Region Gotland kräver stopp på kvarnbrand – hot om vite

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Region Gotland kräver stopp på kvarnbrand – hot om vite

Av Peter Karlsson•Publicerad: 4 nov 16:40•4 min

Nästan två månader efter branden i Havdhems kvarn på Gotland pågår fortfarande en glödbrand inne i byggnaden. Region Gotland har förelagt fastighetsägaren Aleksander Schuler att släcka branden och få stopp på rökutvecklingen. Om kraven inte följs riskerar han vite.

Beslutet innebär att åtgärderna ska vara genomförda senast tre veckor efter att fastighetsägaren har delgivits föreläggandet. Samtidigt har Region Gotland utfärdat ett separat föreläggande om bekämpning av råttor på fastigheten.

Den kvarvarande brandhärden finns i en spannmålssilo inne i den brandskadade kvarnen. Släckningsarbetet försvåras av byggnadens skick och risken för ras. Vatten kan få spannmålet att svälla och därmed öka belastningen på konstruktionen. Om silon öppnas kan syretillförseln i stället tillföra syre och öka brandintensiteten.

Räddningstjänstens enhetschef Jonas Karlsson uppgav den 29 oktober att räddningsinsatsen hade avslutats enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstens utrustning bedömdes inte kunna användas för att säkert nå den glödande spannmålen. För att komma åt brandhärden krävs därför mekanisk rivning utförd av en specialiserad entreprenör.

Röken påverkar fortfarande människor som bor i närheten. Jenny Johansson, som är granne med kvarnen och engagerad i föreningen Stark Socken Havdhem, beskriver hur röken gör det svårt att vistas utomhus när vinden blåser mot bostäderna.

Hon uppger att röken orsakar huvudvärk och att hon behöver stänga ventilationen till sovrummet för att kunna sova där.

Jenny Johansson har haft kontakt med Aleksander Schuler, som inte är bosatt på Gotland. Hon har också hjälpt till att föreslå en entreprenör som skulle kunna genomföra släckningsarbetet. Förhoppningen är enligt henne att arbetet ska kunna inledas under nästa vecka.

Aleksander Schuler har tidigare uppgett för Sveriges Radio P4 Gotland att han välkomnar förslag från Havdhemsborna om hur fastigheten kan hanteras. Han planerar också att söka bygglov för att återuppbygga kvarnen och göra om den till bostäder.

Utöver röken finns en oro bland grannarna för råttor som håller till vid andra spannmålssilor utanför kvarnbyggnaden. Där finns gammalt spannmål som råttorna lever av.

De utvändiga silorna omfattas av ett tidigare rivningsbeslut. Jenny Johansson befarar att råttorna kommer att söka sig till närliggande bostäder när spannmålet försvinner och deras nuvarande tillgång till föda upphör.

Region Gotland meddelade den 29 oktober att miljöenheten hade beslutat om ett särskilt föreläggande med krav på åtgärder mot råttorna. Myndigheten följer upp att fastighetsägaren tar kontakt med en saneringsfirma och genomför bekämpningen.

Miljöenheten hanterar även den fortsatta situationen på brandplatsen i kontakt med fastighetsägaren och försäkringsbolaget. Information lämnas regelbundet till de boende genom företrädare för föreningen Stark socken.

Branden började under natten till den 13 september 2026. Räddningstjänstens ledningsoperatör Marie Nordahl uppgav att larmet om branden kom klockan 02.12 den 13 september och att huvudbyggnaden redan var övertänd när räddningsstyrkorna anlände. Flera räddningsstyrkor deltog i insatsen.

Grannen Bengt Olsson har berättat att han först hörde ett kraftigt ljud under natten. Därefter såg han lågor vid den nedre delen av kvarnen och kontaktade SOS Alarm. Enligt hans beskrivning spred sig elden genom byggnaden på ungefär fem till tio minuter.

Under räddningsarbetet fanns även risk för att branden skulle spridas till närliggande byggnader. Räddningstjänstens ledningsoperatör Jonas Wahlstrand uppgav att en kvarstående vägg på byggnadens baksida riskerade att falla mot silorna bakom kvarnen. Räddningspersonalen arbetade därför också med att begränsa spridningsrisken.

Polismyndigheten inledde en förundersökning om misstänkt mordbrand eftersom det inte gick att fastställa hur elden hade uppstått. Polisen planerade inledningsvis att undersöka platsen tekniskt när brandresterna hade svalnat.

En teknisk undersökning har senare genomförts, men enligt Sveriges Radio P4 Gotland har brandorsaken fortfarande inte kunnat klarläggas. Ingen person är misstänkt för brott.

Region Gotland meddelade den 25 september att brandplatsen hade spärrats av med anledning av flera säkerhetsrisker. Bland farorna fanns vassa föremål och rester av eternit från den skadade byggnaden.

Vid samma tidpunkt hade försäkringsbolaget meddelat att en entreprenör anlitats för den fortsatta hanteringen av området. Region Gotland hade också begärt in uppgifter om avfallshantering, sanering, eventuell provtagning av mark och vatten samt återställning av området.

Trots dessa åtgärder återstår problemen med den glödande spannmålen och råttorna. Region Gotlands förelägganden riktar sig nu mot fastighetsägaren, samtidigt som de närboende fortsätter att påverkas av röken från den brandskadade kvarnen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar i stort en saklig, neutral ton. Den dominerande formen är rapportering via uppgifter från myndigheter, räddningstjänsten och boende, ofta tillsammans med tydliga källhänvisningar (uppgav/meddelade). Journalisten själv bidrar inte med egna värderingar eller slutsatser; inga laddade formuleringar eller dramatiserande språk används utan texten återger snarare vad olika källor säger. Även när läsaren får uppgifter om påverkan på närboende är det framför allt återgivna uppgifter/uttalanden från personer i artikeln, inte journalistens egna bedömningar. Källhänvisningar följs över stycken där relevant, och språket speglar källornas påståenden utan att förstärka dem. Det finns inga uppenbara försök att styra läsarens känslor eller göra aktörer mer/för mindre ansvariga än vad källmaterialet anger.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
35%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter tydligt fram offentliga myndigheters insatser och regleringar för att skydda boende och miljö, vilket pekar mot ett välintegrerat statligt ansvar och socialt skydd som kännetecknar vänster- och mittenorienterade perspektiv. Ägaren presenteras i en lösningsorienterad kontext utan att kritisera privat kapital i hög grad, vilket betonar pragmatiska, offentlig-centrerade lösningar snarare än marknadslösningar. Därför gynnar innehållet i huvudsak vänster-, med inslag av mitten, men med en tydlig vänsterprägel i framställningen.

Rubrik och framing:
Framing: Offentliga myndigheter som skyddare av boende och miljö, där ägaren ses som ansvarig att följa förelägganden och leta lösningar. Betoningen ligger på riskhantering och offentlig kontroll.

Språk och ton:
Informativ och saklig ton med fokus på risker för boende och myndighetsåtgärder.

Källbalans:
Största utrymmet ges åtRegion Gotland, räddningstjänsten och miljöenheten; boende och grannar får kommentarer; fastighetsägaren och hans synpunkter nämns men mindre utrymme ges åt kritiska röster eller andra aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: bredare kritik mot myndighetsbeslut eller privata aktörers ansvar utöver ägarens; ekonomiska konsekvenser och bygglovsprocessens detaljer saknas; risker och perspektiv från fackföreningar eller olika näringsaktörer förekommer inte i större utsträckning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.