AI-genererad illustration
Ramsjös intraprenad ger fler lokala jobb
Ljusdals kommun har tappat invånare under lång tid. En sammanställning av statistik från Statistiska centralbyrån visar att kommunen hade 21 868 invånare 1975, jämfört med 18 322 i maj 2026. Det motsvarar en minskning på omkring 16 procent på drygt 50 år.
I Ramsjö har kommunen samtidigt byggt upp en intraprenad där flera verksamheter får större lokalt handlingsutrymme. Enligt Ljusdals kommun drevs verksamheten först som projekt från februari 2016 till augusti 2018 och blev ordinarie den 1 september 2018. Intraprenaden omfattar i dag bland annat äldreomsorg, kostproduktion, bibliotek, ungdomsgård och barnomsorg samt uppdrag åt andra kommunala verksamheter och bolag.
Intraprenadformen innebär att kommunala verksamheter får större frihet att fatta beslut om exempelvis budget, bemanning och arbetssätt, medan kommunen behåller det yttersta ansvaret. Äldreboendet och hemtjänsten i Ramsjö är två verksamheter som ingår.
Josefin Brolin, egenföretagare och ordförande i Ramsjö bygderåd, arbetar själv som vikarie genom intraprenadens bemanning. Hon beskriver verksamheten som en arbetsgivare för många personer i olika åldrar och uppger att hon uppskattar arbetet.
Under 2026 sökte Ljusdals kommun även två poolmedarbetare till ett tolvmånadersprojekt inom Intraprenaden Ramsjöbygden. Tjänsterna omfattade bland annat arbete inom hemtjänst och särskilt boende, med planerad projektperiod från den 1 juni 2026 till den 31 maj 2027.
Flera andra etableringar är samtidigt aktuella i Ramsjöbygden. OX2 uppger att bolaget har genomfört dialogmöten med boende om områdets utveckling fram till 2035 inom arbetet med vindpark Skarpen.
Drygt en timmes bilresa sydväst om Ramsjö ligger Los, där frågan om intraprenad har diskuterats under flera år. Robert Fors, ordförande i Los byaråd, ser modellen som en möjlig lösning men anser att det ännu är svårt att ange exakt hur den skulle fungera på orten. Han hoppas framför allt på större möjligheter för invånarna att påverka den lokala utvecklingen.
Omkring 400 personer bodde i Los när uppgiften redovisades i december 2025. Los byaråd använde då för tredje året i följd pengar ur föreningens kassa för att ge stöd till barnfamiljer på orten.
Besöksnäringen är en viktig inkomstkälla i Los under sommaren, bland annat genom Losgruvan och Hamra nationalpark. Robert Fors framhåller samtidigt att utvecklingen behöver fungera för dem som bor i området under hela året.
Hamra nationalpark bildades den 24 maj 1909 och utvidgades 2011. Nationalparken omfattar 1 383 hektar i Ljusdals kommun.
Analys
Förklaring:
Artikeln är genomgående sakligt och neutral i språket. Journalisten använder neutrala formuleringar utan egna värderingar, spekulationer eller överdrifter. Fakta presenteras tydligt och källhänvisningar görs på ett korrekt sätt. Citaten och uppgifter från personer och organisationer återges utan att journalisten förstärker eller förminskar deras innehåll. Det finns inga laddade eller emotionellt styrda ord som är journalisternas egna. Det förekommer inga egna slutsatser eller spekulationer från journalisten. Texten innehåller flera uppgifter från källor, som t.ex. personer med insyn och organisationer, och även om vissa uttryck kan uppfattas som värderande finns dessa tydligt återgivna som källors åsikter och påverkar därmed inte poängen. Mindre anmärkningar kan göras på att fler tydliga källhänvisningar kunde ha klargjort perspektiv i vissa stycken, men det påverkar inte den övergripande höga graden av neutralitet.
Förklaring:
Artikeln betonar lokalt ansvar och kommunal styrning i en pragmatisk lösning med intraprenad, vilket passar in i en mittenorienterad syn på balansen mellan statlig styrning och lokal frihet. Den visar på samarbete mellan offentliga aktörer och lokalsamhälle, utan stark ideologisk kritik mot marknad eller stat, och saknar tydlig vänster- eller högervridning.
Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en verklighetsbild där lokal och kommunal aktivitet stärks genom intraprenad, vilket framställs som en lösning på befolkningsminskning och lokal utveckling. Kommunen och lokala aktörer som bygderåd framstår som ansvariga och positiva, medan problematiken ligger i befolkningsminskning och behov av nya arbetstillfällen.
Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt utan tydliga värdeladdade ord, men det framhäver kommunala initiativ som gynnsamma och arbetsmöjligheter skapade inom intraprenaden positiva. Det finns ett fokus på lokal förankring och möjligheter till inflytande.
Källbalans:
Källor är främst kommunrepresentanter, lokala organisationer som bygderåd och näringslivsföreträdare. Det saknas kritiska röster eller alternativa perspektiv, till exempel från privata aktörer eller invånare emot intraprenadformen.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som potentiella nackdelar med intraprenadform, ekonomiska konsekvenser för kommunen, eller en större diskussion om alternativa lösningar för befolkningsminskning saknas. Artikeln hade kunnat ge en bredare kontext kring lokal utveckling och ekonomisk styrning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Man döms efter stöld av konstverk i Umeå
En man i 50-årsåldern döms av Umeå tingsrätt för ringa stöld efter att ha tagit...
Byfest lyfter Huskölens 400-åriga skogsfinska historia
Omkring 300 personer väntas under lördagen till den årliga tårt- och kakfesten i Huskölen-Karlstrand, där...
Moderaterna anmäler brister vid förtidsröstning i Skellefteå
Moderaterna har anmält händelser vid en tillfällig lokal för förtidsröstning i Skellefteå till Valmyndigheten. Partiet...
Erik Slottners Ragundabesök blir inte av före valet
Civilminister Erik Slottner (KD) kommer inte att genomföra det planerade besöket i Ragunda kommun före...
