Räntehöjningar rycker närmare efter valet

Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid nästa besked, men flera prognoser pekar på höjningar längre fram. Det penningpolitiska mötet hålls den 23 september och beslutet offentliggörs den 24 september 2026. Samtidigt publicerar Riksbanken en ny penningpolitisk rapport med uppdaterade prognoser.

Vid räntebeskedet den 20 augusti lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent och uppgav samtidigt att en höjning senare under året var sannolik. Myndigheten konstaterade efter mötet att både tillväxten och inflationen under sommaren hade blivit högre än vad som bedömdes i juni. Samtidigt hade företagens prisplaner dämpats, störningarna i de globala leveranskedjorna minskat och arbetsmarknaden utvecklats något svagare än väntat.

Statistiska centralbyrån fastställde KPIF-inflationen i augusti till 0,7 procent. KPIF exklusive energi uppgick till 0,5 procent och KPI-inflationen till 0,3 procent. Statistiska centralbyrån uppgav att lägre livsmedelspriser dämpade inflationen, medan bland annat högre el- och drivmedelspriser verkade i motsatt riktning.

Efter inflationsutfallet meddelade SEB att marknadens prissatta sannolikhet för en räntehöjning i september hade minskat från omkring 30 procent till cirka 10 procent. SEB bedömde den 7 september att Riksbanken skulle lämna räntan oförändrad resten av 2026 och höja först i mars 2027.

Handelsbanken gjorde den 9 september en annan bedömning. Banken räknar med oförändrad styrränta både den 24 september och den 4 november, följt av en höjning från 1,75 till 2,00 procent den 16 december. Handelsbanken räknar därefter med ytterligare en höjning under 2027. Banken bedömer också att de genomsnittliga rörliga bolåneräntorna kan nå omkring 3,2 procent under 2027 och att bundna bolåneräntor stiger under hösten till följd av högre marknadsräntor.

Nordea uppgav i sin konjunkturrapport den 2 september att svensk ekonomi växer med omkring 3 procent under 2026 och att banken räknar med att Riksbanken höjer styrräntan mot slutet av året. Nordeas chefekonom Annika Winsth bedömde samtidigt att lågkonjunkturen är passerad och att svensk BNP per capita återvänt till trend.

Konjunkturinstitutet bedömde i sin augustiprognos att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter senare under 2026 och ytterligare 0,25 procentenheter under 2027. Institutet räknar med att KPIF-inflationen stiger från i genomsnitt 1,3 procent under 2026 till 2,1 procent under 2027. Konjunkturinstitutet bedömer också att inflationen nästa år ligger över 2 procent även när energipriser och förändrade skatter räknas bort.

Den kommande finanspolitiken kan också påverka Riksbankens beslut. Konjunkturinstitutet beräknade i augusti det samlade budgetutrymmet för 2027–2030 till cirka 95 miljarder kronor. SBAB:s seniora ekonom Robert Bergqvist har bedömt att Riksbanken kan hamna i ett svårt läge om en ny regering genomför flera kostsamma vallöften. Hans bedömning är att en expansiv finanspolitik kan behöva mötas av stramare penningpolitik.

Lendo sparekonom Sharon Lavie gör en liknande bedömning. Hon framhåller att Riksbanken är politiskt oberoende men att regeringens skatte- och utgiftspolitik påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Sharon Lavie bedömer att högre skatter och avgifter som förs vidare till företagens priser kan bidra till ett bredare inflationstryck och att Riksbanken då kan svara med högre styrränta.

Sharon Lavie bedömer också att stora reformer som ökar hushållens konsumtion kan höja efterfrågan i ekonomin. Om finanspolitiken blir mer expansiv samtidigt som inflationen fortfarande ligger på en nivå som oroar Riksbanken kan det, enligt Sharon Lavie, öka behovet av räntehöjningar.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Riksbanken meddelade att nästa penningpolitiska möte hålls den 23 september och att det nya räntebeskedet offentliggörs den 24 september 2026. Samtidigt publiceras en ny penningpolitisk rapport med uppdaterade prognoser.

- Riksbanken uppgav efter augustiutfallet att både tillväxten och inflationen under sommaren hade blivit högre än myndigheten räknade med i juni, samtidigt som företagens prisplaner hade dämpats, störningarna i globala leveranskedjor minskat och arbetsmarknaden utvecklats något svagare än väntat.

- Statistiska centralbyrån fastställde att KPIF-inflationen var 0,7 procent i augusti 2026 och att KPIF exklusive energi var 0,5 procent, medan KPI-inflationen uppgick till 0,3 procent. SCB uppgav samtidigt att lägre livsmedelspriser dämpade inflationen medan bland annat högre el- och drivmedelspriser verkade i motsatt riktning.

- SEB meddelade efter augustiutfallet att marknadens prissatta sannolikhet för en räntehöjning i september hade fallit från omkring 30 procent till cirka 10 procent. Banken bedömde den 7 september att Riksbanken skulle lämna räntan oförändrad resten av 2026 och höja först i mars 2027.

- Handelsbanken meddelade i sin prognos den 9 september att banken räknar med oförändrad styrränta den 24 september och den 4 november, följt av en höjning från 1,75 till 2,00 procent den 16 december. Banken räknar därefter med ytterligare en höjning under 2027.

- Handelsbanken bedömde samtidigt att bankernas genomsnittliga rörliga bolåneräntor kan nå omkring 3,2 procent under 2027 och att bundna bolåneräntor stiger under hösten till följd av högre marknadsräntor.

- Nordea uppgav i sin konjunkturrapport den 2 september att svensk ekonomi växer med omkring 3 procent under 2026 och att banken räknar med att Riksbanken höjer styrräntan mot slutet av året. Nordeas chefekonom Annika Winsth bedömde samtidigt att lågkonjunkturen är passerad och att svensk BNP per capita återvänt till trend.

- Konjunkturinstitutet bedömde i sin augustiprognos att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter senare under 2026 och ytterligare 0,25 procentenheter under 2027. Institutet räknar med att KPIF-inflationen stiger från i genomsnitt 1,3 procent under 2026 till 2,1 procent under 2027. Konjunkturinstitutet bedömer också att inflationen nästa år ligger över 2 procent även när energipriser och förändrade skatter räknas bort.

- Den kommande finanspolitiken kan också påverka Riksbankens beslut. Konjunkturinstitutet beräknade i augusti det samlade budgetutrymmet för 2027–2030 till cirka 95 miljarder kronor. SBAB:s seniora ekonom Robert Bergqvist har bedömt att Riksbanken kan hamna i ett svårt läge om en ny regering genomför flera kostsamma vallöften. Hans bedömning är att en expansiv finanspolitik kan behöva mötas av stramare penningpolitik.

- Lendo sparekonom Sharon Lavie gör en liknande bedömning. Hon framhåller att Riksbanken är politiskt oberoende men att regeringens skatte- och utgiftspolitik påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Sharon Lavie bedömer att högre skatter och avgifter som förs vidare till företagens priser kan bidra till ett bredare inflationstryck och att Riksbanken då kan svara med högre styrränta.

- Sharon Lavie bedömer också att stora reformer som ökar hushållens konsumtion kan höja efterfrågan i ekonomin. Om finanspolitiken blir mer expansiv samtidigt som inflationen fortfarande ligger på en nivå som oroar Riksbanken kan det, enligt Sharon Lavie, öka behovet av räntehöjningar.