
AI-genererad illustration
Miljonsatsning på simundervisning – stora skillnader i simkunnighet
Regeringen avsätter 90 miljoner kronor per år fram till 2028 till insatser för ökad simkunnighet i områden med stort utanförskap. Satsningen omfattar undervisning för både barn och vuxna och genomförs bland annat genom idrottsföreningar och ideella organisationer.
Den 5 februari 2026 beslutade regeringen hur pengarna skulle fördelas. Sveriges Riksidrottsförbund tilldelas 45 miljoner kronor årligen, medan Folkhälsomyndigheten får fördela 44,5 miljoner kronor per år till organisationer utanför idrottsrörelsen.
För 2026 har Folkhälsomyndigheten beviljat Svenska Livräddningssällskapet–Simfrämjandet 31 225 000 kronor. Svenska Badbranschen får resten 13 275 000 kronor. Organisationerna är därmed mottagare av hela den del av stödet som myndigheten ansvarar för.
Svensk Simidrott uppger att omkring 40 miljoner kronor under 2026 ingår i organisationens verksamhet Simkunnighetslyftet. Insatserna riktas till barn, ungdomar och vuxna i 179 områden som regeringen har pekat ut som områden med stort utanförskap. Arbetet ska genomföras tillsammans med föreningar inom simidrotten.
På Husbybadet i Stockholm erbjuds vuxna möjlighet att lära sig simma. Varje tisdag hålls undervisning där deltagarna får träna på att vistas i vatten och utveckla sin simförmåga utifrån sina individuella förutsättningar.
En av instruktörerna är Kisanet Kiros. Hon kommer från Etiopien och hade inte möjlighet att lära sig simma under sin uppväxt. Först efter flytten till Sverige började hon ta simlektioner på Husbybadet. Då var hon 19 år.
Numera undervisar Kisanet Kiros andra vuxna som saknar simkunskaper. Hon beskriver hur rädsla för vatten ibland kan vara ett betydande hinder för deltagarna. En del har själva upplevt olyckor i vatten, medan andra har anhöriga med sådana erfarenheter.
Kisanet Kiros framhåller att undervisning för vuxna skiljer sig från simträning för barn. Barn kan enligt henne ha lättare att närma sig vatten utan rädsla. Vuxna behöver däremot ofta bygga upp en känsla av kontroll och säkerhet innan de kan känna sig avslappnade i bassängen.
Stockholms stad erbjuder även andra simskolekurser för vuxna. Den 13 oktober 2026 startade nya kurser på dagtid vid Husbybadet, Eriksdalsbadet och Skärholmens sim- och idrottshall. Undervisningen omfattar 30 minuter vid ett tillfälle varje vecka.
Skillnader i simkunnighet förekommer både mellan geografiska områden och mellan befolkningsgrupper. Kisanet Kiros uppger att hon märker tydliga skillnader mellan elever från skolor i Stockholms innerstad och elever från skolor i de områden där hon arbetar.
Rättsmedicinalverket har i en forskningsstudie visat att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som omkommer i drunkningsolyckor. För barn och ungdomar i åldern 10–19 år är drunkningsrisken sju gånger högre bland personer med utländsk bakgrund än bland personer med svensk bakgrund.
Studien har genomförts inom Rättsmedicinalverkets arbete med metodutveckling. Verksamheten leds av Brita Zilg, som är överläkare, specialist i rättsmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.
En undersökning som Svenska Livräddningssällskapet presenterade den 10 mars 2026 visar att 81 procent av de tillfrågade uppgav att de var simkunniga enligt den etablerade definitionen. Undersökningen genomfördes av Verian och omfattade 3 309 personer.
Motsvarande andel var 79 procent 2023 och 80 procent 2018. Resultatet för 2026 visar också regionala variationer. I Uppsala län uppgav 90 procent att de kunde simma, vilket var den högsta andelen i undersökningen. Jämtlands län hade den lägsta andelen med 70 procent.
Simundervisning ingår också i grundskolans ämne idrott och hälsa. Enligt Skolverkets betygskriterier ska elever i slutet av årskurs 6 kunna simma 200 meter utan avbrott, varav 50 meter i ryggläge, för att uppfylla kraven för betyget E. Eleverna ska dessutom kunna hantera nödsituationer på land och vid vatten.
När regeringens budgetförslag om simkunnighet presenterades i september 2025 framhöll Riksidrottsförbundets ordförande Anna Iwarsson att idrottsföreningarna har kunskap om simundervisning. Hon betonade även föreningslivets möjligheter att erbjuda barn och ungdomar social gemenskap.
Regeringen har beslutat att Riksidrottsförbundet ska redovisa arbetet med simkunnighetsinsatserna vid flera tillfällen. Delredovisningar ska lämnas senast den 31 mars 2027 respektive den 31 mars 2028.
En slutlig redovisning ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2029. Regeringsuppdraget har diarienummer S2026/00005.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är mycket neutral i språkbruk. Den återger sakuppgifter och siffror (t.ex. belopp, andelar, ansvarsområden) samt refererar tydligt till olika källor (regeringen, Folkhälsomyndigheten, Svenska Livräddningssällskapet, Rättsmedicinalverket, Skolverket). Citat eller uttalanden från personer återges som källornas eller personernas egna utsagor utan journalistiskt värderande språk. Följden av källor följs noggrant med tydlig källhänvisning i varje fall, och inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt laddat språk används av journalisten. Även innehåll som beskriver skillnader i simkunnighet och administrativa beslut presenteras utan värdering av aktörer, vilket stärker textens oberoende. Det enda möjligen neutralt laddade elementet är rubriken som sammanfattar observationer, men hela texten behåller en deskriptiv ton grundat i källmaterial.
Förklaring:
Artikeln framhäver en pragmatisk, teknokratiskt styrd satsning där staten avsätter medel som fördelas via myndigheter och föreningar, utan starkt fokus på bred omfördelning eller marknadslösningar. Den presenterar flera perspektiv men lutar mot en neutral/teknokratisk lösning som främjar stabil statlig inblandning samtidigt som civila aktörer får utrymme. Detta pekar mot en mittenlösning.
Rubrik och framing:
Regeringsinsats för simundervisning som åtgärd mot utanförskap genom offentliga medel till idrottsföreningar och civila organisationer.
Språk och ton:
Informativ och positiv
Källbalans:
Offentliga myndigheter och civila/ideella organisationer dominerar källor. Få kritiska röster eller motpart nämns.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: kritiska bedömningar av kostnadseffektivitet, alternativa policyalternativ och risker med målgruppsverkan; mer långsiktig effekt saknas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Miljonsatsning på Åtvidabergs resecentrum – nya cykelparkeringar byggs
Åtvidabergs kommun inleder under hösten 2026 en upprustning av resecentrum för omkring en miljon kronor....

Nytt regionstyre, ökat skolvåld och omfattande mordåtal i Stockholm
Tisdagen den 3 november 2026 präglades nyhetsrapporteringen i Stockholmsområdet av flera större händelser. Region Stockholm...

Nytt styre valt i Stockholm – Moderaterna överklagar mötet
Region Stockholm har fått en ny politisk ledning efter regionfullmäktiges sammanträde tisdagen den 3 november...

Rekordmånga våldsanmälningar mot lärare – Stockholm har svarat på kraven
Stockholms stads utbildningsförvaltning har lämnat ett skriftligt svar på Sveriges lärares krav om åtgärder mot...
