Regeringen vill bredda domarutbildningen efter rekryteringsproblem

Regeringen vill göra domarutbildningen tillgänglig på fler orter för att stärka rekryteringen till domstolar utanför storstäderna. Domstolsverket har fått i uppdrag att utreda frågan, och justitieminister Gunnar Strömmer (M) hoppas att förslag på förändringar kan presenteras vid årsskiftet. Regeringen gav dessutom den 24 juni 2026 Domstolsverket ett bredare uppdrag att utveckla rekryteringen av ordinarie domare och skapa en hållbar kompetensförsörjning på både kort och lång sikt. Det uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.

Bakgrunden är bland annat svårigheter att tillsätta domartjänster på flera håll i landet. Lycksele tingsrätt tvingades förlänga ansökningstiden för en domartjänst sedan ingen hade sökt den under sommaren. Domstolen uppger i en aktuell rekrytering att den har elva anställda, varav fem jurister, och behöver ytterligare domarkraft efter en stadig ökning av antalet inkomna mål under en längre tid. Den utannonserade tjänsten som tillförordnad rådman kan pågå i upp till tolv månader och medger regelbundet distansarbete efter överenskommelse.

Olof Hellström, domstolschef och lagman vid Lycksele tingsrätt, beskriver bemanningen som ett ständigt pågående arbete. Domstolen behöver enligt honom konkurrera med privata arbetsgivare som kan erbjuda högre löner och mer flexibla arbetstider. Saco-S bedömde också i ett remissvar att antalet sökande till flera domartjänster mellan december 2024 och februari 2025 inte motsvarade antalet lediga tjänster. Organisationen lyfte bland annat arbetsbelastning, konkurrenskraftiga villkor och ansökningsförfarandet som frågor som behöver beaktas.

Gunnar Strömmer (M) säger att situationen ännu inte kan beskrivas som ett problem för rättssäkerheten, men att domstolarna långsiktigt måste ha tillräckliga resurser för en rimlig arbetsbelastning. En enkät som Akavia och Saco-S Domstol genomförde 2023 bland landets drygt 1 400 ordinarie domare visade samtidigt att 70 procent av de svarande inte hann med arbetsuppgifterna inom ordinarie arbetstid. Ungefär varannan svarande betraktade arbetsbördan som ett hot mot rättssäkerheten. Svarsfrekvensen var 50 procent.

Enligt Gunnar Strömmer (M) har domstolarna fått de ekonomiska resurser de efterfrågat för att kunna konkurrera om arbetskraft. Han anser att Domstolsverket på kortare sikt kan använda ekonomiska drivkrafter och bättre villkor för att hantera rekryteringsproblemen. När staten satsar på exempelvis Polismyndigheten behöver enligt Gunnar Strömmer (M) även domstolarna ha resurser att följa med.

Domstolsverket arbetar även med andra åtgärder för domarförsörjningen. Myndigheten meddelade i mars 2026 att ett lokalkontor och en så kallad assessorshubb ska etableras i Sundsvall. Verksamheten ska starta den 1 september 2026 och inledningsvis planeras för omkring tio arbetsplatser, med möjlighet att senare utökas till 15–20. Domstolsverket har sedan 2022 ett motsvarande lokalkontor i Umeå. Svea hovrätt uppger samtidigt att omkring 50 hovrättsfiskaler rekryteras varje år. I augusti 2026 erbjuds även en utbildningsplats där tjänstgöringen som tingsfiskal är särskilt förlagd till Mora tingsrätt.

Regeringen har också föreslagit att en framtida Domstolsstyrelse, som enligt förslaget ska ersätta Domstolsverket, ska överta Domarnämndens uppgift att främja rekryteringen av ordinarie domare. Riksdagen uppger att proposition 2025/26:286 om stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende fortfarande behandlas i justitieutskottet. Motionstiden löper till den 5 oktober 2026.

Gunnar Strömmer (M) säger att en geografiskt bredare domarutbildning kan göra det lättare för yngre domare att etablera sig, bilda familj och skapa ett liv utanför storstäderna. Regeringen betonar samtidigt att översynen inte ska resultera i att domstolar i Norrland läggs ned. Enligt Gunnar Strömmer (M) är det viktigt att rättsväsendet finns representerat i hela landet.

Den vanligaste vägen till att bli ordinarie domare börjar med en juristexamen på 4,5 år. Därefter följer normalt två års notarietjänstgöring vid tingsrätt eller förvaltningsrätt samt fyra års domarutbildning som fiskal och tillförordnad assessor. Efter utbildningen blir juristen assessor och kan söka tjänster som ordinarie domare, ofta efter ytterligare erfarenhet från andra juridiska arbeten utanför domstolsväsendet. Juristutbildning erbjuds vid universiteten i Göteborg, Karlstad, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.