Regeringen vill slopa systemet för förflyttade myndighetschefer

Regeringen vill ersätta dagens ordning för myndighetschefer som lämnar sina uppdrag i förtid med ett nytt system där avgångsvederlag får en större roll. Initiativet presenterades vid en pressträff i Rosenbad den 3 september 2026 klockan 13.00 med civilminister Erik Slottner och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 5 april 2027.

Civilminister Erik Slottner anser att dagens system, som brukar kallas elefantkyrkogården, bör avskaffas. En myndighetschef som regeringen inte längre vill ha kvar på sin post kan i dag förflyttas till Regeringskansliet och behålla sin fulla lön tills förordnandet löper ut. Samma ordning kan användas när en myndighet avvecklas. Regeringen hade redan den 20 juni 2026 meddelat att ett nytt system med avgångsvederlag för myndighetschefer som lämnar sina uppdrag i förtid skulle utredas.

Myndighetschefer anställs normalt för sex år och kan därefter få en förlängning på tre år. Eftersom en generaldirektör inte kan sägas upp i förtid kan en tidig förflyttning innebära flera år som anställd i Regeringskansliet med arbetsuppgifter som inte alltid är tydligt definierade. Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit att möjligheten att förflytta myndighetschefer ska användas med återhållsamhet.

I dag finns åtta tidigare myndighetschefer anställda i Regeringskansliet. Två av dem har placerats där efter att deras myndigheter avvecklats. Deras sammanlagda löner uppgår till omkring 13 miljoner kronor per år. Bland dem som har längst tid kvar på sina förordnanden finns Sidas tidigare generaldirektör Jakob Granit och Finansinspektionens tidigare chef Daniel Barr. Båda kan vara kvar en bit in på 2029 och har månadslöner på över 140 000 kronor.

Regeringen beslutade den 26 februari 2026 att Jakob Granit skulle lämna posten som generaldirektör för Sida och i stället bli generaldirektör i Regeringskansliet. Sidas överdirektör Hanna Hellquist utsågs samtidigt till vikarierande generaldirektör. Regeringskansliets årsbok anger att Jakob Granit utsågs till generaldirektör för Sida 2023.

Omkring 50 myndighetschefer förflyttades under perioden 2011–2025, vilket motsvarar i genomsnitt ungefär tre per år och har förekommit under olika regeringar. Konstitutionsutskottets granskning visade att antalet förflyttningar varierade mellan en och sju per år från 2011 till september 2024. I en bredare granskning av omkring 300 rekryterade myndighetschefer från 2007 hade cirka 50, motsvarande omkring 17 procent, lämnat sitt uppdrag i förtid, förflyttats eller inte fått fortsatt anställning efter den första sexårsperioden.

Utredningen ska också granska de ekonomiska förmåner som kan följa efter ett avslutat förordnande. En tidigare myndighetschef kan under vissa förutsättningar få avgångsvederlag under två år. Den som har fyllt 61 år och sammanlagt varit myndighetschef i minst sex år kan i stället ha rätt till inkomstgaranti under fyra år.

Enligt den nuvarande förordningen motsvarar avgångsvederlaget den pensionsgrundande lönen under den sista anställningsmånaden, samtidigt som andra inkomster ska räknas av. Inkomstgarantin motsvarar 65 procent av beräkningsunderlaget upp till 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent av den del som ligger mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.

Statens tjänstepensionsverk anger att både inkomstgaranti och avgångsvederlag för myndighetschefer kräver en särskild ansökan som ska undertecknas av arbetsgivarens personalansvarige. Den nuvarande chefsförordningen, SFS 2016:411, ersatte reglerna från 2003 om avgångsförmåner den 1 januari 2017.

Regeringen fattade även beslut om nya löner för myndighetschefer i början av juni 2026. I en sammanställning av utlämnade löneuppgifter hade rikspolischefen Petra Lundh den högsta lönen bland de generaldirektörer som omfattades.