våldtäktsman. Kristersson sade att den tekniska utvecklingen har gått snabbare än den nuvarande lagstiftningen.

Magdalena Andersson sade att Socialdemokraterna är positiva till att se över förtalslagstiftningen. Hon pekade på risken för återfall bland dömda sexualbrottslingar och menade att barns säkerhet i större utsträckning måste kunna vägas mot en förövares personliga integritet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående och undviker egna värderingar, förstärkningar eller spekulationer från journalistens sida. Texten presenterar fakta, källhänvisningar och återger uttalanden från olika politiker och aktörer utan att vinkla eller kommentera dem. Eventuella laddade eller hårda ord förekommer endast inom citerade eller återgivna källutlåtanden, vilket inte påverkar poängen negativt enligt instruktionerna. Texten gör inga egna slutsatser eller emotionella tolkningar, och presenterar informationen på ett balanserat sätt i ett nyhetsrapport-format. Några formuleringar som "beskrev händelsen som förfärlig" eller "betonade att den högre siffran måste ses mot bakgrund av..." är återgivna från källor och inte journalistens egna ord. Enda småavvikelser kan vara en viss detaljrikedom som i viss mån kan uppfattas som något levandegörande, men detta är inte tillräckligt för att sänka oberoendet avsevärt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
65%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den är övervägande informativ, teknokratiskt orienterad och återger flera perspektiv utan att favorisera något block ideologiskt. Valprocessen och politiska uttalanden presenteras balanserat. Varken vänsterns fokus på omfördelning och statliga lösningar eller högerns fokus på lag och ordning och marknadslösningar lyfts fram i artikeln som huvudteman. Den milda fördelningen mot mitten beror på bredden i källor och saklig återgivning av fakta i valprocessen och politiska dialoger.

Rubrik och framing:
Artikeln fokuserar på valprocessen och valresultat utan att lyfta fram några särskilda problem eller lösningar i detalj. Den skildrar flera partiers och aktörers perspektiv, från valmyndighetens rapporter, valkampanjer till kommentarer från ledande politiker. Problemet/bristen lyfts endast indirekt i form av felregistreringar vid röstningen samt en valdbränning, medan lösningar främst framstår som demokratiska institutioners och politikers agerande.

Språk och ton:
Språket är återgivande och sakligt utan överdrivna värdeladdningar, men artikeln ger något mer uppmärksamhet åt Liberalerna och moderata partiledare genom detaljer om kampanjer och opinionsstödet. Samtidigt framhävs flera partiledares uttalanden jämställt. Det finns inga tydliga förstärkningar eller förminskningar som gynnar vänster eller höger tydligt.

Källbalans:
Källorna är många och inkluderar Valmyndigheten, statsvetare, polisen, flera partiledare från olika politiska läger (Moderaterna, Liberalerna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet nämns indirekt), samt media såsom SVT, TV4, Aftonbladet. Artikeln återger motstående åsikter i debatter och politiska slutkommentarer, vilket ger en bred källa och perspektivbalans.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln utelämnar djupare analyser av politiska sakfrågor som egentligen skiljer blocken åt (t.ex. kriminalitetspolitik, välfärdsfrågor, skatter). Det saknas bredare kontext om ideologiska skillnader och mer kritiska perspektiv på politiska utspel, vilket skulle kunna förändra hur innehållet påverkar politisk inställning. Fokus ligger främst på kampanjer, opinionssiffror och valtekniska uppgifter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.