Regeringen utreder fler civila skjutbanor i Sverige

Regeringen tillsätter en utredning för att förbättra möjligheterna att bevara befintliga civila skjutbanor och anlägga nya. Bristen bedöms vara särskilt tydlig i storstadsområden, och utredningen ska därför lämna förslag som kan ge en jämnare geografisk fördelning.

Utredningen har beteckningen Dir. 2026:84 och ska kartlägga både rättsliga och ekonomiska hinder för civil skjutbaneverksamhet. Regeringen uppger att utredaren bland annat ska pröva om lovplikten och andra krav i plan- och bygglagen kan förenklas samt analysera om kommuner bör behöva erbjuda alternativa platser när skjutbanor läggs ned.

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin uppger att antalet svenska skjutbanor har minskat över tid. Enligt Carl-Oskar Bohlin går utvecklingen emot totalförsvarets tillväxt och regeringens ambitioner för sportskyttar och jägare.

Pia Clerté, som är sportskytt och debattör i frågor om vapenlagstiftning och sportskytte, har utsetts till särskild utredare. Pia Clerté uppger att regelverken ska granskas för att bli mer ändamålsenliga och förutsägbara, samtidigt som säkerheten samt relevanta miljö- och samhällsintressen ska beaktas.

Regeringen uppger att utredningen även ska bedöma om staten bör lämna ekonomiskt stöd till civila skjutbanor och granska verksamheternas övriga ekonomiska villkor. Landsbygdsminister Peter Kullgren uppger att uppdraget omfattar både reglerna och skjutbanornas ekonomiska förutsättningar.

Förslagen ska enligt regeringen utformas så att förenklade regler inte kan utnyttjas av kriminella nätverk eller organiserad brottslighet. Utredaren ska också göra internationella jämförelser, bland annat med Finland, för att identifiera lösningar som kan användas i Sverige.

Regeringen uppger att civila skjutbanor kan användas för snabb utbildning av frivilliga och totalförsvarspliktiga under kris eller krig. Anläggningarna kan även behövas för övning av beväpnad personal vid civila totalförsvarsmyndigheter.

Polismyndigheten uppger att den som driver en skjutbana behöver tillstånd enligt ordningslagen. Ansökan ska bland annat innehålla uppgifter om bantyp, vilka vapentyper som ska användas och planerade skjuttider.

Boverket konstaterar att plan- och bygglagstiftningen saknar en särskild definition av skjutbana, vilket kan påverka vilka delar av en anläggning som bedöms kräva lov. Enligt Boverket kan skjutbanor samtidigt omfattas av plan- och bygglagens bestämmelser om idrottsanläggningar.

Naturvårdsverket beskriver skottbuller från finkalibriga vapen som korta impulsljud och konstaterar att bullret från skjutbanor ofta upplevs som störande i omgivningen. Svenska Jägareförbundet beskriver samtidigt civila skjutbanor som en del av totalförsvarets infrastruktur och har efterlyst bättre möjligheter att skydda och utveckla anläggningarna.

Enligt Svenska Jägareförbundet används skjutbanorna av jägare för att upprätthålla säker vapenhantering och skjutskicklighet. De används också i utbildningen av personer som förbereder sig för jägarexamen.

Finlands polis uppger att tillstånd för en skjutbana förutsätter att verksamheten inte äventyrar allmän ordning eller säkerhet. Den ansvariga sammanslutningen måste dessutom bedömas vara lämplig att driva anläggningen.

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2027.