EU höjer strömmingsfisket kraftigt trots varningar om bestånden

EU:s fiskeministrar har kommit överens om kraftigt höjda fångstkvoter för strömming i Östersjön under 2027. Kvoten i centrala Östersjön ökar med 71 procent och i Bottenviken med 12 procent. Beslutet har fattats trots att EU-kommissionen föreslog lägre nivåer och att forskare varnat för osäkerheter kring fiskbeståndens utveckling.

Enligt EU-kommissionens redovisning den 27 oktober fastställdes fångstkvoten för centrala Östersjön till 165 228 ton, jämfört med 96 463 ton under 2026. I Bottenviken höjs den tillåtna fångsten från 55 869 till 62 500 ton.

Överenskommelsen nåddes måndagen den 26 oktober. Kvoterna ligger inom Internationella havsforskningsrådet ICES vetenskapliga bedömningar av hur stora fångster strömmingsbestånden kan tåla.

Sara Söderström, forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet, anser däremot att en långsammare ökning hade varit säkrare för både fiskbestånden, ekosystemet och fiskerinäringen. Hon framhåller att prognoser över beståndens tillväxt innehåller betydande osäkerheter.

Internationella havsforskningsrådet ICES bedömer att strömmingsbestånden har förutsättningar att utvecklas positivt. Samtidigt framhåller organisationen att uppskattningar av hur många nya fiskar som tillkommer är osäkra.

Sara Söderström påpekar att beräknade ökningar av fiskbestånd ibland inte inträffar. Hon anser därför att det hade varit mer försiktigt att avvakta ytterligare några år och följa den faktiska utvecklingen innan fångstkvoterna höjs i den omfattning som nu beslutats.

EU-kommissionens ursprungliga förslag, som presenterades den 24 augusti, innehöll en fångstkvot på 143 860 ton för centrala Östersjön och 57 308 ton för Bottenviken. Ministerrådets överenskommelse innebär därmed större tillåtna fångster än vad kommissionen förespråkade i båda områdena.

För Bottenviken motiverade EU-kommissionen sin lägre föreslagna kvot med risken att ett större fiske skulle minska beståndets biomassa, det vill säga den samlade mängden fisk.

EU-kommissionens underlag visar också att strömmingsbeståndet i Bottenviken har minskat sedan en toppnivå 1994. Sedan 2019 har lekbeståndets biomassa legat under den gräns som utlöser särskilda förvaltningsåtgärder. Under 2024 nådde beståndet en av sina lägsta registrerade nivåer.

Samtidigt har nyare årsklasser gett vissa positiva signaler. Marine Stewardship Council har i en sammanställning av ICES bedömning för 2027 pekat på att årsklasserna från 2023 och 2024 förbättrat utsikterna för beståndet i Bottenviken. Organisationen framhåller dock att andelen äldre fiskar fortfarande är låg och att osäkerhet råder kring antalet unga fiskar.

Internationella havsforskningsrådet ICES har i sin rådgivning för 2027 angett att fisketrycksintervallet i EU:s fleråriga förvaltningsplan motsvarar fångster på mellan 211 363 och 324 914 ton i centrala Östersjön. Den fångstnivå som motsvarar fisketrycket vid maximal hållbar avkastning anges till 274 322 ton, medan särskilda villkoren gäller för högre uttag.

För Bottenviken har ICES angett ett motsvarande fångstintervall på 80 767 till 90 391 ton under 2027.

Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren uppgav den 26 oktober att de överenskomna kvoterna, utifrån ICES vetenskapliga rådgivning, väntas medföra en ökning av strömmingsbeståndens biomassa med 13,5 procent i centrala Östersjön och med mer än 1 procent i Bottenviken under 2027.

Regeringen meddelade även att kvotnivåerna ryms inom det förhandlingsmandat som en enig EU-nämnd i Sveriges riksdag hade gett inför ministerrådets möte.

Sverige var det enda landet i ministerrådet som kunde ha accepterat EU-kommissionens mer återhållsamma förslag. Även under tidigare år har Sverige varit relativt ensamt om att förespråka lägre fångstkvoter.

Sara Söderström anser att EU-kommissionens förslag tydligt präglades av försiktighet. Hon framhåller att strömmingen har en central funktion i Östersjöns ekosystem genom att vara föda för andra arter, själv konsumera stora mängder organiskt material och transportera näring och energi mellan olika delar av ekosystemet.

Enligt Sara Söderström tar fisket dessutom en mycket stor andel av strömmingens samlade biomassa.

Förhållandena skiljer sig mellan Östersjöns olika områden. I Rigabukten har fisket enligt Sara Söderström kunnat bedrivas på en nivå som gjort att strömmingsbeståndet förblivit stabilt mellan åren. I centrala Östersjön har däremot EU:s mål för beståndet ännu inte uppnåtts.

Flera länder bedriver fiske i centrala Östersjön, där kvoten nu ökar med 71 procent. Från Sverige deltar ett mindre antal större fiskefartyg.

I Bottenviken delas fångstkvoten mellan Sverige och Finland. Finland har 82 procent av kvoten.

Merparten av den strömming som fångas används för framställning av fiskmjöl. I Finland går en stor del av fiskmjölet till foder inom fiskodlingen. Det kustnära småskaliga fisket, där fångsten huvudsakligen används som livsmedel, utgör däremot inget hot mot strömmingsbeståndet enligt Sara Söderström.

Utöver fångstkvoterna har EU:s fiskeministrar beslutat att behålla vissa begränsningar under strömmingens fortplantningsperiod. I centrala Östersjön fortsätter ett tre månader långt fiskestopp under lekperioden. Under samma tidsperiod ska fisket under reproduktionen även fortsättningsvis begränsas i grunda kustvatten i Bottenviken.

Beslutet omfattar också andra fiskarter. Enligt en redovisning från nyhetstjänsten Agence Europe den 27 oktober höjs fångstkvoten för skarpsill i Östersjön med 44 procent till 291 590 ton under 2027. Strömmingskvoten i Rigabukten ökar samtidigt med 11 procent till 38 183 ton.

Inför ministerrådets beslut uppmanade Världsnaturfonden WWF:s Östersjöchef Johanna Fox den 22 oktober Sveriges regering att motsätta sig kvoter som riskerar att försvåra fiskbeståndens återhämtning. Organisationen hänvisade även till en undersökning där nästan nio av tio svenskar ansåg att Sverige och EU borde göra mer för att skydda livet i havet.

EU-kommissionen har dessutom riktat invändningar mot andra delar av ministerrådets överenskommelse. Den 27 oktober meddelade kommissionen att den ifrågasätter om fortsatt riktat kommersiellt fiske efter sill i västra Östersjön och fritidsfiske efter lax i Östersjöns huvudbassäng är förenligt med gällande lagstiftning, däribland EU:s fleråriga förvaltningsplan för Östersjön.

Överenskommelsen om fiskekvoterna för 2027 är ännu inte formellt antagen. Enligt EU:s ministerråd ska beslutet slutligt godkännas vid ett kommande möte, efter att beslutstexten färdigställts på samtliga officiella EU-språk.