Regeringen lanserar ny strategi för svensk gruvnäring

Regeringen presenterar en ny mineralstrategi med målet att Sverige ska bidra mer till Europas försörjning av kritiska råmaterial och minska beroendet av leveranser från andra länder. Energi- och näringsminister Ebba Busch uppgav vid en pressträff att mineralförsörjningen ska behandlas som en fråga om ekonomisk säkerhet, beredskap och försvarsförmåga. Enligt Ebba Busch är regeringens inriktning att Sverige ska vara en ledande gruvnation.

Klimat- och näringslivsdepartementet har fastställt åtta prioriteringar i strategin. De omfattar enklare tillståndsprocesser, hållbar tillgång till mark och vatten, ekonomisk säkerhet och beredskap samt ett utökat internationellt samarbete. Strategin tar även upp ökad attraktivitet för prospektering och gruvutveckling, forskning, resurseffektivitet, återvinning och större acceptans för gruvnäringen bland allmänheten.

Regeringen vill utreda hur handläggningstiderna för nya gruvor kan kortas och avser att bilda en ny myndighet för att effektivisera tillståndsprocesserna. EU har beslutat att prövningen av strategiska utvinningsprojekt som huvudregel får ta högst 27 månader. För projekt inom förädling och återvinning gäller en tidsgräns på 15 månader. Sex länsstyrelser har enligt Sveriges geologiska undersökning utsetts till kontaktpunkter för projekt som omfattas av EU:s förordning om kritiska råmaterial.

Klimat- och näringslivsdepartementet uppgav att mineralavgiftens nivå ska ses över. Utredningen ska även pröva möjligheten att låta en del av värdet från mineralbrytning tillfalla berörda lokalsamhällen genom värdedelning eller lokal kompensation. Regeringen vill dessutom undersöka om Malmfälten, Skelleftefältet och andra större malmrika områden kan pekas ut som riksintressen enligt miljöbalken.

Finansieringen av strategiskt viktiga projekt inom gruvdrift, utvinning och förädling ska också utredas. Klimat- och näringslivsdepartementet har nämnt ett statligt ägt investmentbolag som ett möjligt verktyg. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien framhöll inför arbetet med strategin att Sverige behöver bygga hela värdekedjor för kritiska material, från prospektering och utvinning till förädling, återvinning och användning i färdiga produkter.

EU-kommissionens riktmärken för 2030 är att minst 10 procent av unionens årliga konsumtion av strategiska råmaterial ska utvinnas inom EU. Minst 40 procent ska förädlas och minst 25 procent återvinnas inom unionen. Sveriges geologiska undersökning uppgav att EU:s första lista över strategiska råmaterialprojekt innehöll tre svenska satsningar: NorthCYCLE, LKAB:s integrerade ReeMAP-projekt och Talga Natural Graphite One.

LKAB meddelade den 26 maj 2026 att Mark- och miljödomstolen hade beviljat miljötillstånd för bolagets planerade industripark för kritiska mineral i Luleå. Där ska sällsynta jordartsmetaller och fosfor utvinnas ur material från järnmalmsproduktionen. Riksdagen avslog den 18 mars 2026 sammanlagt 45 motionsförslag om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till regeringens arbete med mineralstrategin och andra genomförda eller planerade åtgärder.

En undersökning från Sveriges geologiska undersökning och Novus, baserad på 2 108 intervjuer, visade att 64 procent ville ge svensk gruvnäring förutsättningar att utvecklas för att säkra tillgången till viktiga metaller. Samtidigt ansåg 74 procent att gruvnäringen är viktig för Sveriges ekonomi. Andelen som kunde tänka sig en aktiv gruva i närområdet var 46 procent, medan andelen negativa hade ökat från 34 procent 2022 till 41 procent.